Glöd · Debatt

Sätt ner foten, Romina!

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari håller pressmöte i september i år.

Den 16 oktober släpper utredaren John Hassler sin utredning om hur regeringens klimatpolitik kan utvecklas. Om miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari inte får gehör för en långsiktigt hållbar plan är det bättre att hon avgår, skriver Torbjörn Vennström från Klimatriksdagen.

DEBATT. Bästa Romina Pourmokhtari!

Bland forskare, stora delar av företagsvärlden och civilsamhället växer oron allt starkare över vart den svenska miljö- och klimatpolitiken är på väg. 

Ända sedan Sverige stod värd för FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972 har Sverige haft ambitionerna att stärka miljö- och klimatarbetet. Vi har drivit på för att få fram FN:s globala mål för hållbar utveckling, och för att flytta fram EU:s miljö- och klimatpolitik. Det klimatpolitiska ramverket 2018 var världsledande. Givetvis har allt detta varit otillräckligt, då industriutveckling och ekonomisk tillväxt fått företräde, och även otillräckligt i förhållande till vad forskningen visar är nödvändigt att göra, men ändå. 

Efter regeringsbildningen 2022 har miljö- och klimatambitionerna kraftigt prioriterats ned. I stället är det energi- och näringspolitiken samt budgetpolitiken som i allt väsentligt styr miljö- och klimatpolitiken. Det bekräftas också av att Ditt kanske viktigaste uppdrag som miljö- och klimatminister; att leverera en klimatpolitisk handlingsplan, endast blir en skrivelse till riksdagen, utan de lagar och budgetmedel som en proposition kan innehålla. 

Regeringens två första budgetar har systematiskt stärkt fortsatt fossildrivet bilåkande. Den största enskilda klimatpåverkande åtgärden är sänkt fossilbränsleskatt på 6 miljarder kronor. Samtidigt sänks anslagen till miljövård och klimatanpassning. Det finns några goda ansatser som återställande av våtmarker, laddstolpar och hållbar industriutveckling. Men dessa äts upp av de klimatskadliga åtgärderna. 

Utsläppen ökar med mellan 6 och 10 miljoner ton genom er politik. Sverige kan komma att behöva köpa dyra utsläppsrätter för att klara våra klimatåtaganden, och i värsta fall gå miste om upp till 38 miljarder kronor i stöd från EU:s återhämtningsfond.

Vi vet att Du känner till forskningens budskap om att det inte längre räcker till att den rika världen når nettoutsläpp om 25–30 år för att vi ska klara Parisavtalets 1,5-graders-strävan. De många väderkatastroferna denna sommar understryker detta. Bara i Sverige kostar översvämningar och skördebortfall oss miljarder kronor. Vi ser inga avtryck av detta i regeringens klimatpolitiska agenda. Snarare tvärtom.

Klimatriksdagen vill visa att det finns andra vägar att gå. Därför överlämnar vi till Dig Klimatriksdagens omställningsplan från våren 2022. Planen vilar på en helhetssyn på omställning inom alla sektorer för att uppnå ett klimatneutralt Sverige redan 2035, inte 2045. Det behövs statliga investeringar och tydlig styrning för att få ner utsläppen i närtid. Några exempel är skatteomläggning, omläggning av transportsystemet, energieffektivisering och fördubblad elproduktion, en politik för skogsbruk och bioenergi som ökar skogens kolsänka, samt omställning av jordbruket. 

Med denna som inspiration vill vi uppmana Dig att ta fram en ambitiös plan som vinner största möjliga stöd i riksdagen så att den blir långsiktigt hållbar. Givetvis innebär det ett fundamentalt skifte i förhållande till regeringens politik.

Vi frågar oss om Du verkligen vill företräda en historisk nedmontering av svensk miljö- och klimatpolitik som placerar Sverige i skamvrån. Det är dags att Du sätter ner foten. 

Om inte det vinner gehör kanske Du gör större nytta för klimatet genom att avgå, deklarerar att du inte ställer upp på regeringens klimatpolitik, och lierar Dig med en växande framtidsrörelse som vill se en kraftfull och forskningsbaserad omställningspolitik.