Radar · Morgonkollen

Amerikanerna kan sätta krokben för Biden

Väljare förtidsröstar i en vallokal i Baltimore, Maryland, i måndags förra veckan.

Ifrågasatte Joe Biden har styrt USA med fri lejd i kongressen – men nu kan det bli svårare.
I tisdagens mellanårsval räcker det att amerikanerna väljer ett fåtal republikaner för att maktens våg ska tippa över.

Mellanårsvalen, där väljarna utser sina respektive delstaters representanter i kongressen i Washington DC, ger en fingervisning om vad amerikanerna anser om den federala regeringens arbete.

Historiskt har det sittande partiet straffats i mellanårsvalen. Och mycket tyder på att så sker även denna gång.

I överhuset senaten står 35 mandat på spel och för närvarande är det är bara ett enda som skiljer partierna åt. I underhuset representanthuset handlar det om bara en handfull, när det ska väljas ledamöter till samtliga 435 platser.

De flesta amerikanska medier och opinionstolkare tror att Republikanerna lyckas ta makten i representanthuset, och att det mest är en fråga om hur stor marginalen blir.

När det gäller senaten är det få som vågar sig på en bestämd gissning.

USA:s president Joe Biden kan få det svårare framöver, om Demokraterna tappar makten i kongressen
USA:s president Joe Biden kan få det svårare framöver, om Demokraterna tappar makten i kongressen. Här kliver han av Air Force One i de norra delarna av delstaten New York. Foto: Patrick Semansky/AP/TT

Biden i bakgrunden

Endast lite drygt 40 procent av väljarna anser att Joe Bidens regering sköter sig som den ska, enligt sajterna Five Thirty Eight och Real Clear Politics sammanvägningar av amerikanska opinionsmätninga

Den 79-årige presidenten har i hög grad undvikit de vågmästarstater som kan bli mest avgörande, vilket har tolkats som att han skulle kunna ses som ett sänke för Demokraterna.

Föregångaren Barack Obama har varit ute på en desto mer omfattande valturné och sökt hamra in budskapet att själva demokratin i USA står på spel.

Den förre presidenten Donald Trump har också varit ute och rest. Han använder sitt inflytande över Republikanerna för att få partiets kandidater att undergräva resultatet i det förra presidentvalet, baserat på sina sedan länge framhärdade falsarier.

Demokraterna hoppas att aktualiseringen av aborträtten, i och med Högsta domstolens känsliga beslut att begränsa den, ska verka i partiets favör. Väljarna anser förvisso att landet är på väg i fel riktning – men har under de senaste månaderna då framför allt oroat sig för ekonomin.

Donald Trump tycks vara på väg att avisera sin kandidatur i nästa presidentval
Donald Trump tycks vara på väg att avisera sin kandidatur i nästa presidentval. Här stöttar han Floridasenatorn Marco Rubio, som vill bli omvald, vid ett kampanjmöte i Miami i söndags. Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT

Trumps män i fokus

I valen till senaten riktas blickar framför allt mot Arizona, Georgia, Nevada, Pennsylvania och Wisconsin.

I dessa delstater är Republikanernas kandidater nära allierade med Donald Trump. I den minsta vågmästarstaten New Hampshire har den republikanske utmanaren, generalen Don Bolduc, ifrågasatt valet och fått goda lovord av Trump, men inte ett formellt stöd.

Faktum är att 19 av partiets kandidater i de 35 senatsvalen öppet har ifrågasatt eller försökt motarbeta resultatet i det senaste presidentvalet, enligt en genomgång som CNN har gjort.

I de allra flesta av valen till representanthuset, som hålls inom mindre distrikt i delstaterna, är det i mätningarna redan tydligt vem som kommer att vinna. Partierna har därför lagt stora ansträngningar på enskilda distrikt där det är särskilt jämnt, där väljardemografin inte följer mönstren eller där distriktskartorna nyligen har ritats om.

Republikanerna har på förhand bedömts kunna vinna upp emot 25 nya mandat i representanthuset, om det går en stor så kallad röd våg genom valen.

Demokraterna har i dag färre guvernörsposter, men väntas vinna fler.

Den tidigare presidenten Barack Obama har gjort sitt för Demokraternas sak i valrörelsen
Den tidigare presidenten Barack Obama har gjort sitt för Demokraternas sak i valrörelsen. Här framträder han tillsammans med John Fetterman, som vill bli en av Pennsylvanias senatorer. Fetterman utmanas av den Trumpstödde tv-läkaren Mehmet Oz. Foto: Gene J. Puskar/AP/TT

Kan ta sin lilla tid

Landet över har det vittnats om ett enormt intresse bland människor som vill agera observatörer i vallokalerna, samtidigt som pressen på valarbetare beskrivs som större än någonsin.

Vallokalerna håller öppet i flera tidszoner. De första i öst stänger vid midnatt under natten till onsdag svensk tid. De allra sista stänger i västra Alaska klockan sju på morgonen svensk tid.

Färdiga resultat lär i de flesta fall dröja. Olika delstater och distrikt har olika regler för brev- och förtidsröstning, samt för hur räkningen ska gå till.

Representanthusets sammansättning kan stå hyfsat klar på onsdagen, men senatens kan ta tid. Inte minst eftersom en tuff uppgörelse i vågmästarstaten Georgia kan komma att gå till en andra avgörande omgång, som då sker i början av december.

Här kan det avgöras

Här är delstaterna och distrikten där valen bedöms bli som jämnast och mest avgörande. Det parti som har det omstridda mandatet för närvarande står inom parentes: D för Demokraterna och R för Republikanerna. Bland distrikten finns det sådana som har tillkommit inför dessa val.

Senaten

Arizona (D), Georgia (D), Nevada (D), New Hampshire (D), Pennsylvania (R) och Wisconsin (R)

Representanthuset

Colorado 8 (R), Illinois 17 (D), Indiana 1 (D), Iowa 3 (D), Kalifornien 22 (R), Kalifornien 45 (R), Maine 2 (D), Michigan 3 (R), Michigan 7 (D), Michigan 10 (nytt), Nebraska 2 (R), New Hampshire 1 (D), North Carolina 13 (nytt), Ohio 1 (R), Ohio 9 (D), Ohio 13 (D), Pennsylvania 7 (D), Pennsylvania 17 (D), Rhode Island 2 (D), Virginia 2 (D) och Virginia 7 (D)

Guvernörsvalen

Arizona (R), Kansas (D), Nevada (D), Oregon (D), Wisconsin (D)

Källa: The Washington Post, Five Thirty Eight, 270 To Win, NPR, med flera

Fakta: Mellanårsvalen

I mellanårsvalet, som hålls den 8 november, avgörs vilket parti som får makten i Washington. Då väljer amerikanerna sina delstaters representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset.

I representanthuset står samtliga 435 platser på spel. Ledamöterna väljs till tvååriga mandat och antalet ledamöter från varje delstat fördelas utifrån befolkningsantal.

I senaten är det 35 av 100 platser. Senatorer väljs till sex år långa mandatperioder som inte löper parallellt med varandra. Ungefär en tredjedel av församlingen väljs om i val som hålls vartannat år. I årets val löper 34 mandatperioder ut, medan ett mandat måste fyllas efter ett avhopp. Varje delstat har två senatorer.

36 guvernörer ska röstas fram i delstaterna och ytterligare tre i amerikanska territorier. I sex delstater hålls det också folkomröstningar om abortlagstiftningen.

Demokraterna har i nuläget majoritet i senaten där de har 48 platser, stöd av två oberoende senatorer, samt vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst, mot 50 platser för Republikanerna.

Även i representanthuset har Demokraterna för närvarande majoritet med 221 mot 212 platser.

De nyvalda kongressledamöterna tar plats på sina mandat i januari 2023.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV