Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen gjort råder stora skillnader mellan regionerna i förekomsten av psykiatrisk tvångsvård. I vissa regioner tvångsvårdas färre än 20 procent av schizofrenipatienterna, medan nästan 60 procent i samma grupp ges tvångsvård på andra håll i landet.
Psykiatrisk tvångsvård är en drastisk åtgärd som bara får tillämpas om alla möjligheter till frivillig vård är uttömda. Varje år tvångsvårdas omkring 11 000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Men det råder stora skillnader mellan landets regioner när det kommer till hur ofta tvångsåtgärder används. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort.
Exempelvis ges i genomsnitt omkring 35 procent av patienterna som insjuknar i schizofreni tvångsvård – men i vissa regioner är det färre än 20 procent av patienterna som tvångsvårdas medan det i andra är närmare 60 procent.
– Det innebär att vården inte är likvärdig, säger Peter Salmi, projektledare för arbetet med kartläggningen, i ett pressmeddelande.
Som underlag har Socialstyrelsen dels utgått från statistiken över den tvångsvård som bedrivs. Men för att få ett helhetsperspektiv har man också samlat in upplevelser från patienter och anhöriga via enkäter och intervjuer som Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, har genomfört.
Fortsatt vårdbehov efter utskrivning
Socialstyrelsen kan inte ge något svar på vad som skulle kunna motivera de stora regionala skillnaderna ifråga om tvångsvård. För att komma till rätta med den ojämlika tvångsvården föreslås att ett nationellt kunskapsstöd för tvångsvård tas fram, samt att inrapporteringen av statistik om tvångsvården förbättras.
Kartläggningen visar också att patienter som tvångsvårdas har ett stort behov av vård och omsorg efter att de skrivits ut. Så många som 40 procent är beroende av ekonomiskt bistånd två år efter utskrivningen, medan motsvarande siffra för övriga befolkningen bara är 5 procent.
– Det leder till en försämrad socioekonomisk situation och riskerna för suicid eller att avlida av andra orsaker inom två år efter utskrivning är dessutom påtagligt högre för de som tvångsvårdats, säger Peter Salmi.
Av det skälet behövs också en närmare analys och uppföljning av sådana dödsfall, anser Socialstyrelsen.
Läs mer:
Kraftig ökning av unga tjejer som tvångsvårdas i psykiatrin
Förutsättningar för tvångsvård
Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt
1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller
2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).
En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke.
Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning.
Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Lag (2008:415).
Källa: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, paragraf 3
