Lagom till internationella kvinnodagen dyker den upp. En kampanjaffisch från Brottsofferjouren, med en bild på en ung tjej märkt med texten ”VÅLDTAGEN. OCH TRASIG:”
Det är tyvärr inte ovanligt i kommunikation där man försöker skapa sympati för kvinnliga offer för övergrepp att fokusera på deras skador. Beskriva dem som trasiga, traumatiserade och skadade för livet.
Därför vill jag påminna om att påståendet att en kvinna som utsatts för våldtäkt av hävd måste vara ”trasig” är att acceptera samma skadliga patriarkala myter som använts för att förtrycka oss.
Synen på reproduktion och sexualitet som en kraft som måste kuvas och ägas löper som en tydlig röd tråd genom kvinnohistorien. Rätten till kroppslig kontroll i form av tillgång till preventivmedel och aborter var ett sätt att utjämna den sexuella makten. Samma bevekelsegrunder finns i kampen mot hedersvåld, könsstympningar, våldtäkter och sexuella övergrepp.
På flera ställen i världen ses kvinnor och barn fortfarande som ägodelar i både kulturell och juridisk mening. De religiösa skrifter vi i olika utsträckning format vår civilisation runt beskriver unga oskulder som tas som krigsbyten, säljs som slavar och används i byteshandel av sina fäder. Våldtäktsoffer säljs till sina förövare för reducerat pris.
Inte ens i Sverige är det så länge sedan kvinnor som hade sex före äktenskapet – eller, ännu värre, blev gravida utanför dem – sågs som förbrukade. Skadat gods, med kraftigt nedsatt marknadsvärde i en värld där deras reproduktionsförmåga tilläts definiera priset på dem som objekt.
Enligt undersökningen “Våld och hälsa” har en femtedel av alla svenska kvinnor utsatts för sexuellt våld. Det är, som Brottsofferjouren säkert vet, ett allvarligt problem som ständigt behöver uppmärksammas.
Kampanjen ska, enligt dem själva, nå framför allt personer mellan 16 och 35 som behöver deras stöd. Vilket förtroende tror de att de skapar när de beskriver en betydande del av dem som “trasiga”? Att en femtedel av landets kvinnor är defekta?
Jag är här för att tala om för er att det är bullshit, svenska kvinnor. Det kommer kanske som en chock för vissa män, men kukar är inte magiska. De kan varken bota lesbiska, omvända feminister, eller rädda och förstöra liv.
Ni har rätt att kräva att övergrepp mot er tas på allvar oavsett vem som utsatte er, hur det gick till och hur era känslor kring det ser ut och uttrycks.
Acceptera inte att någon kallar er något så jävla otrevligt som skadat gods eller tillskriver er andra känslor eller egenskaper, särskilt på lång sikt. Ni har rätt gå vidare, precis som de miljarder andra nu levande kvinnor som utsatts för sexuellt våld utan att det definierar resten av deras existens.
Minns att vår kultur inte bara är byggd av tusentals år av förtryck. En lika stor del av det som tagit oss hit är kraften hos de kvinnor vars våldtäkter sanktionerades av deras makar, fäder, staten, kungen eller Gud. Som trots det kämpade för rättvisa och upprättelse mot krafter betydligt större än en enskild våldtäktsman.
Trasiga, pfft.
Övertiden kvinnor måste jobba för att nå samma lön har minskat något, till 47 minuter per dag.
Samma förbättring verkar mest ha att göra med branschförflyttningar, och äts upp av ökade klasskillnader.
