Förlusten av Amazonas regnskog saktar in för femte månaden i rad, enligt nya siffror från det brasilianska rymdinstitutet INPE.
Brasiliens president Lula da Silva har lovat att stoppa skövlingen av Amazonas i Brasilien. Att döma av den månadsstatisk som rymdinstitutet INPE publicerar löpande har hans ansträngningar börjat ge resultat. Fem månader i rad har avskogningstakten minskat efter att data från augusti publicerats, siffror som nyhetssajten Mongabay rapporterar om. Ändå är det en ansenlig mängd regnskog som förlorats under augusti – 563 kvadratkilometer. En yta motsvarande drygt nio Manhattan. Men det är ändå 66 procent mindre än motsvarande månad förra året.
Siffror från INPE visar också att de första åtta månaderna 2023 avskogades 3,712 kvadratkilometer regnskog, vilket är 48 procent mindre än tidigare år och den lägsta siffran sedan 2018, enligt Mongabay.
Samtidigt som Lula da Silva rustat miljömyndigheten IBAMA för att kunna tackla den illegala avskogningen hoppas han kunna locka internationellt kapital, för att göra det lönsamt att bevara skogen.
Något som Toby Garder vid Stockholm Environment Institute, menar är avgörande för att presidenten ska kunna få allmänheten att backa det narrativ som säger att ”Amazonas är vårt, därför ska vi skydda det för det goda det ger oss och världen”. Istället för det narrativ som den tidigare presidenten Jair Bolsonaro och hans anhängare försöker sälja in som handlar om att ”Amazonas är vårt och därför kan vi göra vad vi vill med det”.
– Om Lula får den backning han förtjänar och behöver, då har han en större chans att vinna det kulturkrig som skulle kunna ändra narrativet, sa Toby Gardner i en intervju med Syre strax efter att Lula da Silva tillträdde.
Hyser ett eget vattenkretslopp
Den tidigare presidenten Jair Bolsonaro ville exploatera regnskogen för att öka tillväxten i landets jordbrukssektor. Miljömyndigheten IBAMA nedmonterades och illegal gruvverksamhet och skogsskövlare uppmuntrades att tränga in i skyddade områden i Amazonas. I augusti 2019 blev skövlingen en världsnyhet, när rök från de anlagda bränder som föregår omvandlingen av regnskog till jordbruksmark, täckte miljonstaden Rio de Janeiro i rök.
”Askan från miljontals träd faller över staden. Så sker mötet mellan det Brasilien som vi anser är civiliserat och det som vi bränner upp för att civilisera”, skrev en av Rio de Janeiros invånare ett viralt inlägg i sociala medier.
Under Jair Bolsonaros mandatperiod låg avskogningen på skyhöga nivåer – med högst takt under hans sista år vid makten, 2022. Samtidigt som Jair Bolsonare motiverat skövlingen med hänvisning till jordbruket har forskare understrukit regnskogens betydelse för nederbörden i landet – och därmed jordbrukssektorn.
Amazonas har ett eget vattenkretslopp, som innebär att 80 procent av vattnet cirkulerar inom Amazonas ekosystem. Om det minskar, kan det ge upphov till en ond cirkel där regnskogen på sikt förvandlas till en savann – med ödesdigra följder för Brasilien, likväl som för det globala klimatarbetet.
Lula da Silva har inte alltid haft ett gott miljörenomé. Under de första åren i hans mandatperiod 2002 till 2006 ökade skövlingen kraftigt. Men efter kraftig kritik sjösatte han en plan tillsammans med Marina Silva som tillträdde som miljöminister, som framgångsrikt bidrog till att dämpa skövlingen till rekordlåga nivåer.
Läs mer:
Krafttag mot illegal gruvnäring ger resultat
