Zoom

Partiernas svar på havets ödesfrågor: ”Systemet behöver göras om i grunden”

Under den senaste mandatperioden har flera fiskbestånd närmast kollapsat i Östersjön. Inför valet 2022 har Syre krävt riksdagspartierna på svar om fem ödesfrågor för havsmiljön. Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker på den oberoende stiftelsen Balticwaters 2030, ger sin dom.

Utfiskningen av Östersjön har beskrivits som en miljökatastrof som fått pågå i det tysta. Trots att Gotland och Öland är omgivna av vatten, kommer det mesta av den svenska fisken som säljs från västkusten.

– Vi skapar inte ens opinion att det är fel. Istället köper vi fisk någon annanstans ifrån. På så sätt upprätthåller vi att allt är som vanligt, sa marinbiologen Stina Bertilsson-Vuksan från Helsingborg i samband med att Syre i fjol skrev om hur ekologisk utarmning normaliseras.

I valrörelsen har det också varit tyst. Ändå har det kommit flera oroande rapporter under den gångna mandatperioden, i flera fall har forskare kunnat konstatera att det gått drastiskt utför. Syre kunde i fjol berätta att Östersjöns västra torskbestånd är nära kollaps (det östra har redan kollapsat) och sommarens stora havsnyhet har varit att flera sill- och strömmingsbestånd är på väg att kollapsa i Östersjön. Detta har fått forskare vid Stockholms universitet att varna för en ekologisk katastrof, då sillen och strömmingen är en viktig motor i det marina ekosystemet.

"Alternativ finns"

Så hur står det då till med politikens ambitioner på området inför valet 2022? Inför att reglerna för fartygens svavelutsläpp till atmosfären skärptes 2020 ökade antalet installerade skrubbrar lavinartat. De gör det möjligt att klara de striktare miljökraven, utan att behöva byta ut den billiga – men ack så smutsiga – tjockoljan, då avgaserna kan renas genom att vatten sprutas på rökgaserna. Men vattnet som fångar upp föroreningarna sköljs ut i havet med potentiellt katastrofala följder, då djurplankton visat sig dö som flugor av det smutsiga vattnet.

Så sent som i juni la myndigheter ett förslag om att förbjuda utsläpp av tvättvatten i Sverige. Men något klart besked om en kommande regering bör följa förslaget eller inte vill varken Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna lämna, till skillnad från C, V, MP och KD – som vill se ett förbud. Att S och SD tvekar är obegripligt, anser Beatrice Rindevall.

– Det har, som de själva nämner, redan föreslagits av Transportstyrelsen och HaV, då det släpper ut giftiga och övergödande ämnen rakt ut i havet vilket bevisats ge allvarlig skada på djurplankton. Miljövänligare alternativ finns och används av många båtar redan idag, säger hon.

Hård dom mot Socialdemokraterna

I flera fall har Internationella havsforskningsrådet ICES visat sig haft fel om fiskbestånden och rekommenderat högre kvoter än vad som senare upptäcks varit hållbart. Miljöpartiet anger i sina enkätsvar att fiskekvoter bör sättas lägre än det vad ICES rekommenderar.

”För att maximera ekosystemens livskraft och fiskproduktionen – och inte tvärtom pressa livet i haven till bristningsgränsen – behövs en helt ekosystembaserad förvaltning, som beaktar allt det som påverkar haven idag – klimatförändringen som värmer haven, utsläpp av gifter, övergödningen, fisket, och så vidare. Systemet måste göras om i grunden”, skriver partiet.

Ett svar som välkomnas av Beatrice Rindevall, även om hon skriver att partiet bär ett delansvar för den gångna mandatperiodens otillräckliga svar på Östersjöns problem.

– Sedan de lämnade regeringen har partiets tonläge kring situationen ökat, vilket är välkommet. Att ”pressa livet i haven till bristningsgränsen” är en bra formulering som tydligt beskriver hur dagens förvaltning går till och vad vi måste bort ifrån, säger hon.

Även Vänsterpartiets och Centerpartiets svar i enkäten möts av gillande, vilka Beatrice Rindevall anser visar på insikt för problemen och att partierna står bakom viktiga förslag för att förbättra Östersjöns miljö. Men domen är hård mot Socialdemokraterna, som hon menar bär det tyngsta ansvaret för att flera bestånd kollapsat och hundratals småskaliga fiskare lagt hatten på hyllan under den gångna mandatperioden.

"Behövs partier som lyssnar"

– I stället för att flytta ut trålgränsen gav de ett urvattnat uppdrag som innebär fortsatt trålning ytterligare minst fem år, och trots löfte om att införa ett förbud mot bottentrålning i skyddade havsområden har de inte genomfört beslutet. Kvoterna har systematiskt satts med hög risk, inte sällan överskridande vetenskapliga råd. Att införa regleringar och förbud ”varsamt” verkar tyvärr i praktiken betyda för sent eller inte alls, vilket vi kan se resultatet av nu med kollapsande bestånd och utdöende kustfiske, säger Beatrice Rindevall.

Stark kritik får också Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som enligt Beatrice Rindevall inte står bakom viktiga förslag för att förbättra Östersjöns miljö.

– Det är anmärkningsvärt att Kristdemokraterna menar att skäl saknas för att verka för lägre kvoter med tanke på beståndens skick i Östersjön, och att viktiga arter överfiskats i sådan omfattning att de kollapsat eller närmar sig kollaps. Situationen har bland annat lett till att både Hav och SLU Aqua förordat en utflyttad trålgräns, och Kristdemokraternas svar på frågan om utflyttad trålgräns visar därmed att forskning inte alltid räcker – det behövs partier som lyssnar på den också.

Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet får beröm för att stå bakom att 30 procent av havet ska skyddas till 2030. Men med en brasklapp.

– En minst lika viktig fråga är vad som ska ingå i det skyddet. Det går knappast att påstå att ett område är skyddat om man tillåter bottentrålning, som är en av de mest skadliga fiskemetoderna för miljö och ekosystem som finns, säger Beatrice Rindevall.

Läs alla enkätsvar nedan. Moderaterna och Liberalerna har inte svarat, med hänvisning till tidspress.

Socialdemokraterna:

Bör Sverige sträva efter att 30 procent av havet skyddas i Sverige/på internationellt vatten?
 
Ja.
 
Bör förbud för bottentrålande fartyg vara regel eller undantag i marina skyddade områden?
 
Havens ekosystem är allvarligt hotade. Vi måste fortsätta att arbeta för ett hållbart fiske. Känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och mindre miljöpåverkande fiskeredskap ska stimuleras. Bottentrålning som har stora effekter på bottenfaunan måste stoppas i hela EU. Fiskodling med höga miljökrav kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden.
 
Hur långt utanför kusten bör trålgränsen gå?
 
Socialdemokraterna har varit med och beslutat att flytta ut trålgränsen på prov, dels – med vissa undantag – begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen till 12 nautiska mil från den svenska kusten.
 
Bör utsläpp av tvättvatten från skrubbrar förbjudas på svenskt vatten? 
 
Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten, Hav, har gemensamt i en redovisning av ett kompletterande uppdrag från regeringen, föreslagit ett totalt utsläppsförbud av tvättvatten i Sveriges inre vatten. Regeringen har mottagit redovisningen och vi ber att få återkomma i denna fråga.
 
Bör Sverige lägga sig lägre i förhållande till de råd som Internationella havsforskningsrådet ICES ger samt verka för lägre kvoter än råden i förhandlingar med andra stater?

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har kämpat hårt för att införa restriktiva kvoter för flera Östersjöbestånd. På grund av situationen i Östersjön, både för havsmiljön och för flera fiskbestånd, är det befogat att införa tuffa restriktioner. Samtidigt är det viktigt att regleringar och förbud införs varsamt. Många kustfiskesamhällen är hårt drabbade av de senaste årens fiskestopp. Socialdemokratin slår vakt om levande kustfiskesamhällen, där kringverksamheter kan blomstra när fisket är tillfälligt neddraget. Frågan om trålgränsen är viktig, inte minst i ambitionen att värna en hållbar fiskeförvaltning. Vi socialdemokrater ser det som mycket angeläget att trålgränsen flyttas ut för industriellt fiske, men att det också är viktigt att förändringar sker med stöd i vetenskapliga underlag och i samverkan med berörda länder.

Sverigedemokraterna

Bör Sverige sträva efter att 30 procent av havet skyddas i Sverige/på internationellt vatten? 

Nej.
 
Bör förbud för bottentrålande fartyg vara regel eller undantag i marina skyddade områden?
 
Det är länsstyrelser och kommuner som kan inrätta denna typ av skydd och det är också de som ska se till att skyddet är tillräckligt.
 
Hur långt utanför kusten bör trålgränsen gå?
 
Vi överväger, efter beslutad provperiod, att föreslå ett förbud mot trålning med större fartyg inom svensk ekonomisk zon, (12 nautiska mil), för att gynna det småskaliga traditionella kustfisket.
 
Bör utsläpp av tvättvatten från skrubbrar förbjudas på svenskt vatten?
 

Ett totalt utsläppsförbud av tvättvatten i Sveriges inre vatten. Det föreslår Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten, Hav, gemensamt i en redovisning av ett kompletterande uppdrag från regeringen. Vi tar ställning till detta när vi får ett konkret förslag på riksdagens bord.
 
Bör Sverige lägga sig lägre i förhållande till de råd som Internationella havsforskningsrådet ICES ger samt verka för lägre kvoter än råden i förhandlingar med andra stater?
 

Svenskt fiske bör öka inom tilldelade kvoter, och berörda myndigheter bör sålunda ges i uppdrag att underlätta för branschens aktörer. Vidare måste byråkratin och regelverken ses över i syfte att minska fiskeribranschens administrativa bördor.

Centerpartiet

Bör Sverige sträva efter att 30 procent av havet skyddas i Sverige/på internationellt vatten?
 
Ja. Under förutsättning att småskalig marin näringsverksamhet med begränsad miljöpåverkan tillåts förekomma inom ramen för en hållbar samförvaltning.
 
Bör förbud för bottentrålande fartyg vara regel eller undantag i marina skyddade områden?
 
Regel.
 
Hur långt utanför kusten bör trålgränsen gå?
 
Centerpartiet vill flytta ut trålgränsen till tolv sjömil. 
 
Bör utsläpp av tvättvatten från skrubbrar förbjudas på svenskt vatten? 
 
Ja. Skrubbervatten innehåller stora mängder svavel och bidrar till havsförsurning. Ett förbud behöver tas fram parallellt med att sjöfarten snabbare fasar ut sina fossila bränslen. 
 
Bör Sverige lägga sig lägre i förhållande till de råd som Internationella havsforskningsrådet ICES ger samt verka för lägre kvoter än råden i förhandlingar med andra stater?
 
Vi ställer oss bakom att besluten om fiskekvoterna som grundas på Internationella havsforskningsrådet om långsiktigt hållbara nivåer och i enlighet med målet om maximal hållbar avkastning. Vi vill också understryka vikten av fortsatt arbeta för mer kunskap och fakta gällande våra fiskbestånd.

Kristdemokraterna

Bör Sverige sträva efter att 30 procent av havet skyddas i Sverige/på internationellt vatten?

Sverige bör sträva efter att skydda det som är skyddsvärt i såväl svenska som internationella vatten och det oavsett om det är 29 eller 31 procent. Metodiken med ett fastlagt procentuellt mål är en dålig ansats. 
 
Bör förbud för bottentrålande fartyg vara regel eller undantag i marina skyddade områden?

Bottentrålning är en del av Sveriges livsmedelsproduktion. Om bottentrålning kommer i konflikt med syftet med marina skyddade områden ska trålningen regleras så att syftet med de skyddade områdena inte riskeras.
 
Hur långt utanför kusten bör trålgränsen gå?

Sverige bör bibehålla den nuvarande trålgränsen, men om forskningen/vetenskapen visar på lämpligheten av justeringar bör sådana utredas
 
Bör utsläpp av tvättvatten från skrubbrar förbjudas på svenskt vatten? 

Ja, i Sveriges inre vatten i linje med vad Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen kommit fram till. Sverige bör agera i det internationella arbetet för att minska utsläppen av farliga ämnen från skrubbrar specifikt och fartygs miljöpåverkan generellt.
 
Bör Sverige lägga sig lägre i förhållande till de råd som Internationella havsforskningsrådet ICES ger samt verka för lägre kvoter än råden i förhandlingar med andra stater?

Nej, skäl saknas. Råden från ICES är de bästa möjliga och de är bästa möjliga grund för förhandlingar med tredje länder.

Vänsterpartiet

Bör Sverige sträva efter att 30 procent av havet skyddas i Sverige/på internationellt vatten?

Ja. Sverige har ju skrivit under deklarationen om 30 procent havsskydd till 2030.
 
Bör förbud för bottentrålande fartyg vara regel eller undantag i marina skyddade områden?

Det bör vara regel.
 
Hur långt utanför kusten bör trålgränsen gå?

Vi vill ha ett generellt förbud trålning för alla nationers fiske inom 12 nautiska mil från baslinjen.
 
Bör utsläpp av tvättvatten från skrubbrar förbjudas på svenskt vatten? 

Ja.
 
Bör Sverige lägga sig lägre i förhållande till de råd som Internationella havsforskningsrådet ICES ger samt verka för lägre kvoter än råden i förhandlingar med andra stater?

Kvoterna blir allt för ofta för höga, det är viktigt att Sverige arbetar för lägre kvoter utifrån försiktighetsprincipen, särskilt när det kommer till strömmingen i Östersjön.

Miljöpartiet

Bör Sverige sträva efter att 30 procent av havet skyddas i Sverige/på internationellt vatten?

Ja. Vi vill även som en nödåtgärd göra hela Östersjön till ett skyddat område för att avvärja den akuta krisen för Östersjöns ekosystem. Skyddet ska ligga kvar tills ekosystemen har återhämtat sig. Ett enskilt medlemsland kan be EU inrätta ett skydd och Sverige bör omedelbart göra det. 
 
Bör förbud för bottentrålande fartyg vara regel eller undantag i marina skyddade områden?

Ett förbud borde vara huvudregel. 
 
Hur långt utanför kusten bör trålgränsen gå?

Miljöpartiet vill införa ett omedelbart fiskestopp för alla industritrålare på svenska vatten, vilket innebär att flytta ut trålgränsen längs hela kusten. Det kan göras samtidigt som vi värnar det småskaliga kustfisket. För att komma åt industrifisket utanför trålgränsen krävs att vi återinför förbudet mot industrifiske i hela Östersjön, som slutade gälla 1997, och tar fram en avvecklingsplan för industrifisket för fiskmjöl till djurfoderindustrin. Sverige borde även driva på inom EU för en sådan avvecklingsplan.

Bör utsläpp av tvättvatten från skrubbrar förbjudas på svenskt vatten? 

Ja.

Bör Sverige lägga sig lägre i förhållande till de råd som Internationella havsforskningsrådet ICES ger samt verka för lägre kvoter än råden i förhandlingar med andra stater?

Ja! Problemet är dels att länderna runt Östersjön år efter år struntat i den vetenskapliga rådgivningen, och dels att ICES rådgivning bygger på en vetenskaplig modell som är föråldrad, vilket leder till att för höga kvoter sätts. För att maximera ekosystemens livskraft och fiskproduktionen – och inte tvärtom pressa livet i haven till bristningsgränsen – behövs en helt ekosystembaserad förvaltning, som beaktar allt det som påverkar haven idag – klimatförändringen som värmer haven, utsläpp av gifter, övergödningen, fisket, och så vidare. Systemet måste göras om i grunden.