Energi

Klingande karaffer och fritidsbåtar – det här syns på museerna

Journalisten Hanna Hellquist har dukat upp ett bord hemma hos sig själv i värmländska Grums.

Från hemmakontor till Göteborgs kolorister – här kommer tips om spännande utställningar på landets museer. Sedan den fria entrén togs bort vid årsskiftet har kostnaden för att gå på museer ökat drastiskt, men för de som har dålig ekonomi finns alltid tipset att hålla koll på museernas egna gratisdagar – många har åtminstone någon dag i månaden då det inte kostar något.

Kunskapsupplevelser som överraskar. Det erbjuder Östergötlands museum, som har utsetts till årets museum av organisationerna Sveriges Museer och svenska International Council of Museums. Enligt motiveringen är museets mål att vara modigt, medvetet, reflekterande och inspirerande och lyckas nå ut brett i samhället och vara en mötesplats för alla, i samarbete med akademi och med både ideell och offentlig sektor. Museets nya byggnad har också en formgivning som lyfter ”underliggande budskap”.

– Vi har arbetat med att både renovera museibyggnaden, förnya innehåll i utställningar och fördjupa metoder för att bygga och förmedla kunskap samt möta publiken på nya sätt. Det är därför extra roligt att juryn uppmärksammar förändringsprocessen, säger museichef Olof Hermelin i ett uttalande.

Museet består av ett museum i Linköping, Löfstad slott och Sancta Birgitta klostermuseum.

Frilansfotografen Daniel Nilsson har försökt att fånga hur arbetslivet förändrades för många av oss när vi blev tvungna att skapa arbetsplatser i våra hem
Frilansfotografen Daniel Nilsson har försökt att fånga hur arbetslivet förändrades för många av oss när vi blev tvungna att skapa arbetsplatser i våra hem. Foto: Daniel Nilsson

Hemmakontoret som livsstil

Efter att pandemin drabbade Sverige började många jobba på distans från hemmet. Det fick frilansfotografen Daniel Nilsson att vilja skildra hur arbetslivet förändrades för många av oss när vi blev tvungna att skapa arbetsplatser i våra hem. På Arbetets museum i Norrköping visas nu hans fotoprojekt Hemmakontor.

Där syns många ofta kreativa sätt att skapa sig ett eget hemmakontor: I en dragig källare. I ett växthus. På ett pingisbord i en gillestuga. I en husbil. Under våren 2020 fick miljoner svenskar använda sin uppfinningsrikedom för att hitta en ostörd arbetsplats i det egna hemmet. Till det kom att lära sig använda distanslösningar som Teams och Zoom.

Hösten 2021 kom projektet med de ofta humoristiska bilderna ut i bokform, vilket har uppmärksammats både nationellt och internationellt.

– Projektet skildrar en tid som vi inte förutsåg skulle komma och som vi definitivt inte var beredda på. Genom de här bilderna kan vi se hur vi löste situationen och tog oss igenom den här tiden. Vi var väldigt kreativa, och jag tror med all säkerhet att utställningen har en stor igenkänningsfaktor för många, säger Daniel Nilsson i ett pressmeddelande.

Hemmakontor visas på Arbetets museum mellan 27 maj och 3 september 2023. 

Blommande natur i bilder

På Fotografiska i Stockholm visas grupputställningen In bloom, där de 16 fotograferna tagit inspiration av naturen. Vi behöver naturen som kraftkälla och lugnande oas, men behöver den oss? Fotografiska beskriver naturen som ett mysterium – stark och överlägsen, men samtidigt bräcklig och skör. Ljus och vacker, men också vild och hotfull.

“I en orolig värld och ett blixtsnabbt konsumtionssamhälle är människans behov av skog och mark kanske större än någonsin. En oas av inspiration och lugn, som symboliserar reproduktion, sexualitet, livets födelse och vår oundvikliga död”, står det vidare på museets hemsida. 

In Bloom pågår till 11 juni på Fotografiska museet. 

På Millesgården går det att se olika dukningar och lära sig mer om måltiden som motiv i konsten genom historien
På Millesgården går det att se olika dukningar och lära sig mer om måltiden som motiv i konsten genom historien. Det dukade bordet med Hanna Hellquist visas fram till 28 maj.Foto: Samuel Voigt Lind

Till bords med med Hanna Hellquist

Millesgården i Stockholm har bjudit in journalisten Hanna Hellquist tillsammans med olika formgivare och konstnärer att duka upp middagsbord. Måltider har alltid haft en central roll i mänsklighetens historia, men hur den har presenterats har skiftat genom århundradena. Måltiden som motiv har hela tiden förekommit i konsten och har betytt olika saker. 1600-talets stilleben, nature morte, var symbolladdade och fulla av allegorier och där kompositioner av dignande fruktfat med vindruvsklasar, blommor och fjärilar kunde ha syftet att visa rikedom och världsvana men även fattigdom och elände.

Middagsbordets många aspekter breder ut sig längs meterlånga dukningar på Millesgården och väcker tankar om livet i stort och smått. Är det sparsmakad elegans eller pråligt överdåd? Strävsam vardag eller högtidligt koketterande?

”Oviktiga saker kan betyda allt” menar Hanna Hellquist som är besatt av att duka vackert. Andra medverkande är Marie-Louise Ekman, Klässbols linneväveri, Evelina Kroon, m.fl.

Bland karaffer och kristallglas pågår till 28 maj på Millesgården museum. 

Att angöra en brygga i folkhemmet

Sjöhistoriska museet i Stockholm visar utställningen Folkhemmets fritidsbåtar som är en nostalgisk resa genom folkhemmets Sverige, där fritidsbåten blir en symbol för den ekonomiska utvecklingen i landet, från att ha varit en lyx reserverad för överklassen till att bli ett brett folknöje. I dag tillbringar var tredje svensk en stor del av sommaren i fritidsbåt, men i början av 1900-talet var det få som hade råd att äga en egen fritidsbåt.

Utställningen sker i samarbete med föreningen Svenska Kryssarklubben, som i år firar 100 år.

Folkhemmets fritidsbåtar pågår fram till 3 september 2023 på Sjöhistoriska museet. 

En unik konströrelse visas på Göteborgs museum med starka färger och impressionistiskt inspirerat måleri
En unik konströrelse visas på Göteborgs museum med starka färger och impressionistiskt inspirerat måleri. Foto: Hossein Sehatlou/Ragnar Sandberg

Det färgsprakande Göteborg

Med sitt uttrycksfulla måleri tecknade Göteborgskoloristerna det grå Göteborg i en färgskrud. Starka färger, yviga penseldrag, personliga motiv och känslofyllda visioner kännetecknade konstnärer som Åke Göransson, Ivan Ivarson, Nils Nilsson, Ragnar Sandberg och Inge Schiöler.

Det var under 1930-talet som Göteborgskolorismen blommade ut i en kraftfull färgexpressionism som saknar motsvarighet i landet. Det är en visuellt slagkraftig men också taktil konst som väcker betraktarens sinnen. Motiven valdes från den närmsta omgivningen såsom porträtt och självporträtt, modellstudier, landskap, stadsbilder och stilleben.

Centralt för konstinriktningen är konstskolan Valand där läraren Tor Bjurström tagit intryck av modernister som Henri Matisse i Paris. Berättelsen om Göteborgskolorismen är en framgångssaga om hur några elever på Valand, de flesta från enkla förhållanden, lyckades skapa en livskraftig konstriktning med nationell räckvidd. Men det är också en tragisk historia då flera av dem drabbades av psykisk sjukdom och dog i förtid. Måleriet finns kvar och fängslar nya generationer av betraktare samtidigt som myterna om dessa konstnärer hållits vid liv, skriver museet i ett pressmeddelande.

Utställningen visar upp ett större urval Göteborgskolorister, där de mer kända namnen samsas med en rad andra tidigare förbisedda men inspirerande konstnärskap, inte minst de kvinnliga pionjärerna.

2023 är också året då Göteborgs konstmuseums byggnad firar 100 år, vilket firas med jubileumsutställningar.

Göteborgskoloristerna pågår till 7 april 2024