Zoom

Finland snabbt på väg mot Natobeslut

Finlands statsminister Sanna Marin och hennes kollega Magdalena Andersson.

Lagom till påsk lämnar Finlands regering en ny säkerhetspolitisk analys, och i maj kan besked om en Natoansökan komma. Där, precis som här, är frågan om Socialdemokraterna är på väg att svänga till ett ja till Nato.

Finlands statsminister, socialdemokraten Sanna Marin, har ännu inte sagt vad hon personligen tycker om en eventuell medlemsansökan till Nato. Men hon har öppnat dörren så mycket som det går.

I ett tal till partimedlemmar förra helgen pekade hon på det förändrade säkerhetspolitiska läget och uppmanade partikamraterna att ha mod och fördomsfrihet när de fattar sitt beslut.

Dörrarna till Nato är nu öppna och Finland bör fatta beslut om en ansökan under våren, sade hon enligt finländsk media.

Beslutet måste fattas med omsorg – bägge alternativen har konsekvenser.

Tydliga tecken

Den finländska regeringen ska presentera den uppdaterade säkerhetsanalysen på skärtorsdagen. Den kommer att lista både för- och nackdelar med ett Natomedlemskap, men regeringen väntas inte tydligt rekommendera det ena eller andra alternativet.

Redogörelsen lämnas över till riksdagen, och sedan kommer parti för parti och olika konstellationer att ta ställning för eller emot. När det finns en tydlig majoritet för Natomedlemskap väntas regeringen och presidenten besluta om en ansökan. Och det kan gå snabbt.

Allt tyder på att Finlands statsledning kommer att besluta om att söka Natomedlemskap.

– Allt tyder på att Finlands statsledning kommer att besluta om att söka Natomedlemskap. Specifika datum vill ingen tala om, men om jag säger att det kommer att ske inom de närmaste två månaderna, så tror jag inte att jag kommer att ha fel, säger Charly Salonius- Pasternak, forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors till TT.

I Socialdemokraterna väntas den interna debatten ske i början av maj, sedan ska ett extrainkallat partifullmäktige ta ställning för ett ja eller nej till Nato.

– Det är solklart redan nu vartåt det lutar, säger en socialdemokrat som TT talat med, och som är övertygad om att Finland kommer att gå med i Nato, frågan är bara vid vilken tidpunkt.

Stor omsvängning

Det andra stora regeringspartiet, Centerpartiet, har hittills varit emot Natomedlemskap, men i helgen tar partiet ställning till en begäran från partiledaren Annika Saarikko om att ge partiledningen mandat att fatta nödvändiga beslut för Finlands säkerhet.

– Det har skett en stor omsvängning i Natofrågan, både i mitt parti och i samhället i stort, säger Joonas Könttä, som är försvarspolitiker för C.
Jag tror att vi kommer att gå med i Nato. Ju förr desto bättre, är min personliga åsikt.

Det är som en skräll genom hela det politiska spektrumet, från vänster till höger.

Än så länge håller många ledande finländska politiker korten hårt intill bröstet. De vill inte låsa upp sig innan den uppdaterade säkerhetspolitiska analysen är klar och de vill behålla manöverutrymme i ett osäkert läge.

En politiker som TT talat med beskriver det hela som en teaterpjäs, där politikerna säger sina inövade repliker och följer manus. Fram till den punkt då man ger offentligt besked i frågan.

Charly Salonius-Pasternak forskar om försvars- och säkerhetspolitik. Han är förvånad över hur snabbt allt nu sker.

– Det är som en skräll genom hela det politiska spektrumet, från vänster till höger, säger han.

Politiker springer efter

För ett halvår sedan trodde han inte ens att frågan om finskt Natomedlemskap skulle komma upp på agendan.

– I åratal har man sagt i Finland att det inte går att göra något, eftersom det inte finns stöd för Nato hos det finska folket. Nu har det ändrats och politikerna springer efter, säger Salonius-Pasternak.

I decennier har det funnits ett tungt folkligt motstånd mot Nato, men i början av året hände något i opinionen. Först förflyttades nej-sägarna till vet-inte-gruppen, och sedan över till ja-sidan. Nu finns en majoritet för Natomedlemskap, enligt opinionsundersökningarna.

Det finns en hotline mellan Helsingfors och Stockholm nu.

Sedan tidigare är Samlingspartiet, motsvarigheten till Moderaterna, och Svenska Folkpartiet för att gå med i Nato. I förra veckan röstade Sannfinländarnas riksdagsgrupp med stor majoritet ja till att främja Natomedlemskap.

Även De Gröna omvärderar Natopolitiken och tonläget har förändrats överhuvudtaget i Natodebatten, säger flera som TT talat med.
Hotline till Stockholm

Finland kom i gång med sin Natodebatt före Sverige, men har full koll på vad som pågår i grannlandet i väster.

– Det finns en hotline mellan Helsingfors och Stockholm nu, säger en socialdemokrat.

Togs på sängen

I finländarnas minne gnager fortfarande hur det gick till när Sverige och Finland ansökte om medlemskap i EU. Den gången togs Finland på sängen av att den svenska ansökan hade lämnats in.

Den här gången – om det blir aktuellt – vill man informera så mycket som möjligt. Och om möjligt agera samordnat, helst redan på Natotoppmötet i Madrid i slutet av juni, säger de som önskar att gå med i Nato.

Men Sverige kan inte förhala eller stoppa Finland, tror Salonius-Pasternak.

– Finland kommer att genomföra detta, oavsett vad Sverige gör. Tåget har redan lämnat stationen, Finland sitter på, men Sverige måste besluta om man ska hoppa på det här tåget eller vänta på nästa, säger han.

Läs mer: 

”Fredens öar” oroas av Natodiskussion

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit:
1952: Grekland och Turkiet.
1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).
1982: Spanien.
1999: Polen, Tjeckien och Ungern.
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.
2009: Albanien och Kroatien.
2017: Montenegro.
2020: Nordmakedonien.
TT