Energi · Syre förklarar

Syre förklarar Natos grundprincip – artikel 5

Försvarsalliansen Natos viktigaste princip är att ett väpnat angrepp på ett medlemsland ska räknas som ett angrepp på alla länder, något som står i fördragets femte artikel. Men vad betyder det i praktiken? Har artikel 5 använts? Och har den någon betydelse i fråga om kriget i Ukraina?

Natoländerna binds samman av ”en solidaritetsanda”, enligt försvarsalliansens hemsida, något som i detta fall syftar på den femte artikeln i Natos grundläggande fördrag från 1949, Nordatlantiska fördraget. Artikel 5 brukar ibland kallas ”musketörsparagrafen” och kan sammanfattas ”en för alla, alla för en”. Ett militärt angrepp mot ett medlemsland ska enligt artikel 5 betraktas som ett angrepp mot alla alliansens länder. Hela Natos militära resurser ska alltså kunna användas för att försvara ett enskilt land som attackeras.

Nato har 30 medlemsländer
Nato har 30 medlemsländer. Bild: Wikimedia commons/Addicted04, CC BY 3.0

Det är dock upp till varje land att själv besluta vilka försvarsåtgärder det anser är nödvändiga. Det måste inte röra sig om väpnat våld. Och inget medlemsland kan tvingas till militära försvarsåtgärder mot sin vilja. Ett medlemskap i Nato garanterar alltså inte beskydd. För att besluta om gemensamma Nato-insatser krävs enhällighet mellan alla 30 medlemmar. De allierade länderna bestämmer själva vilka resurser som kan ställas till alliansens förfogande.

Exakt vad ett väpnat angrepp innebär är inte fastställt i Natos femte artikel
Exakt vad ett väpnat angrepp innebär är inte fastställt i Natos femte artikel. Kan radioaktivitet från ett attackerat kärnkraftverk som spritt sig till ett Natoland räknas som en attack mot landet? Foto från Tjernobyls omgivningar, april 2022. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Vad räknas som ett militärt angrepp?

Exakt vad ett militärt angrepp innebär står inte beskrivet i artikel 5, utan det är upp till medlemsländerna att avgöra. Här är två exempel som har diskuterats i samband med Rysslands krig i Ukraina:

Generalsekreterare Jens Stoltenberg slår på på Natos hemsida fast att ”en allvarlig cyberattack kan aktivera artikel 5”. Han fortsätter: ”Vi ser cyberrymden som ett område som Nato kommer att försvara lika effektivt som landområden, luft och vatten. Det betyder att vi kommer avskräcka och försvara aggressioner riktade mot våra allierade, oavsett om de sker i den fysiska eller virtuella världen.”

I praktiken skulle det kunna innebära att om en rysk cyberattack mot Ukraina fick konsekvenser som även drabbade ett Nato-land, till exempel skador uppkomna på grund av strömavbrott, skulle artikel 5 kunna tillämpas. Så resonerade den demokratiska Virginia-senatorn Mark Warner i en intervju i Washington Post i februari.

När Pentagons talesperson John Kirby intervjuades av tv-bolaget CNN efter att Ryssland attackerat det ukrainska kärnkraftverket Zaporizhzhia fick han frågan om radioaktivitet från ett attackerat kärnkraftverk som nådde Natoländer skulle kunna betraktas som ett militärt angrepp. Han svarade att ”den tolkningen måste göras av Nato-alliansen”.

(Jens) Att hjälpa Ukraina att inrätta en flygförbudszon över landet skulle leda till ett ”fullskaligt krig” i Europa, menar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som här besöker militärövningen Cold response i norska Bardufoss, mars 2022
(Jens) Att hjälpa Ukraina att inrätta en flygförbudszon över landet skulle leda till ett ”fullskaligt krig” i Europa, menar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som här besöker militärövningen Cold response i norska Bardufoss, mars 2022. Foto: Terje Pedersen/TT

När har artikel 5 använts?

Natos artikel 5 har bara tillämpats en enda gång, efter terrorattackerna den 11 september, då USA sökte stöd från de andra medlemsländerna i det så kallade kriget mot terrorismen. Där ingick bland annat infångandet av misstänkta personer som utan rättvis rättegång spärrades in i fånglägret på Guantánamo. Amnesty international kallar fängelset, där 37 människor fortfarande befinner sig, ”en av de största människorättskränkningarna i modern tid”. I Europa har Natoländerna Rumänien, Litauen och Polen bistått USA med tortyr i hemliga fängelser, något de fällts för i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

(Guantanamo) Artikel 5 aktiverades när USA efter 11 september-attackerna vädjade om hjälp i ”kriget mot terrorismen”
(Guantanamo) Artikel 5 aktiverades när USA efter 11 september-attackerna vädjade om hjälp i ”kriget mot terrorismen”. Där ingick att skicka misstänkta terrorister till Guantánamo. Här kräver forna fångar att fängslade släpps från det hårt kritiserade fängelset, arkivbild från Jemen, 2013. Foto: Hani Mohammed/AP/TT

Inom ramarna för så kallat kollektivt försvar har Nato även ingripit när medlemsländerna inte själva varit attackerade. Till exempel installerades luftvärnsrobotar längs Turkiets gräns mot Syrien i kriget 2013.

Har Nato agerat på Rysslands krig i Ukraina?

Även i Rysslands nuvarande krig mot Ukraina har fått Nato att ta till ”kollektiva försvarsåtgärder”, om än inte ingripa i kriget. Efter Rysslands invasion i Ukraina i februari aktiverade Nato för första gången en specialstyrka kallad NRF (Nato response force), där även länder utanför Nato (som Sverige) ingår. Trupper från exempelvis USA finns nu utplacerade i bland annat Polen och Rumänien, redo att försvara Natos medlemsländer.

Amerikanska planet F-15C Eagle på väg till Polen för att stärka upp Natos militära närvaro där, i februari 2022
Amerikanska planet F-15C Eagle på väg till Polen för att stärka upp Natos militära närvaro där, i februari 2022. Foto: Tech. Sgt. Jacob Albers/U.S. Air Force/AP/TT

Eftersom Ukraina inte tillhör Nato har alliansen inte ingripit till landets försvar. Ukrainas president Volodymir Zelenskyj har vid upprepade tillfällen vädjat till Nato om hjälp att inrätta en flygförbudszon över landet, vilket tillbakavisats eftersom det enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg skulle leda till ett ”fullskaligt krig” i Europa. Han har även sagt att Natoländerna har ett ansvar att hindra att kriget eskalerar bortom Ukraina.