Radar · Miljö

Positivt för fjällfåglarna: ”Konfunderade”

En negativ trend är bruten för de fåglar som häckar i fjällen.

Det är illa ställt med världens arter. Samtidigt kommer det nu positiva besked om fåglarna i de svenska fjällen. En negativ trend är bruten, men det finns smolk i bägaren.
– Det finns absolut skäl till oro, säger Anders Wirdheim, ornitolog och rapportförfattare till Sveriges fåglar 2022.

Läget för Sverige fåglar är nu något klarare, sedan den fjärde versionen av Sveriges fåglar släppts, en rapport sammanställd av Birdlife Sverige, i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I år med särskilt fokus på fjällen. Av resultaten att döma är det ingen nedslående läsning. Under 2000-talets inledning visade flera inventeringsprogram negativa trender för många av fjällfåglarna. Men det senaste årtiondet har läget förbättrats för arter så som ängspiplärka, fjällpipare och dal- och fjällripor. Men vad som orsakat det positiva trendbrottet är oklart.

– Det är väldigt svårt att säga, de som sitter och analyserar de här siffrorna är lika konfunderade. Samtidigt visar detta att ska man se trender i naturen så måste det handla om ganska många år, ju fler år vi lägger till – desto säkrare blir trenderna, säger Anders Wirdheim.

Orostecken

Samtidigt finns det orostecken. Klimatförändringarna förändrar de känsliga miljöerna i fjällen; vegetationen kryper högre och högre upp och insektsfaunan förändras – och på det svarar fåglarna.

– Vissa arter kan det vara en positiv förändring för, de kan etablera sig i nya områden, andra arter förlorar sin miljö, säger Anders Wirdheim.

Men även avverkningar i den fjällnära skogen – de stora naturskogar som tar vid nedanför fjällbjörkskogen – är en källa till växande oro.

– De är extremt viktiga, vissa av våra norrlandsarter har säkert funnits i stora delar av Norrland, men kommer vi längre nedanför fjällskogsområdena är i stort sett all skog omvandlad från naturliga skogar till produktionsskogar, säger Anders Wirdheim.

Går bra för generalister – sämre för specialister

Enligt det förslag som skogsutredningen lade fram i slutet av 2020 skulle stora delar av den fjällnära skogen skyddas i ett nästan 100 mil långt sammanhängande skogsbälte, från norra Dalarna till Riksgränsen. Det är ett område som pekats ut som särskilt värdefullt för den biologiska mångfalden av både EU och Sverige. Men från politiskt håll finns i dag inget brett stöd för förslaget – och både skogsindustrier och markägarnas organisationer har kritiserat det, samtidigt som avverkningsanmälningarna ökat kraftigt sedan förslaget.

– Det ser väldigt dystert ut, säger Anders Wirdheim.

Hur ser det ut för Sveriges fåglar – om man zoomar ut från fjällen?

– Ska man ge en sammanfattande bild så ser det ganska stabilt ut men det finns stora skillnader, arter som är specialiserade på en miljö, de har det tufft i dag – både i jordbrukslandskapet och skogslandskapet. Medan de som är mera generalister, dem går det bra för.

Det stora naturavtal som Sverige ställde sig bakom och som världens länder enades om i Montreal nyligen, kommer det göra någon skillnad för landets fåglar tror du?

– Man hoppas ju det men men jag har svårt att se det med tanke på den svenska debatten om den extremt heliga äganderätten. LRF, Centerpartiet och en del andra partier, de vill ju att markägarna fritt ska förfoga sin mark utan hänsyn. Med så starka strömningar i denna fråga, nej, jag tror inte det kommer göra några stora avtryck i Sverige.

De själva skulle nog inte hålla med om den beskrivningen.

– Nej, lyssnar man på miljöministern ser hon allt positivt och möjligt men det verkar vara en väldig skillnad på vad man säger och vad man gör.

Anders Wirdheim är rapportförfattare till Sveriges fåglar 2022, han kandiderade för Miljöpartiet inför valet 2022.

Läs hela rapporten Sveriges fåglar 2022 här.

Läs mer: 

Globalt naturavtal i hamn: ”Idag har vi skrivit historia”

Laddad skogsutredning bäddar för bråk

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV