Radar · Miljö

Ny EU-lag om gruvor oroar miljöorganisation

Utsikt över LKAB:s gruva i Kirunavaara.

Idag klubbades en ny gruv-lagstiftning igenom i EU-parlamentet. Den innebär att gruvor med så kallade kritiska och strategiska metaller och mineral kan få en snabbare och lättare beslutsprocess. Något som oroar Naturskyddsföreningen. ”Klimatomställningen kommer inte att lyckas om det sker på bekostnad av oersättliga naturvärden”, säger generalsekreterare Karin Lexén.

Idag fattade Europaparlamentet beslut om EU:s lagstiftning för kritiska och strategiska metaller och mineral (CRMA, Critical raw materials act), vilket innebär att parlamentet nu formellt antagit lagstiftningen efter den uppgörelse som gjordes med EU:s medlemsländer tidigare i höst.

Den nya lagstiftningen innebär att nya gruvor med så kallade kritiska och strategiska metaller och mineral, viktiga för klimatomställningen, får en gräddfil i tillståndsprövningen. Enligt förslaget får det ta maximalt två år och tre månader från ansökan till färdigt tillstånd för att starta en gruva. De ”strategiska projekten” kan också lättare få undantag från bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, eftersom de automatiskt räknas som ett överordnat allmänintresse.

Detta oroar Naturskyddsföreningen, som i ett pressmeddelande skriver att det riskerar att utgöra ett hot både mot oersättliga naturvärden och andra berörda intressen, som samebyar, lokalbefolkning och turistföretag.

Miljöprövning ”kan inte slarvas igenom”

– Klimatomställningen kommer inte att lyckas om det sker på bekostnad av oersättliga naturvärden. Klimatkrisen och naturkrisen är kommunicerande kärl och det går inte att lösa den ena genom att offra den andra. Gruvor får oundvikligen stora miljökonsekvenser och en del av dessa kvarstår för all överskådlig framtid. Därför måste miljöprövningen vara av hög kvalitet, de kan inte slarvas igenom, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i pressmeddelandet. 

Hon oroas också över vad det kan innebära för ursprungsbefolkningars rättigheter: 

– Principen om fritt informerat samtycke, kallat FPIC, är oerhört viktig när det gäller urfolks rätt till inflytande över projekt som direkt påverkar deras verksamhet på traditionella landområden. Principen fanns med i en tidigare version av EU-lagstiftningen men har strukits inför slutversionen, vilket är mycket problematiskt eftersom samernas inflytande minskar.