Regeringen får än en gång kritik av Lagrådet. Förslaget som ger polisen rätt att kroppsvisitera utlänningar utan brottsmisstanke har brister ur både rättssäkerhets- och diskrimineringssynpunkt, anser rådet.
I ett nytt lagförslag utökar regeringen polisens och tullens befogenheter för att komma åt gränsöverskridande brottslighet, till exempel smuggling av vapen och narkotika eller utförsel av stöldgods.
Normalt sett får polisen bara använda tvångsmedel som en del i en pågående brottsutredning. Men den nya lagen ger rätt till kontroller och kroppsvisitering i gränsnära områden även när det inte finns någon brottsmisstanke. Det kan vara i närheten av vissa flygplatser, järnvägsstationer, hamnar och broar.
Kontroll av utlänningar
Polisen i gränsnära områden ska också få göra inre utlänningskontroll, alltså kontrollera om en person har rätt att vara i landet, även när det inte finns någon särskild anledning till kontroll.
Lagrådet ser dock brister i förslaget. Det handlar bland annat om att det måste bli tydligare att kontrollerna inte får göras helt utan skäl. De måste motiveras med att det kommit in tips eller underrättelser eller att det har gjorts iakttagelser och liknande. Kontrollerna får inte heller vara oproportionerliga, skriver Lagrådet i sitt remissvar.
Polis ska också kunna kroppsvisitera en utlänning som inte överlämnar pass eller andra identitetshandlingar, om man kan anta att personen bär handlingarna på sig.
Vill se justeringar
Som lagförslaget ser ut nu anser Lagrådet att det finns risker både ur rättssäkerhets- och diskrimineringssynpunkt. Men om regeringen justerar skrivningarna i den kommande propositionen enligt lagrådets synpunkter, kan juristerna i rådet ändå ställa sig bakom förslaget.
Lagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2023.
Nyligen fick regeringen kraftig kritik av Lagrådet för den terroristlag som regeringen lagt på riksdagens bord. Bland annat ansåg Lagrådet att lagförslaget är otydligt, med svåra gränsdragningar, och att det innebär en risk för alltför långtgående kriminalisering.
