Radar · Fred

Trendbrott: Kärnvapnen ökar globalt

Ryska flygvapnets jetplan, som har kapacitet att bära kärnvapen, under en övning inför militärparaden på Segerdagen i Moskva, den 7 maj 2021.

9 576 kärnvapenladdade stridsspetsar, redo att tas i bruk. Antalet operativa kärnvapen i världen ökar – efter att ha minskat under decennier.
Kärnvapnen ökar mest i Kina, enligt fredsforskningsinstitutet Sipris bedömning.

Antalet kärnvapen i världen har minskat stadigt sedan kalla krigets slut, då omkring 75 000 kärnvapenstridsspetsar fanns i världen. Men nu ser trenden ut att vara bruten. I januari 2023 fanns 12 500 sådana stridsspetsar, enligt Sipris årsrapport. 9 576 av dem är redo för användning, i militära lager – 86 fler än i januari 2022.

– 86 är en mycket liten andel, men det tyder på att den årtionden långa processen med att minska antalet kärnvapen sedan slutet av kalla kriget nu håller på att avslutas, säger Sipris chef Dan Smith.

– Det vi ser nu, när vi blickar framåt mot de kommande fem till tio åren, är en period då antalet kärnvapenstridsspetsar kommer att fortsätta öka.

Måste inte bli konflikt

Kina är det land vars kärnvapenarsenal ökat mest, från 350 stridsspetsar i januari 2022 till 410 i januari 2023, enligt Sipris bedömning. Landet har gått från att vara en ganska liten aktör i den globala ekonomin till att bli en av vår tids stora ekonomiska supermakter, påpekar Smith.

– Kina har ambitioner att bli en stor geopolitiskt strategisk aktör. Ökningen ser de flesta observatörer som en del av processen att bli en ännu större makt.

Fakta: Operativa kärnvapen i världen
Ryssland och USA står tillsammans för 90 procent av världens sammanlagda kärnvapeninnehav.
Resterande länder som med säkerhet innehar kärnvapen är Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea.
• USA: 3 708 stridsspetsar
• Ryssland: 4 489
• Storbritannien: 225
• Frankrike: 290
• Kina: 410
• Indien: 164
• Pakistan: 170
• Israel: 90
• Nordkorea: 30
Källa: Stockholm International Peace Research Institute (Sipri), årsbok 2023

Ökningen av operativa kärnvapen behöver inte betyda att världen står inför ett nytt kallt krig, framhåller Dan Smith. Enligt honom skiljer sig relationerna mycket mellan USA och Ryssland, och mellan USA och Kina, från relationen mellan USA och Sovjetunionen.

Samtidigt finns det likheter mellan dagens världsläge och den drygt 40 år långa perioden som avslutades med Sovjets fall. En förhöjd spänning, en ökad konfrontation och en hel del upphetsad retorik är enligt Smith några av beröringspunkterna.

Antal kärnstridsspetsar i världens kärnvapenländer
Antal kärnstridsspetsar i världens kärnvapenländer. Grafik: Anders Humlebo

Hur kommunicera?

Kommunikationskanalerna mellan USA och Ryssland, och i viss mån mellan USA och Kina, är dessutom mer begränsade än de borde vara, menar Smith.

– Vi måste ha situationer där ledare och högre tjänstemän från båda sidor lättare kan kommunicera med varandra, både formellt och vid behov informellt, säger han.

Rysslands president Vladimir Putin och tidigare president Medvedev har båda hävdat att de är redo att använda kärnvapen vilket har lett till en ökad oro i väst, resonerar Smith.

– Spekulationerna och oron har avtagit något och jag tycker att det är rätt. Jag tror att det är rätt så osannolikt att Ryssland skulle använda kärnvapen i Ukraina eftersom vedergällningen, inte med kärnvapen men med konventionella vapen, hade kunnat bli enorm.