I januari fängslades för första gången en klimataktivist i Sverige, Pontus Bergendahl, som tidigare har varit med i Syres panel och svarat på enkäter. Det var inte därför han sattes i fängelse utan för att han en gång limmade fast sig i ett flygplan av skäl som alla Syreläsare troligen är införstådda med.

Men var han verkligen först? Fanns det inte något liknande fall? Det var några kolleger som undrade och började googla. Jo, det fanns en del dömda aktivister, som Linus Brohult, som straffades för att ha uppmanat till sabotage mot bygget av Södra länken i Stockholm. Och andra som hade suttit i fängelse för plogbillsaktioner och djurrättsaktivism.

Men klimataktivism? Kunde Södra länken-protesterna räknas dit? De vände sig mot att man mer och mer bygger in oss i bilberoende. Det är en klimatfråga, men inte bara en klimatfråga. På 1990-talet, när det var aktuellt, talade man mer om det som en miljöfråga – och en fråga om social rättvisa.

Ibland används ordet klimat som det nya miljö. I en grupp som diskuterar ”naturligt” hygienjox på Facebook undrade en tjej om hennes hemgjorda schampo verkligen var bra för klimatet. Det var nämligen citronsyra i, och det hade inte hennes krukväxter mått bra av. Det var miljön hon var orolig för, att det skulle kunna skada växter och djur. Inte klimatet.

Biljardbord och miljösoffa

Klimat är miljö, men miljö är mer än klimat. Ordet klimat kommer från ett grekiskt ord som betyder böja eller luta. En syl i vädret från den 11 november 2021 tar upp dess historia och betydelseutveckling, så jag hoppar över det nu. Men det är i alla fall ett ord för något föränderligt, som stiger, sjunker och utvecklas. Det finns i klimax, klimakterium och klimat.
Det som förändras i klimatet är allt som har att göra med väder, vatten och vindar. Över en längre tid. En varm dag är inte klimatförändring, men fler och fler varma dagar under flera år är det – för att beskriva saken väldigt schematiskt.

Ordet miljö är roligt. Det dök upp i svenskan på 1800-talet: ”Då Carolinabollen göres i någondera af milieuerna, fås derför 10 points”, kan man läsa i Hand-bibliothek för sällskapsnöjen, eller systematiskt ordnande spel, lekar och konster. 1-2 från 1839. Det handlar om biljard, och milieuerna är hålen mitt på långsidorna i ett biljardbord.

Det är mitten som är nyckelordet här. Miljö kommer från danska och tyska milieu, som kommer från franska milieu, som är mitten, genomsnittet. Från början är det ett sammansatt ord, av latinska medius och franska lieu, ställe.

På biljardbordet är miljön i mitten, men annars är det vi som är mitt i miljön. Miljösoffa var en av de första sammansättningarna med ordet. Det var en cirkelrund soffa med ryggstöd i mitten, vanligen i ett stort rum, som en foajé till exempel.

Ordet miljöpåverkan beskrivs i den historiska ordboken SAOB på ett lite ovant sätt: som ”miljöns påvärkan på ngn l. ngt”. Inte människans påverkan på miljön utan miljöns påverkan. Arv och miljö, till exempel.

Själva ordet miljö förklaras bland annat så här: ”om de yttre förhållanden som (enl. miljöteorien) anses utöva en avgörande invärkan på ngns (l. ngts) utveckling; den omgivning (av natur- l. samfundsförhållanden) vari man rör sig o. värkar; omvärld; atmosfär (se d. o.)”

Exemplen kommer från olika områden. ”Miljön, platsen man fått i tiden, rummet, samhället är typbildande” skrev Viktor Rydberg 1894. I sin bok Det friska och det sjuka barnet skrev Isak Jundell 1927 om hur hela miljön påverkade barnet, och i DN 1930 kunde man välja ”olika miljöer att celebrera [årsskiftet] i”.

Däremot associerades inte miljö inte mer till jorden som vårt hem än till något annat. Det finns inga exempel på att ordet har använts så, vilket beror på att artikeln är från 1944. Att artiklarna är skrivna under mer än 120 år gör SAOB spännande som tidsdokument och inte bara som ordbok. Jag hoppas att det inte försvinner när den moderniseras. Men baksidan är att den inte säger ett ord om hur miljö blev miljö.

Miljövänligt

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, berättar om det i en essä i Sveriges natur från 2017. Det var den amerikanske ekologen William Vogt som använde ordet i i boken The road to survival 1948, skriver han. Eftersom Vogt skrev på engelska var det nog environment han använde, men på svenska fick vi miljöfrågor, miljövänliga produkter, miljörörelser och miljöaktivism.

Sedan har klimatet seglat upp som en akut miljöfråga och nästan tagit över hela begreppet. Vilket är lite farligt eftersom det som närsynt betraktat kanske gynnar klimatet inte alltid är bra för miljön som helhet.

Texten är korrigerad den 12 mars kl 21.01.