På lördag protesterar mammor på sex kontinenter för att få makthavare att lyssna på vetenskapen och tackla klimatkrisen därefter. Det som började på en pub i Malmö, har nu blivit till ett globalt fenomen. Syre träffade initiativtagarna inför den globala aktionsdagen Mothers rebellion.
– Är ditt barn i nöd sitter du inte still, säger Sara Nilsson Lööv.
I ett kolonistugeområde i Malmö har bladen från några lila magnolior börjat singla ned samtidigt som päronträden och tulpanerna står fullt utslagna i trädgårdarna. Ett gäng småbarn röjer runt en hängmatta och några glas fylls med jordgubbssaft. Här filade några mammor på den idé som under lördagen kommer att ta sig uttryck i stilla aktioner i nitton länder länder medan planeten vrider sig runt sin axel.
– Greta skulle inte ha behövt sitta utanför riksdagen om vi vuxna agerat tidigare, jag tänker att det är något fint i att våra barn inte behöver göra det här, rebellmammorna har blivit en symbol för de vuxnas ansvar, säger Sara Nilsson Lööv.
En början på något stort i Oslo
Hon har bänkat sig på en enkel utesoffa bredvid Tatjana Boric-Persson – också hon initiativtagare till Rebellmammorna. Under tiden leker deras barn runt husknuten, och Sara Nilsson Lööv försöker hitta tråden där det hela började, hur några mammor från Malmö gav startskottet till den globala proteströrelse som nu växer fram världen över.
Kanske var det i Oslo, dit de båda rest för att delta i en vecka av protester för att rikta strålkastarljuset mot Norges oljeproduktion.
Aktivister kedjade fast sig med varandra och blockerade Oslos största gågata medan några kajaker fick stopp på en oljetanker i hamnen. De nyvunna vännerna Sara Nilsson Lööv och Tatjana Boric-Persson ställdes inför skranket för ohörsamhet mot ordningsmakt.
– Jag hade deltagit i aktioner innan men det här var den första stora aktionen, berättar Tatjana Boric-Persson.
Protesterna fick stort genomslag i den norska valrörelsen och stärkta återvände de till hemstaden och möttes av uppmuntran. Båda fick flera förfrågningar från vänner och bekanta kring hur man kunde engagera sig. Men de insåg också att för många var steget stort att blockera hamningångar och vägar, så de bjöd in till en förutsättningslös ölkväll.
– Sju-åtta personer dök upp och vi delade känslor, tankar och viljan av att göra mer, säger Tatjana Boric-Persson.
Hämtar inspiration från ”de galna mödrarna”
Av en händelse var det just småbarnsmammor som dök upp. Chattgruppen där de höll kontakt fick namnet Rebellmammorna och träffarna blev återkommande. Känslor om hur det är att vara mamma i en tid av klimatkris ventilerades. Men också vad de skulle kunna göra tillsammans.
Envetna mödrar som ställer makten till svars, har historien sett förr. I Argentina ledde de ”galna mödrarna” på Plaza de Mayo en fredlig motståndsrörelse mot militärdiktaturen, som berövat dem deras barn.
I Ryssland fanns en soldatmödrarkommitté som protesterade mot Tjetjenienkriget som tagit deras söner. Inspirerade av sina föregångare mejslades idéen fram hur en liknande kampanj kunde ske i klimatkrisens tidevarv – rebellmammorna, kanske kunde det bli något liknande.
Ett demonstrationståg anordnades genom Malmö och i tåget gick en tråd där det hängde pärlplattor, små vantar och gosedjur. Sara Nilsson Lööv arbetar som psykolog till vardags och höll tal.
– Jag pratade om föräldrarollen och hur vi skulle reagera i andra situationer där våra barn är i nöd. Om hjälpen inte kommer kliver vi in och tar det ansvaret, då hoppas vi inte på att någon annan löser det.
”Min dotter förtjänar en framtid”
Inför valet 2022, hade formen ändrats. Den 20 augusti, satte och lade sig ett hundratal mammor i en cirkel med ett timglas, klimatgruppen Extinction Rebellion symbol för att tiden rinner ifrån oss. På plakat syntes namn på deras barn och uppmaningar till politikerna, ”min dotter förtjänar en framtid”. En stilla aktion, där känslorna rann över, berättar Tatjana Boric-Persson.
– Det var många som grät för det blev mer känslosamt starkt än vi hade kunnat föreställa oss. Jag tror att det berodde på tystnaden, det är så sällan som vi sitter och funderar på vad de är som håller på att ske.
Kanske är det också vardagens brus som får oss att inte ta in hur allvarlig klimatkrisen är, resonerar Sara Nilsson Lööv.
– Vi stör inte folks framkomlighet. Men vi stör känslomässigt och ibland är det kanske ett betydligt viktigare och kraftfullare redskap, säger hon.
En dansande cirkel i Nigeria
Snabbt gav det ringar på vattnet. Tillresta från runt om i landet tog med sig konceptet till sina hemkommuner och i ett femtontal städer finns nu grupper av rebellmammor. Samtidigt har det också slagit rot utomlands.
Via en grupp i meddelarappen Signal, kommer nyheter om nya grupper som uppstått och inför en global manifestation på lördag har rebellmammor i 19 länder på sex kontinenter anmält att de tänker genomföra manifestationer.
– Vi har föreslagit den här cirkeln men öppnar för att man kan anpassa den efter lokal och kulturell kontext. I Nigeria sitter man till exempel inte på marken som kvinna, så de kommer att ha en dansande cirkel, säger Sara Nilsson Lööv.
Uppsvinget för Rebellmammorna kommer samtidigt som stora delar av klimatrörelsen haft svårt att skaka av sig den blöta filt som pandemin innebar för rörelsen, samtidigt som samhällets acceptans för ordningsstörande aktioner minskat på många håll i världen. Men uppmaningen är densamma som för många andra rörelser – lyssna på vetenskapen.
– Även om man inte märker det i politiken, så märker man det i möten med andra människor, att något är på gång. Vi har skapat något globalt men är det bara nu? Vi vet inte.
