Sveriges omfattande och mångåriga Afghanistaninsats ska utvärderas på nytt. Regeringen tillsätter nu en parlamentarisk kommitté.
– Det här är en form av avslut, säger utrikesminister Ann Linde (S).
Afghanistaninsatsen sträcker sig över 20 år och omfattar både militärt stöd och biståndssatsningar. Omkring 8 000 svenskar har tjänstgjort i Afghanistan och över 14 miljarder kronor har betalats ut i utvecklingsstöd till landet.
– Detta är något av det största Sverige gjort gentemot ett annat land, säger Linde.
– Därför är det väldigt viktigt med en så här stor utredning och att alla riksdagspartier är med.
Flickors situation
Utvärderingen av Afghanistaninsatsen 2001–2021 ska göras ur många olika perspektiv. Till exempel hur insatsen bidraget till samhällsutvecklingen i Afghanistan i stort, inklusive hur den har främjat afghanska flickor och kvinnors situation.
Sveriges sammanlagda kostnader ska beräknas och en kartläggning göras om det förekommit korruption i samband med de insatser som finansierats av Sverige.
Linde uppger att det funnits ett tryck från riksdagspartierna om en bred utvärdering av Afghanistaninsatsen. Det är bland annat därför det blir en parlamentarisk kommitté med alla partier som ska göra den.
Evakueringen ingår
Det har också funnits ett tryck på att utvärdera Sveriges evakueringsinsats i augusti 2021. Den genomfördes i en hast när talibanerna var på väg att ta över landets styre. Evakueringen ingår i utredningen.
– Det är bara en ytterst liten del av allt, men den ingår tydligt i vad man ska titta på, säger Linde.
Afghanistaninsatsen har utretts tidigare. Nyligen presenterade riksdagens försvarsutskott en utvärdering av den militära insatsen. En annan utvärdering presenterades 2017. Den omfattade dock bara åren fram till 2014. Därefter förändrades Sveriges biståndsstrategi
Inte göra blåkopior
I direktiven till den nya utredningen står att en ny utvärderingen behövs ”inte minst för att man ska kunna dra lärdomar inför framtida internationella insatser och stöd.” Men på frågan om slutsatserna som ska presenteras i juni 2024 kommer att påverka framtida beslut om internationella insatser svarar Linde:
– Man kan lära sig väldigt mycket, men man kan inte göra blåkopior från en insats till en annan.
Hon pekar på att militära insatser är väldigt olika beroende på vilket land det handlar om, vilken regim landet har och om det finns folkligt stöd för insatsen.
Kommittén ska ledas av Lennart Hjelmåker, en erfaren diplomat och före detta ambassadör.
