Zoom

Undervattensbuller växande problem för marint liv

Ett fartyg passerar i farleden bakom de havsbaserade vindkraftverken i Lillgrund vindkraftpark utanför Bunkeflostrand söder om Öresundsbron.

Buller från mänsklig verksamhet påverkar de havslevande djuren i stor utsträckning. EU har satt tröskelnivåer för så kallat undervattensbuller, men det behövs mer forskning.

Vi föreställer oss kanske att under vattenytan råder tystnad, men så är ingalunda fallet. Här förekommer ljud både från naturliga ljudkällor som vågor, regn, vind och från djur och ljud som människan är ansvarig för: Sjöfart, fritidsbåtar, konstruktioner, installationer och seismiska undersökningar. De mänskligt orsakade ljudkällorna ökar i takt med att allt fler verksamheter förläggs till havs, till exempel vindkraftverk. Samtidigt är många marina djur beroende av inte en helt tyst miljö, men en miljö utan höga bullernivåer, för att kunna kommunicera.

Exakt hur olika djur uppfattar och påverkas av ljud är något som forskaren Mathias Andersson arbetar med. Han forskar inom undervattensakustik vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, och han deltog på onsdagsmorgonen i ett seminarium anordnat av Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, tillsammans med Peter Sigray, forskare vid Kungliga tekniska högskolan, som också har forskat i ämnet under många år.

– Det är solklart att undervattensljud påverkar miljön, säger Peter Sigray, och hänvisar till en artikel i Science 2021.

Stör fiskars kommunikation

Forskningen har också så gott som bevisat att fartygsbuller kan påverka i stort sett alla organismer i haven, säger Mathias Andersson. Djuren är nämligen beroende av sin hörsel ur många aspekter – för att navigera, söka föda, kommunicera och även upptäcka faror och hot.

– Så när vi tillför buller kommer detta störa djuren. Man kommer begränsa deras möjligheter att upptäcka de här viktiga ljuden. För havet är väldigt mörkt, och ljud är ett av deras absolut viktigaste informationsintryck, säger Mathias Andersson.

I juli 2020 delades huvudleden för kommersiella fartyg i Kattegatt upp i två
I juli 2020 delades huvudleden för kommersiella fartyg i Kattegatt upp i två. En studie från FOI undersökte hur sjöfartsbuller förändrar ljudbilden regionen efter omläggningen, och hur det påverkar marint liv. Bilden visar hur ljudvolymen (dB) på frekvensen 125 Hz, en nivå som de flesta vattenlevande djur uppfattar, förändras efter omdirigeringen. Ur rapporten Changes in the underwater soundscape in Kattegat due to shipping re-routing (FOI). 

Sedan har olika djur olika förmåga att uppfatta olika ljudvågor. Enligt Mathias Andersson har forskningen bara börjat skrapa på ytan när det gäller vår förståelse för hur ljud påverkar djuren. Men om till exempel ljudnivån ökar på grund av ett passerande fartyg, betyder det att fiskar som vill kommunicera med varandra behöver minska avståndet mellan sig för att deras läten inte ska dränkas i fartygsbuller, som under vattnet låter som ett ihållande knaster.

Buller färdas snabbt i vatten

Man får också tänka på att ljud färdas nästan fyra gånger snabbare i vatten än i luft och att ljudet på så vis får ett stort spridningsområde.

– Längs vissa farleder är det aldrig helt tyst, säger Peter Sigray.

Undervattenljud regleras idag i EU:s marina strategi. I den står att undervattensbuller ska vara på en nivå som ”inte påverkar havsmiljön negativt”. Strategin tar upp två indikatorer, kontinuerligt buller och ”impulsiva” ljud, till exempel när man bygger ett vindkraftverk då pålar ska ned i havsbotten.

Ljudets hastighet gör det till en både regional och internationell fråga.

– När man pålar i Tyskland kan vi mäta det i Trelleborg, säger Mathias Andersson som exempel.

Fiskar och däggdjur i havet använder hörsel för att bland annat kommunicera och identifiera  faror
Fiskar och däggdjur i havet använder hörsel för att bland annat kommunicera och identifiera  faror. Buller från fartyg och andra mänskliga källor kan försvåra deras möjligheter att höra det de behöver. På bilden en torsk. Foto: Tryggve Karlsen/NTB/TT

Ljudstyrkan mäts i decibel, men det är viktigt att komma ihåg att decibel under vatten inte är jämförbart med ljudstyrka i luft, på grund av olika referensvärden, förklarar Mathias Andersson. Han exemplifierar med att en torsk kommunicerar i 100 dB, vilket på land skulle vara lika mycket som en motorcykel väsnas.

I november beslutade EU:s marina direktörer om rekommendationer för tröskelvärden, både för impulsivt och kontinuerligt undervattensbuller. Det finns dock inte någon gemensam miljökonsekvensbeskrivning på EU-nivå, utan varje land gör sina egna.

– Där faller det mellan stolarna, och det ska det marina direktivet fånga upp, förklarar Peter Sigray.

Samarbete under EU-direktiv

Länder måste också samarbeta när det gäller fartygsleder som går genom stora områden och som påverkar habitat över större ytor.

– Då kan inte till exempel Sverige bara titta på sitt habitat och göra åtgärder där, om de åtgärderna gör att det blir sämre på den finska sidan, för att fartygen smet över dit. Så här måste man arbeta ihop, det är grundidén med hela marina direktivet och vårt arbete med ljud.

Det krävs dock fortsatta studier, bland för att EU-direktivet talar om negativ påverkan på populationsnivå, och några sådana studier har knappt gjorts.

– Däremot finns övertygande resultat om negativ påverkan på individnivå, och därifrån kan man skala upp, säger Peter Sigray.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande i stycket om ljudstyrka, samt att torsken kommunicerar i 100 dB. I en tidigare version uppgavs 80 dB.