Glöd · Debatt

Varför är grisen mat och hunden ett älskat husdjur?

En tik har adopterat en griskulting.

Vi lär oss känna empati med djuren när vi växer upp. Sen sätter vi oss vid matbordet och äter döda djur. Förstår vi inte? Är vi rädda för sanningen? Vad skulle hända om vi förstod? frågar sig Frida Asp-Fasth.

DEBATT. I dagens samhälle skulle nästan alla säga att det är fel att skada en hund. En hund är en familjemedlem, en vän, som man tar hand om och älskar. Samtidigt äter majoriteten kött från till exempel gris. Blundar vi inför fakta att grisar och hundar är väldigt lika, eller är det så att vi inte vet? 

Redan när vi är små befästs ett slags dubbelmoral i oss. Vi ser filmer med gulliga djur och det är omöjligt att inte bry sig om dem och bli ledsna om de mår dåligt. Vi gråter när Simbas pappa i lejonkungen dör och när Bambis mamma dör. Vi skrattar med Nalle Puh och känner med Nasse när han är orolig. Vi känner empati till våra älskade tecknade figurer. Men sedan sätter vi oss vid middagsbordet och äter döda djur – utan att egentligen förstå att det är en bit av samma sorts djur som vi sett på teve innan. 

Vad skulle hända om vi började förklara för barn vad deras kött egentligen är? Vad skulle hända om vi berättade att hunden de älskar och grisen de äter har samma intelligens? Är vi så rädda för sanningen och skammen eller har vi förlorat vår empati i dagens abstrakta samhälle?

Allt sker bakom stängda dörrar. Vi hör inte grisarnas skrik på hjälp, kornas trötta stön, kycklingarnas skräckslagna pip eller fiskarnas kipp efter vatten. Det enda vi ser är en köttbit, och de flesta kopplar inte att det är ett dött djur som ligger där. Eller så gör man det men inte tänker längre, tänker på att man inte måste. Vi måste inte döda och plåga för att få mat. 

Fler och fler minskar sitt köttintag och sett till miljön är det jättebra. Men hur är det med de personliga värderingarna – ligger det i linje att bidra till död, plågeri och misshandel?

Det kan kännas svårt att gå emot strömmen, att ifrågasätta något som är så djupt rotat i oss, men för rättvisans skull och den makt vi har är det vårt ansvar. Vi är samhället och förändring börjar med oss. Så ställ dig frågan: vill jag bidra till kött-, ägg- och mejeriindustrin?