Radar · Politik

BLM Sweden: “Rasismen ska aldrig gå oemotsagd”

Demonstranter håller i en flagga med texten Black Lives Matter under en manifestation i Michigan, USA, i våras.

9 oktober uppmärksammas minnesdagen av slaveriets avskaffande i Sverige. När Black lives matter Sweden under dagen blickar framåt är det med fokus på kollektiv organisering och intersektionella perspektiv. 

Höstens riksdagsval visade bli historiskt då Sverigedemokraterna gick starkast framåt och blev Sveriges näst största parti. Bland de afrosvenska politiker, journalister, organisatörer och aktivister som samlats för att diskutera det politiska nuläget under lördagen var resultatet nedslående men inte oväntat. 

– Det är många som är deppade men egentligen inte förvånade. Det här är en utveckling som skett över lång tid. Högerextrema krafter har varit skickliga på att utnyttja medier och samhällsdebatten till sin fördel. Många medier har köpt den agendan och lurats med i fällan, säger Teysir Subhi, partiledare för Feministiskt initiativ. 

Andra deltagare noterar en oroväckande utveckling där de rasistiska undertoner som funnits i tidigare valrörelser nu uttalas öppet. 

Jag är orolig för att våra rättigheter ska undermineras. Det pratas om slöjförbud, att kriminalisera barn, att avskaffa diskrimineringslagstifningen, att stoppa anhöringinvandringen. Det är fascistiska, repressiva metoder som det är möjligt att vi får se i Sverige i och med den regering som kommer. Det kommer att drabba många grupper men afrosvenskar riskerar att drabbas särskilt hårt eftersom vi är en synlig minoritet, menar Malcolm Jallow, riksdagsledamot för Vänsterpartiet och ordförande för Afrosvenskarnas Riksorganisation. 

Som en del av motståndet mot den retorik och det fokus som präglat valrörelsen vill deltagare lyfta och synliggöra intersektionella perspektiv. 

– Vi måste prata mer om intersektionalitet, att förstå att vi alla består av olika lager och är utsatta på olika sätt. De här kamperna måste förenas för att vi ska kunna skapa ett bättre samhälle. I dagsläget är analysen som görs på politisk nivå alldeles för fattig, säger Teysir Subhi. 

Även mediebranschen får kritik för dess rapportering av frågor gällande rasism.

– Problemet med mediebranschen är att man tar frågorna på allvar först när det rör den egna branschen, som nu när presstödet och public service hotas och ifrågasätts. Generellt så är medierna också mer intresserade av att beskriva den högerextrema miljön än att beskriva de konsekvenser som den politiken får för minoriteter, säger Bilan Osman, journalist och föreläsare.

Slutligen betonas vikten av kollektivt motstånd och solidaritet under kommande år.

– Vi behöver söka stöd hos varandra. Vi måste också påminna varandra om att vi inte kommer att se resultatet av vår kamp imorgon. Kanske kommer vi inte att göra det under vår livstid. Men det är särskilt viktigt att föra fram det till den unga generationen som ofta vill att allting ska ske direkt, att det här kommer att ta tid, säger Rashid Musa, lärare, föreläsare och aktivist.