Trots erfarenheterna från Hiroshima och Nagasaki, trots ickespridningsavtalet, där världens kärnvapenstater lovade att successivt rusta ner, rustar de nu upp. Putins hänsynslösa krig i Ukraina förs med kärnvapenhot och risken finns att det sprider sig. Ingela Mårtensson ger en bakgrund och förklarar varför hon är emot ett svenskt medlemskap i Nato.
Den senaste tiden har vi matats med information om vilken fasa krig åstadkommer. Det är svårt att förstå hur Rysslands ledare kan starta krig mot det han kallar ett broderland. Det är mycket som är svårt att förstå i den fruktansvärda situation Europa befinner sig i.
Det är värt att påpeka att det är inte bara i Ukraina som det pågår krig. Sedan 2015 pågår krig i Jemen, som FN betecknat som det värsta i världen. Men det hör vi inte så mycket om.
För att återgå till Ukraina finns det en gemensam uppfattning bland de allra flesta politiska ledare att det är Putins fel. FN:s generalförsamling röstade den 2 mars med överväldigande majoritet för en resolution som fördömer Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kräver att man genast lägger ned vapnen och drar sig tillbaka från landet.
Jag delar den uppfattningen i likhet med stora delar av den globala fredsrörelsen. Men inte alla. Vissa menar att det är Natos fel som utvidgats mot Rysslands gräns och därmed hotar landets säkerhet.
Natos utvidgning
Nato bildades 1949 med målet att hålla ryssarna ute, amerikanarna inne och tyskarna nere. Som en motvikt till Nato bildade åtta öststater 1951 Warszawapakten, som i princip styrdes av Sovjetunionen. När Sovjet upplöstes 1991 upphörde också pakten.
Inför Tysklands enande, vilket innebar att forna Östtyskland skulle bli medlem i Nato, så garanterades Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov 1990 att Nato inte skulle utvidgas österut.
Sedan 1999 har tretton stater från forna östblocket anslutit sig till Nato. De senaste åren har Ukrainas och Georgiens medlemskap diskuterats.
En känd amerikansk diplomat, George F Kennan, skrev i New York Times (1998) att Nato-utvidgningen skulle bli efterkrigstidens största politiska misstag. Jag är beredd att hålla med och tycker dessutom att Nato skulle ha lagts ner när Warszawapakten försvann.
Sverige och Finland
Danmark och Norge valde att gå med i Nato redan från starten medan Finland och Sverige förblev alliansfria. De senaste 20 åren har Finland och Sverige dragits allt djupare in i samarbetet med Nato. På Natos toppmöte 2014 undertecknades värdlandsavtal med Nato, vilket innebär att vi öppnar våra territorier för basering av bland annat staber, vapen, krigsfartyg och flyg från Nato i såväl fred som kris och krig. Vid alla toppmöten sedan dess utpekas Finland och Sverige som särskilt betydelsefulla partners för Nato. Ryssland utpekas som dess fiende.
Det har inte funnits någon majoritet för medlemskap i Nato bland medborgarna. Men i dagarna svänger opinionen. President Putin har varnat Sverige och Finland för att gå med i Nato och det skrämmer naturligtvis. Jag tycker det vore olyckligt om vi skulle gå med i en kärnvapenallians – inte minst i dessa dagar. Socialdemokraterna står fast vid alliansfriheten.
Kärnvapen och kärnkraft
Kärnvapen och klimatförändringarna är de största hoten mot mänskligheten. Ryssland och USA har de största kärnvapenarsenalerna. Trots FN:s icke-spridningsavtal (NPT), som innebär att kärnvapenstaterna har åtagit sig att nedrusta för att slutligen göra sig av med alla kärnvapen, har de moderniserat dem. Ryska ledningen har mer eller mindre hotat med att kunna använda kärnvapen i kriget i Ukraina. Det vore fruktansvärt.
Kärnvapen och kärnkraft hänger ihop – de bygger på samma teknologi. Ukraina drabbades hårt 1986 när en reaktor exploderade i kärnkraftverket i Tjernobyl. Det är sedan dess stängt och genom dagens krig intaget av Ryssland. Ukraina har 15 reaktorer och är mycket beroende av kärnkraft för sitt energibehov – 40 procent kommer därifrån.
Den 4 mars bröt en brand ut i samband med beskjutningar vid kärnkraftverket Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Nu har Ryssland kontroll över kärnkraftverket.
Om elen – som är nödvändig för att kyla ner reaktortanken – stängs av riskeras en härdsmälta. Kärnkraftverk utgör således en stor säkerhetsrisk i krig. Hur ska de partier som vill satsa på mer kärnkraft i Sverige bemöta den frågan?
Det är förbjudet att attackera energianläggningar enligt Genèvekonventionerna, som utgör en viktig del av den internationella humanitära rätten. De kallas även krigets lagar och syftar till att begränsa mänskligt lidande under väpnad konflikt.
Klimatet och militariseringen
Mitt under brinnande krig offentliggjorde FN:s klimatpanel (IPCC) sin senaste rapport. Den visar att klimatförändringar redan orsakar omfattande förluster och skadar människor och ekosystem runt om i världen. De förväntas eskalera med ytterligare uppvärmning.
Det alarmerande budskapet drunknade i all rapportering om kriget i Ukraina, som i sig bidrar till den akuta klimatkrisen genom ökade koldioxidutsläpp. Militarismens påverkan på klimatet måste granskas.
Egentligen får Europeiska unionens budget inte användas till militär finansiering, men för ett år sedan inrättades den europeiska ”fredsfaciliteten”. Den gör det möjligt för EU att hjälpa andra länder med vapen och militär utbildning. För första gången i EU:s historia köper man vapen till ett land som är under attack, nämligen Ukraina, för 450 miljoner euro. Förutom EU bidrar en rad länder med vapen till Ukraina, bland annat Sverige.
Dessutom har flera länder, till exempel Danmark och Tyskland, i dagarna beslutat att öka sina militära budgetar för att nå upp till Natos krav på två procent av BNP. Tyskland har beslutat att höja försvarsutgifterna med 100 miljarder euro omedelbart. De svenska partier som vill att vi ska gå med i Nato kräver att vi ökar den militära budgeten ytterligare trots att den fördubblas under åren 2016–2025.
Flyktingar
FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att 1,5 miljoner har flytt Ukraina (6 mars). Siffran väntas stiga till 4 miljoner de närmaste månaderna. Det är den snabbaste utvandringen sedan andra världskriget. Dessutom finns en mängd internflyktingar.
Moderaterna har tidigare sagt att flyktinginvandringen till Sverige ska stoppas. Nu säger Ulf Kristersson att vi ska vara beredda att ta emot ett stort antal flyktingar från Ukraina. Likaså Sverigedemokraterna, som sagt att Sverige ska vara stängt, är nu villiga ta emot flyktingar från vårt närområde med samma kultur. Det är uppenbart att det är skillnad mellan europeiska flyktingar och de från Mellanöstern och Afrika.
Krigets konsekvenser
Förutom de fruktansvärda konsekvenser som kriget har för människorna i Ukraina, så påverkas vi i hela Europa. Militära experter dominerar i radio och tv. Efter att under två år dagligen ha undervisats i epidemiologi ska vi nu lära oss hur man bedriver krig och att det behövs mera vapen och flera militärer. Vi måste ansluta oss till militäralliansen Nato och öka den militära budgeten för att känna oss säkra. Det pågår en ohämmad propaganda för ökad militarisering.
En svensk anslutning till Nato skulle enligt min mening snarare minska Sveriges säkerhet. Sverige bör i stället verka för nedrustning och totalt förbud mot kärnvapen. Fred kan inte byggas genom att man rustar för krig.
