Mellanårsvalen, där väljarna utser sina respektive delstaters representanter i kongressen i Washington DC, ger en fingervisning om vad amerikanerna anser om den federala regeringens arbete.

Historiskt har det sittande partiet straffats i mellanårsvalen. Och mycket tyder på att så sker även denna gång.

I överhuset senaten står 35 mandat på spel och för närvarande är det är bara ett enda som skiljer partierna åt. I underhuset representanthuset handlar det om bara en handfull, när det ska väljas ledamöter till samtliga 435 platser.

De flesta amerikanska medier och opinionstolkare tror att Republikanerna lyckas ta makten i representanthuset, och att det mest är en fråga om hur stor marginalen blir.

När det gäller senaten är det få som vågar sig på en bestämd gissning.

Biden i bakgrunden

Endast lite drygt 40 procent av väljarna anser att Joe Bidens regering sköter sig som den ska, enligt sajterna Five Thirty Eight och Real Clear Politics sammanvägningar av amerikanska opinionsmätninga

Den 79-årige presidenten har i hög grad undvikit de vågmästarstater som kan bli mest avgörande, vilket har tolkats som att han skulle kunna ses som ett sänke för Demokraterna.

Föregångaren Barack Obama har varit ute på en desto mer omfattande valturné och sökt hamra in budskapet att själva demokratin i USA står på spel.

Den förre presidenten Donald Trump har också varit ute och rest. Han använder sitt inflytande över Republikanerna för att få partiets kandidater att undergräva resultatet i det förra presidentvalet, baserat på sina sedan länge framhärdade falsarier.

Demokraterna hoppas att aktualiseringen av aborträtten, i och med Högsta domstolens känsliga beslut att begränsa den, ska verka i partiets favör. Väljarna anser förvisso att landet är på väg i fel riktning – men har under de senaste månaderna då framför allt oroat sig för ekonomin.

Trumps män i fokus

I valen till senaten riktas blickar framför allt mot Arizona, Georgia, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin.

I dessa delstater är Republikanernas kandidater nära allierade med Donald Trump. I den minsta vågmästarstaten New Hampshire har den republikanske utmanaren, generalen Don Bolduc, ifrågasatt valet och fått goda lovord av Trump, men inte ett formellt stöd.

Faktum är att 19 av partiets kandidater i de 35 senatsvalen öppet har ifrågasatt eller försökt motarbeta resultatet i det senaste presidentvalet, enligt en genomgång som CNN har gjort.

I de allra flesta av valen till representanthuset, som hålls inom mindre distrikt i delstaterna, är det i mätningarna redan tydligt vem som kommer att vinna. Partierna har därför lagt stora ansträngningar på enskilda distrikt där det är särskilt jämnt, där väljardemografin inte följer mönstren eller där distriktskartorna nyligen har ritats om.

Republikanerna har på förhand bedömts kunna vinna upp emot 25 nya mandat i representanthuset, om det går en stor så kallad röd våg genom valen.

Demokraterna har i dag färre guvernörsposter, men väntas vinna fler.

Kan ta sin lilla tid

Landet över har det vittnats om ett enormt intresse bland människor som vill agera observatörer i vallokalerna, samtidigt som pressen på valarbetare beskrivs som större än någonsin.

Vallokalerna håller öppet i flera tidszoner. De första i öst stänger vid midnatt under natten till onsdag svensk tid. De allra sista stänger i västra Alaska klockan sju på morgonen svensk tid.

Färdiga resultat lär i de flesta fall dröja. Olika delstater och distrikt har olika regler för brev- och förtidsröstning, samt för hur räkningen ska gå till.

Representanthusets sammansättning kan stå hyfsat klar på onsdagen, men senatens kan ta tid. Inte minst eftersom en tuff uppgörelse i vågmästarstaten Georgia kan komma att gå till en andra avgörande omgång, som då sker i början av december.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.