Radar · Fred

Regler för svensk vapenexport utreds inför Natomedlemskap – ”Kan försvagas”

Som ett led i processen mot svenskt Natomedlemskap återupptogs vapenexporten till Turkiet.


Ett Natomedlemskap kommer att förändra spelreglerna för svensk krigsmaterielexport. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska se över det nationella regelverket. Trots ett principiellt förbud exporterar Sverige i dag vapen till både krigförande länder och icke-demokratiska nationer. Svenska freds befarar att resultatet av utredningen blir ett ännu svagare regelverk.

Som Nato-medlem kommer Sverige behöva göra en rad anpassningar, inte bara ifråga om försvarets utformning utan även politiskt. Att Sverige valde att utebli från FN:s konferens om kärnvapenförbud i förra veckan motiverades bland annat med att konventionen inte är förenlig med alliansens principer.

Förutsättningarna för vapenexport påverkas också av ett Natomedlemskap. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för ”tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan”. Även det förändrade säkerhetspolitiska läget utgör en bakomliggande orsak till behovet av en översyn.

– Regeringen går nu vidare med frågan om hur det svenska exportkontrollregelverket påverkas av ett svenskt Natomedlemskap. Sverige har, och ska fortsatt ha, en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel. Ett svenskt Natomedlemskap och det nya säkerhetspolitiska läget ställer dock krav på vissa förtydliganden i regelverket, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande .

Risk för svagare regelverk

Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som beviljar tillstånd för export av krigsmateriel. Enligt det nuvarande regelverket får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det, och så länge det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vapenexport bör, om riktlinjerna ska följas, inte beviljas till länder som är eller riskerar att bli involverade i väpnad konflikt. Sedan april 2018 gäller också ett så kallat demokratikriterium, som innebär att högre krav ska ställas på mottagarländernas demokratiska status.

Det faktum att Sverige ändå exporterar vapen till flertalet länder i krig och länder där mänskliga rättigheter kränks visar dock att regelverket kan tolkas generöst, något som ”synliggör svagheterna i regelverket och bristerna i demokratikriteriet”, enligt Svenska freds ståndpunkt. I en rapport konstaterade organisationen nyligen att ett Natomedlemskap kan öka risken för att export sker till odemokratiska länder, vilket Syre tidigare skrivit om, och beskedet om utredningen är på intet sätt betryggande:

– Man tillsätter inte en utredning om man inte vill göra förändringar och det finns stora risker att de frågor utredningen ska se över kommer att leda till att regelverket och/eller prövningarna försvagas. Vi ser med stor oro på att utredningen, och ett svenskt Natomedlemskap, kan leda till att kriterier om demokrati, mänskliga rättigheter och att förhindra väpnad konflikt tonas ned i prövningarna för svenska vapenaffärer. De som får betala priset är människor i de länder som svenska vapenföretag är med och beväpnar, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska freds, i ett uttalande på sociala medier.

Till utredare har regeringen utsett före detta talmannen Per Westerberg (M). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.