Idag är det endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill ha permanenta uppehållstillstånd som regel för den som söker asyl i Sverige. Vindarna blåser friskt högerut och Röda korset har de senaste åren sett konsekvenserna i sina verksamheter.
– Vi har träffat individer vars familjemedlemmar och barn har satt sig på skrangliga båtar över Medelhavet för att återförenas då den lagliga vägen försvårats, säger Alexandra Segenstedt, organisationens migrationsexpert.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kallade för några veckor sedan den dåvarande moderate statsministern Fredrik Reinfeldts uttalande om att ”öppna våra hjärtan” för det största misstaget i svensk politisk historia. Starka men inte oväntade ord från SD-ledaren, som i sitt sommartal för några veckor sedan talade om ett ”invandringsrekord” till Sverige. Detta trots att ett rekordlågt antal asylsökande har sökt sig hit hittills i år. I dag råder det i stort sett konsensus om att migrationspolitiken ska vara stram. Statsminister Magdalena Anderssons utspel om ”Somalitown” visar tydligt hur långt gränsen för det osägbara har flyttats.
Röda korset har märkt av de senaste årens lagändringar i sina verksamheter för flyktingar runt om i landet. Alexandra Segenstedt, organisationens migrationsexpert, påpekar att det inte heller rör sig om en förändring utan om flera – som har gjort asylprocessen svår att överblicka både för den sökande, hjälporganisationer och jurister.
– En av de stora förändringarna är att Sverige har gått från permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Vi ser främst skillnaden på våra behandlingscenter för krigsskadade och torterade flyktingar. De tillfälliga tillstånden skapar otrygghet och kan försvåra behandlingen av personer som har blivit torterade, är traumatiserade eller har posttraumatiskt stressyndrom, säger Alexandra Segenstedt.
S vet vad de gör
Idag är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill se permanenta uppehållstillstånd som regel. Många andra partier, som SD, M, L och KD, argumenterar för att tillfälliga tillstånd är att föredra och att krav på försörjning för att återförenas med sin familj fungerar som en morot för integration. Peo Hansen, statsvetare vid Linköpings universitet och författare till boken Migrationsmyten, menar att det faktum att majoriteten av riksdagspartierna är emot permanenta uppehållstillstånd ”visar hur långt det har gått och hur långt bortom bättre vetande de rör sig”.
– Att man inte förstår att ska man ha en lyckad integration så är det A och O att den asylsökande vet att det är i det här landet jag får stanna. Det gäller framförallt för barn: det påverkar hur de mår, vad de går runt och tänker på och de upplever ångest. Man skjuter sig själv i foten, säger Peo Hansen, och tillägger:
– Återigen är S fullt medvetna om det här. Så dumma är de inte. Men man väljer då hellre den här strategin framför att SD ska vinna poänger på att anklaga S för att Sverige har permanenta uppehållstillstånd.
Efterfrågar evidensbaserad politik
Röda korset vill se en migrationspolitik som bygger på evidens och fakta, enligt Alexandra Segenstedt.
– Vi vill att man tar hänsyn till vilka framgångsfaktorerna till en lyckad integration är och att lagstiftningen skyddar de mest sårbara grupperna. Vår grundsyn är att för att lyckas med etablering och integration så krävs det att man har sina barn och sin familj i trygghet. Om man inte har det försvåras etableringen, säger Alexandra Segenstedt.
Idag är det för många svårare att återförenas med sin familj än vad det var innan 2015. Dock är det lite lättare än vad den första lagändringen efter den så kallade flyktingkrisen dikterade, då alternativt skyddsbehövande (vilket är det tillstånd de flesta som söker asyl i Sverige beviljas) inte var undantagna de strikta krav som ställdes för familjeåterförening. Däremot gör krav på tillräckligt stort boende och inkomst fortfarande det svårt för många idag eftersom man för att undantas från dem måste ansöka inom tre månader.
– Vi har träffat individer vars familjemedlemmar och barn har satt sig på skrangliga båtar över medelhavet för att återförenas då den lagliga vägen försvårats. Generellt kan jag säga att försörjningskravet påverkar möjligheten att återförenas. Vi har sett att det inte alltid är möjligt att leva upp till kraven som ställs – sett till belopp och storlek på bostad. För en stor familj är det svårt. Vi vet att det är många som bor i städerna där det är ovanligt med så stora lägenheter som lagen kräver. Då faller det på det, säger Alexandra Segenstedt.
”Djupt lättade”
År 2012 bestämde Sverige att alla som kom från krigets Syrien skulle få treåriga uppehållstillstånd. 2013 kom Migrationsverket med ett nytt beslut om permanenta uppehållstillstånd för alla syrier, och möjlighet att återförenas med sin familj. Anders Danielsson, Migrationsverkets dåvarande generaldirektör, motiverade beslutet med att man inte såg något slut i sikte på kriget i närtid. 8000 syrier som redan var i Sverige fick sin tillfälliga status omvandlad till permanenta uppehållstillstånd och rätt att ta hit sin familj.
Men Sveriges beslut om att ge syrier permanent uppehållstillstånd stack i ögonen på flera europeiska grannländer.
– De såg Sveriges beslut som en ”pull-faktor” och trodde att det skulle komma fler flyktingar från Syrien till EU. Man var orolig för att inte alla skulle komma fram till Sverige och fastna längs vägen. Man kan säga att Sverige stack ut, säger Peo Hansen och påpekar att bilden gällande uppehållstillstånd inom EU är ganska rörig. Både gällande längd och vilken sort (FN-konventionsflykting eller alternativt skyddsbehövande) som beviljas i högst utsträckning.
Men bara två år senare – 2015 – tog det stopp. Och 2022 är det få som hyser några illusioner om att något ska förändras i en mindre repressiv riktning.
– Arbetsbelastningen på Migrationsverket har ökat och de hinner inte med allt annat som de ska hinna med. Nu ska asylsökande hålla på och ansöka om att förnya sina tillstånd vart och vartannat år. Jag tycker att Miljöpartiet och Vänsterpartiet borde säga att vi drar ett streck här och så får de som är här stanna. Migrationsverket skulle bli djupt lättade, säger Peo Hansen.
Debatten mellan migrationsminister Anders Ygeman och Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard i Sveriges radio under torsdagen var en tävling om vem som kunde vara tuffast. Malmer Stenergard menar att man ska ”kvalificera sig för välfärden” och vill se försörjningskrav från dag ett efter ankomsten till Sverige. Anders Ygeman påtalade att asylinvandringen är lägre än på 20 år. Moderaterna vill dock göra fler åtstramningar.
Läs mer:
”Somalitown”-utspelet är ett tecken i tiden
Snårig process till ny regering väntar efter valet – oavsett statsminister
Sverigedemokraternas nästa måltavla kan vara kulturpolitiken
Fakta: Krav för anhöriginvandring
Bostaden ska vara av tillräcklig storlek och standard för familjen. För två vuxna räcker en etta med kök eller kokvrå. Om barn ska bo i bostaden krävs fler rum. Två barn kan dela sovrum. Det går bra att hyra i andra hand men uthyrningen ska vara godkänd av värden. Att vara inneboende är inte godkänt.
Försörjningskravet bror på hur stor familjen är. Efter att hyran är betald ska den som vill ta hit sin familj ha kvar en viss summa per person varje månad.
För 2022 är normalbeloppet:
5 158 kronor för en ensamstående vuxen
8 520 kronor för sammanlevande makar eller sambor
2 756 kronor för barn 0–6 år
3 308 kronor för barn 7–10 år
3 860 kronor för barn 11–14 år
4 411 kronor för barn 15 år eller äldre
Källa: Migrationsverket