En del barn möter rasismen redan i förskoleålder och trots en tydlig värdegrund saknar skolan både kunskap och resurser. Det menar Samira Abutaleb Rosenlundh, rådgivare på Rädda barnen, som befarar att rasismen mot barn kommer att växa – i takt med samhällsutvecklingen.
– Ju mer rasism normaliseras i det politiska samtalet, desto mer normaliseras det i vardagsinteraktioner.
I förra veckan utsattes fyra skolbarn i Skåne för ett rasistiskt påhopp på öppen gata. De fyra syskonen, i åldrarna 10 till 15, attackerades verbalt av en äldre kvinna som bland annat skrek:
”Jag hatar er allihopa. Vi äldre människor hatar er. Vi hatar er. Ni är fula och äckliga. Svarta jävla äckliga djävlar”.
Händelsen uppmärksammades efter att SVT Nyheter publicerade ett klipp där man kunde höra den äldre kvinnan skrika.
Den typen av händelser riskerar att bli mer vanligt förekommande, befarar Samira Abutaleb Rosenlundh, rådgivare i socioekonomisk utsatthet på Rädda barnen, som ser oroande på motsättningarna i samhället. Inte minst med tanke på de politiska förslag som presenterats under valrörelsen, som enligt organisationen gör skillnad på barn och barn, beroende på faktorer som socioekonomisk och etnisk bakgrund samt religion och kultur.
"Fientlig barnsyn"
– Vi har verksamhet i områden som är socioekonomiskt missgynnade, och det finns definitivt en oro som vi fått till oss efter valresultatet. Med tanke på de politiska förslag som lagts fram under valrörelsen, är det förståeligt. Det har presenterats flera förslag med en fientlig barnsyn, skulle jag vilja säga. Med en syn där man ser vissa grupper av barn som problematiska, och som bygger på att kontrollera barn utifrån språktester, visitationszoner och adhd-screeningar.
Organisationen har tillsammans med Bris tidigare i år tydligt tagit ställning mot de politiska förslag som de anser misstänkliggör vissa grupper av barn och deras föräldrar, med hänvisning till att de kränker barns mänskliga rättigheter. Men det är inte enbart förslagen som organisationen Rädda barnen har invändningar emot. Även den generella politiska retorik som präglat valrörelsen, bland annat vad gäller skolor och kriminalitet, har varit splittrande, anser organisationen.
– Flera av de förslagen och den retorik som använts, bedömer vi inte är förenliga med allas lika värde, utifrån grundlagen och barnkonventionen, säger, Samira Abutaleb Rosenlundh och fortsätter;
– Nu börjar vi se en förskjutning, en tillbakagång som är ganska långt bak i tiden, när det handlar om att kontrollera och misstänkliggöra barn.
Störst utsatthet i skolan
De strömningar som finns i samhället i dag, kommer också in i klassrummen.
Rädda barnens rapport ”Vuxna – vad gör dom”, som släpptes i augusti 2021 och handlar om barns röster om rasism i skolan, visade att skolan är den plats där risken att utsättas för eller bevittna rasism är störst. Omkring hälften av de barn som medverkade i studien, uppgav att de sett rasism på sin skola. Knappt ett år senare släpptes rapporten ”Ung röst”, där det framgår att en av fyra barn med utländsk bakgrund blir utsatta för rasistiska trakasserier och rasistisk diskriminering i skolan.
Samira Abutaleb Rosenlundh, som har varit med och tagit fram rapporterna, berättar att en del barn möter rasismen så tidigt som i förskolan. Det kan handla om diskriminerande eller kränkande ord och kommentarer utifrån hudfärg, religion, etnicitet eller kultur och komma från kamrater, lärare eller annan skolpersonal.
Stor osäkerhet
– Vi har pratat med föräldrar som lyfter detta till personalen, och många gånger framgår det att man inte vet riktigt hur man ska jobba med det. Det råder en stor osäkerhet, säger Samira Abutaleb Rosenlundh.
Barn som identifierar sig som muslimer är extra hårt utsatta, enligt organisationens senaste rapport.
– Vi har dels mött många tjejer som bär slöja och som har mött negativa kommentarer om det, både från jämnåriga och från personal. Vi har också mött många ungdomar som har berättat om lärare som kan uttrycka sig generellt kring islam i negativa termer, exempelvis under en lektion i samhällskunskap. De strömningar som finns i samhället i dag, kommer också in i klassrummen.
”Även strukturellt problem”
Men det är inte enbart i skolmiljön som barnen utsätts för rasism. Av den information som Rädda barnen fått in, framgår också att det sker på fritiden, i utemiljöer och på offentliga platser. Men skolan är särskilt viktig, understryker Samira Abutaleb Rosenlundh.
– Det är särskilt problematiskt med skolan eftersom det är en plats dit barn måste gå och med tanke på skolans uppdrag i likabehandlingsarbetet och deras ansvar i att skydda alla barn mot kränkningar och trakasserier. Vi ser att det inte uppfylls, trots att många lärare verkligen vill arbeta med det.
Saknar resurser
Att skolan saknar tillräckligt med resurser ett av problemen, anser Rädda barnen. Men bristen på kunskap och samtal om rasism som ett strukturellt problem, är minst lika viktigt att belysa.
– Rasismen som ett strukturellt problem behöver göras mer pratbar. Det saknas tillräckligt med kunskap om det, och samtidigt upplevs det av många som obekvämt att prata om. Man vet inte hur man ska närma sig de frågorna och har många gånger inte verktyg till det, säger Samira Abutaleb Rosenlundh och fortsätter;
– Vilket också har att göra med Sveriges historia av färgblindhet och självbild av ett jämlikt samhälle. Att prata om makt och privilegier utifrån hudfärg, etnicitet, kultur, ras, religion är något som är ganska så nytt.
Påverkar självbilden
Att som barn bli utsatt för rasism, och inte kunna prata om det, kan få stora – och ibland förödande – konsekvenser för den enskilde.
– Får barnet inte hjälp i att göra rasismen pratbar och förstå att det inte är barnets problem, utan ett samhälleligt, så finns det en stor risk för att barn börjar betrakta sig själva som överkänsliga.
Osynliggörande av rasism och kränkningar leder många gånger till att barnet tillslut lägger skulden på sig själv, får en sämre självkänsla och presterar sämre i skolan. Identiteten och självbilden, som skapas i samspel med andra och är extra känslig under barndomen, kan ta skada, förklarar Samira Abutaleb Rosenlundh.
– Det kan också påverka ens framtidsdrömmar och visioner negativt. Möts du med lägre förväntningar, som ibland är en del av rasism, exempelvis från lärare, studievägledare eller politiker, så riskerar det i allra högsta grad påverka vad du själv tror att du är kapabel att åstadkomma, men också vilken plats du ser att du har möjlighet att ta i samhället.
Långsiktiga konsekvenser
Det kan långsiktigt även få stora konsekvenser för samhällsgemenskapen. Hur barn blir betraktade kan påverka hur de förhåller sig till att vara en del av samhällsgemenskapen, berättar Samira Abutaleb Rosenlundh.
– När du, din familj, din kultur eller religion inte blir betraktad som en del av, utan som ett problem för samhället, kan du för att hantera detta och skydda dig själv ta till en strategi som innebär att du går undan från samhällsgemenskapen. Det leder i sin tur till en ökad polarisering och motsättningar.
För att motarbeta rasismen i skolor såväl som i vardag kräver Rädda barnen att skolor får mer tid och resurser för arbete med likabehandling och värdegrund. Därtill pekar organisationen också på vikten av att lärare och skolpersonal får verktyg i hur det främjande och förebyggande likabehandlingsarbetet konkret ska bedrivas.
– Det behöver finnas som en självklar del på lärarprogrammet och finnas stöd och strukturer för att jobba med det på skolan. Politiker behöver också ta ansvar i hur de uttrycker sig, och inte förstärka ett ”vi och dem”, säger Samira Abutaleb Rosenlundh.
