Radar · Miljö

Marint skräp får nytt liv under Västerhavsveckan 

Plastpellets som gjorts av återvunnet marint skräp på Marina återvinningscentralen i Sotenäs.

I helgen startade Västerhavsveckan, en vecka som lyfter havsmiljöfrågor och vill locka till ett intresse för havet hos såväl stora som små. Fram till söndag hålls mängder av aktiviteter och utställningar, både för att roa och lära. Till exempel kan man få veta mer om återvinning av marint skräp.

Aktiviteterna på programmet för Västerhavsveckan är många och kommunerna som deltar likaså. Längs hela västkusten och även vissa inlandskommuner går det att hitta roliga och intressanta saker att göra under veckan. Havet är något som fascinerar, men som också är utsatt för enorma påfrestningar av olika slag.

För den vetgirige finns det en rad föreläsningar att gå på och museer att besöka. Flera arrangörer deltar också med utställningar. Syre besökte Kungshamn, där Sotenäs Symbioscentrum visade upp hur marint skräp kan få ett nytt liv, tack vare kommunens marina återvinningscentral, den första av sitt slag i Sverige.

– Det började i liten skala med att fiskarföreningen Norden på Smögen började att samla in spöknät, säger Pia Bergenholtz, hållbarhetsstrateg på Sotenäs kommun.

Trasslig återvinning

I havet finns mängder av gamla nät och hummertunnor som av olika anledningar blivit kvar nere i djupet.

– Fiskar kan fastna i de här näten, och de i sin tur kan fungera som agn till ännu fler fiskar, säger Pia Bergenholtz.

Men sedan 2018 har Sotenäs kommun en återvinningscentral just för just den här typen av marint skräp, den första av sitt slag i Sverige.

– De här redskapen kan innehålla bly, järn och en massa olika typer av plast, så det är ett komplext och manuellt krävande arbete att återvinna det, säger Pia Bergenholtz.

Maria Pettersson, utvecklare på symbioscendtrum i Sotenäs visar upp Marina återvinningscentralens arbete
Maria Pettersson, utvecklare på symbioscendtrum i Sotenäs visar upp Marina återvinningscentralens arbete. Foto: Madeleine Johansson

Därför handlar det om ett samarbete mellan många aktörer i kommun, bland annat arbetsmarknadsenheten som ordnar med arbetsträning.

– Framöver hoppas vi få se ett producentansvar för de här fiskeredskapen. Att de ska designas på ett sådant sätt att de ska vara enkla att sortera och återvinnas i slutänden, säger Pia Bergenholtz och tillägger att detta är på gång i Sverige och ser ut att bli verklighet mot slutet av 2024.

Hummertinor en masse

Varifrån får de då in skräpet som ska få nytt liv? Det är en blandning av restmaterial från företag, insamlingsplatser på land och fiskare och privatpersoner som som spökfiskar, det vill säga dyker efter och fiskar upp gammalt skräp från havet. Per-Olof Samuelsson är projektledare för spökfiskningen i Sotenäs kommun.

– Vi startade 2017 och samlade in 300 hummertinnor under det första året. Sedan dess har vi fått in totalt 3600, säger han.

Upplagda i en liten utställning på ångbåtspiren går det att se resultatet av det återvinningscentralen skapar. Maria Petterson, utvecklare på symbioscentrum, berättar mer.

– En del går att reparera och återanvända. Annat bryts ner till plastgranulat som kan bli en rad olika produkter, till exempel ett klockarmband eller en rattkåpa i en ny bil.

Om Västerhavsveckan

Västerhavsveckan har ägt rum varje år sedan 2008. I år äger den rum mellan 6 och 14 augusti.

Arrangör är Västra Götalandsregionen tillsammans med kommuner, frivilligorganisationer, universitet och företag som tillsammans lyfter havet ur många perspektiv.

Veckan erbjuder föreläsningar, filmvisningar, utställningar och många andra aktiviteter. Bland annat ges en guidad vandring längs havet, man kan paddla kajak, bli sjökapten för en dag, gå på akvarellverkstad eller fråga en forskare en fråga om havet.

Det hålls också workshops för ungdomar i att göra kortfilm på temat Västerhavets natur och miljö, på Askimsbadet i Göteborg kan man skapa musikinstrument av strandskräp och för de riktigt unga besökarna finns sagostunder och pysselhörnor.