Bananskal, kycklingben och överblivna grönsaker är historia i Kaliforniens sopkorgar. Nu blir det obligatoriskt att kompostera – sedan USA:s folkrikaste delstat förklarat krig mot matrester som ett led i klimatkampen.
Clifford Reposa står med armarna i kors och ser på när pumpor, äppelskrutt, träbitar och löv som hämtats från San Francisco tippas av lastbilen och bygger på anläggningens högar med komposterbart materiel. Men han är inte helt nöjd.
– En massa plastpåsar. Inte bra, muttrar Reposa när LA Times är på besök.
Till just den här anläggningen fraktas omkring 1 500 ton komposterbart material varje dag – i förhoppning om att det med tiden ska få nytt liv som naturligt gödningsmedel på vingårdar och lantbruk. Och mer grönt avfall att ta hand om lär det bli framöver sedan kompostering av matrester har blivit obligatoriskt i Kalifornien.
Bort från tippen
Den folkrika delstaten är den andra i USA efter Vermont att införa ett obligatoriskt komposteringsprogram. Tanken är att minska mängden matrester och annat organiskt material för att på så sätt få bukt med de utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan som bildas under nedbrytningsprocessen när resterna hamnat på traditionella tippar.
Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft som kräver att de flesta människor och företag i Kalifornien slänger matrester i samma kärl som de brukar använda till gräs, löv och annat organiskt avfall snarare än i de vanliga sopkorgarna.
Kommunerna kommer sedan att omvandla matavfallet till kompostjord eller använda det för att skapa biogas, en energikälla som liknar naturgas. Målet är att kunna återvinna 75 procent av delstatens gröna avfall till 2025 och därmed leda bort 17,7 miljoner ton avfall från traditionella deponier.
Den nya lagen träder i kraft vid olika tidpunkter runt om i delstaten medan platser som San Francisco, Berkeley och Costa Mesa redan är komposteringsveteraner. Vid 2024 finns också risk för böter för privatpersoner och städer som inte tar hand om sina matrester på korrekt sätt.
– Det här är den största sopförändringen sedan återvinningen inleddes på 1980-talet, säger Rachel Wagoner, chef för den myndighet som ansvarar för Kaliforniens återvinningsåtgärder, till nyhetsbyrån AP.
Mycket svinn
Wagoner lägger till att kompostering ”är det enklaste och snabbaste som varje enskild person kan göra för att påverka klimatförändringarna”. Upp till 40 procent av maten i USA slängs och när resterna väl når soptipparna står de för omkring 15 procent av landets metanutsläpp, enligt miljömyndigheten EPA.
Metan har en betydligt större uppvärmande effekt än den välkända klimatboven koldioxid men har mycket kortare livstid i atmosfären. Att få ner metanutsläppen ses som ett sätt för världen att köpa sig mer tid för att tackla klimatförändringarna.
Fakta: Utsläpp från avfall
I Sverige kommer utsläppen från avfallsbehandling främst från deponier och deras utsläpp av metan. Men utsläppen från den svenska avfallssektorn har minskat med ungefär 73 procent jämfört med år 1990.
Avfallsdeponier är de upplag där avfall slutligt lagras. Avfallet kommer bland annat från hushåll och industrier, men utgörs även av aska från el- och värmeproduktion, förorenade jordmassor med mera.
Avfallsdeponier är den näst största källan till utsläpp av metan efter jordbrukssektorn i Sverige. Utsläppsminskningen i Sverige beror på flera faktorer, framförallt på att metanåtervinning från deponier har ökat samtidigt som deponerat organiskt avfall minskat.
Källa: Naturvårdsverket
TT
