Radar · Miljö

Tåg till mayaruinerna – succé eller urspårat?

En kvinna når toppen på en av pyramiderna i ruinstaden Calakmul.

En renässans för tågresandet märks på många håll i världen. En av årets mest omtalade nya linjer är Mayatåget, ett jättebygge runt Mexikos natursköna Yucatánhalvö.

Men president López Obradors favoritprojekt kritiseras som urspårat redan innan det är klart.

Med Mayatåget (Tren Maya på spanska) ska turister och befolkning få nya bekväma förbindelser mellan karibiska badmetropoler som Cancún och Tulum, längst ut på Yucatánhalvön, och turistmål som mayafolkets gamla stad Chichén Itzá i inlandet. Det ska bli två linjer, som en loop runt halvön, på sammanlagt 150 mil.

Huvudrutten från inlandsstaden Palenque ut till Cancún är tänkt att invigas i slutet av 2023. Men kritiken och frågetecknen haglar.

En halv biljon?

Budgeten är satt till 150 miljarder peso (drygt 80 miljarder kronor), men den ser ut att spricka. En del prognoser landar nu på över 280 miljarder peso, rapporterar nyhetsbyrån AP, medan andra källor befarar ända upp till runt 500 miljarder.

Och kostnaderna är inte bara ekonomiska. President López Obrador har klassat bygget som viktigt för Mexikos nationella säkerhet. Denna klassificering gör att man kan göra undantag i miljöprövningar och remissrundor bland urbefolkningar. Samtidigt får militären en större roll.

Försvarsdepartementet beräknar att det kommer krävas över 6 500 soldater för att bevaka spåren och stationerna – mer än var 25:e soldat i landets militär.

"Det är galet"

Många misstänker att López Obrador till varje pris vill ha satsningen klar i år, för att ha ett pampigt prestigeprojekt att visa upp när hans sexåriga mandatperiod går ut nästa år.

– Jag är egentligen inte emot tåget, men för ett megaprojekt som detta brukar planeringen i normala fall ta över tio år, säger primatologen Kathy Slater, som forskar i området, till AP.

Spindelapor i Calakmul-reservatet på Yucatánhalvön, där det även finns jaguarer, pumor, tapirer och många andra djungeldjur
Spindelapor i Calakmul-reservatet på Yucatánhalvön, där det även finns jaguarer, pumor, tapirer och många andra djungeldjur. Foto: Marco Ugarte/AP/TT

– Här saknas planeringen, det är galet, de tänker inte på konsekvenserna.

Maskinerna gräver fram en 40 meter bred korridor genom den tjocka djungeln, som ingår i ett regnskogsområde som näst Amazonas är störst på de amerikanska kontinenterna. Djurvänner och forskare befarar att järnvägen blir en mur genom regnskogen som drabbar många arter hårt.

– Jag har själv sett grupper av spindelapor som kommer genom lövverket. När de når de avverkade området ser de inget sätt att ta sig över, säger Rodrigo Medellín, biolog vid lärosätet UNAM, till AP.

Fler arbetstillfällen

Djur- och växtlivet är viktigt för att regionens djungelmystik ska fortsätta locka alltfler turister. Mexikos nationella turistbyrå, Fonatur, har föreslagit ett stort antal djurövergångar, bland annat i form av broar, längs järnvägen. Medellín är dock orolig för att det inte räcker för till exempel jaguarer och pumor, och att stora däggdjur ändå kommer att få en ännu mer utsatt tillvaro.

Miguel Ángel Díaz försörjer sig på att guida turister till den mäktiga mayaruinstaden Calakmul, djupt inne i djungeln. Liksom många andra är han kluven.

– Det blir fler arbetstillfällen för oss guider. Men ett hårt slag mot naturen.