En koldioxidskatt får starkare stöd i befolkningen om intäkterna från avgifterna delas ut till invånarna. Det är tanken bakom systemet med ”avgift och utdelning”, som har införts i Kanada och i Schweiz. Men en ny studie visar att utdelningen inte påverkar så mycket som man har trott.
28 Nobelekonomer och tusentals andra har skrivit under ett upprop om att USA borde införa systemet ”avgift och utdelning” för klimatets skull.
Systemet går ut på att staten sätter en koldioxidavgift på varor som orsakar stora utsläpp, exempelvis bensin. Intäkterna från avgiften delas sedan ut lika till alla invånare eller hushåll.
I vissa provinser i Kanada finns redan ”avgift och utdelning”, och där har det visat sig att pengar omfördelas från de rikaste till de fattigaste. Det beror på att rika konsumerar generellt mer, vilket leder till att de betalar in mer i koldioxidavgift. När avgifterna sedan delas lika mellan alla hushåll i befolkningen tjänar de fattigaste på utdelningen.
Så påverkar utdelningen stödet för koldioxidskatten
Tanken att ha en koldioxidskatt som är utformad som ”avgift och utdelning” är att det skulle vara lättare att få stöd hos befolkningen.
Men nu visar en ny studie, som har publicerats i Nature climate change, att det inte verkar bli så.
– Det intressanta med den här artikeln är att den är gjord på faktiska genomförda policies. Det finns många studier där människor tillfrågas hypotetiskt om ett sådant system, och då tycker de flesta att det verkar bra. Men det här är en enkätstudie på verkliga förhållanden, säger Patrik Söderholm, ledamot av Klimatpolitiska rådet och professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
Stor okunskap om utdelningen
I studien har forskarna ställt frågan till kanadensarna om de känner till ifall de har fått någon utdelning från koldioxidavgiften. Trots att utdelningen precis hade skett – var det 17 procent av befolkningen som inte visste om att de hade fått pengarna. Dessutom uppfattade de som att de tjänade mindre på utdelningen än vad de faktiskt gjorde. I den fattiga provinsen Saskatchewan underskattades beloppet med 40 procent.
Även i Schweiz var det många som inte kände till systemet. Där genomförs utdelningen genom att invånarna får en rabatt på sin hälsoförsäkring varje månad, vilket staten informerar om årligen. Men trots att systemet har funnits i över tio år kände inte 85 procent av befolkningen till att de får en rabatt som hänger ihop med landets koldioxidskatt.
Okunskapen i både Kanada och Schweiz kan bero på att systemet är uformat på ett otydligt sätt. I Kanada sker utdelningen som ett avdrag på skatten, och i Schweiz sker den alltså som en rabatt på en räkning.
Om utbetalningen istället hade skett genom check i mejlen, hade kanske folk känt till systemet bättre och stöttat det mer, tänkte forskarna, och konstruerade ytterligare ett experiment för att undersöka om utökad information ledde till en mer positiv inställning. Det visade sig ge resultat i Schweiz. Där blev folk mer positiva till systemet när de fick mer information om det.
Men samma sak gällde inte för Kanada. Där ökade stödet knappt, trots informationen. Vissa grupper blev istället ännu mer skeptiska när de fick veta mer.
Inställning beror på partitillhörighet
Forskarna konstaterar att åsikterna om ”avgift och utdelning” i Kanada snarare hänger ihop med människors partitillhörighet, än den effekt som systemet faktiskt har. Människor som röstar på Liberalerna – som införde systemet – är generellt positiva. De konservativa väljarna är å andra sidan negativa. De ogillar systemet även efter att ha fått reda på hur mycket de själva får i utdelning. De konservativa undervärderar också oftare hur mycket de tjänar på systemet.
– Det kan bero på att konservativa har en mer skeptisk inställning till klimatproblematikens allvar samt till skatter i allmänhet, säger Patrik Söderholm.
Hade utfallet blivit likadant om Sverige infört ett system med avgift och utdelning?
– Det är inte uppenbart. Vi har inte riktigt samma polariserade syn på klimatpolitiken som i Nordamerika. Åtminstone har vi en större acceptans att det finns en klimatproblematik. Det är en bra början, säger Patrik Söderholm.
Och till skillnad från i Nordamerika är stödet för Sveriges nuvarande koldioxidskatt – som är en av de högsta i världen – utbrett bland de flesta partier i riksdagen. Därför är kanske inte behovet av att införa systemet med ”avgift och utdelning” så stort här, anser han.
– Det är inte uppenbart att det här är bästa sättet att öka acceptansen. Risken finns att du i Sverige istället skulle reducera acceptansen eftersom vi redan har en koldioxidskatt. Det finns en risk att du lätt kan se att du betalar skatten men inte lika lätt att se vad du får tillbaka, säger Patrik Söderholm.
En nackdel med ”avgift och utdelning” är att staten inte kan använda intäkterna till något annat, som kanske hade varit bättre för samhället, till exempel sjukvård eller investeringar kopplade till klimatet, som kollektivtrafik, menar Patrik Söderholm.
– Det finns mycket annat vi behöver göra för klimatet. Utveckla ny teknik och klimatvänlig infrastruktur. Folk ställer sig mer positiva till miljöskatter om de vet att pengarna går tillbaka till miljön. Det har man sett i andra undersökningar, säger han.
Finns stöd för ”avgift och utdelning” i Sverige
I en studie som hans kollega gjort visar det sig dock att det finns stöd för ”avgift och utdelning” även i Sverige. Men – till skillnad från i Kanada – är högern mer positiv till ett sådant system, än vänstern.
– Vänsterväljarna tycker kanske det är viktigt att skatteintäkterna bör användas för andra ändamål. Om dessa återförs uppstår ju också ett behov av att höja andra skatter, säger Patrik Söderholm.
Systemet ”avgift och utdelning” innebär – precis som jobbskatteavdraget – att de personer som tjänar på systemet får mer i plånboken, och då kan konsumera mer. Men det är inte säkert att de lägger pengarna på något klimatsmart.
– Om en person flyger utomlands kan nettoeffekten bli ökade klimatutsläpp. En utmaning för samhället är att komma bort från all typ av konsumtion som för med sig koldioxidutsläpp, säger Patrik Söderholm.
Samtidigt tycks Kanada ha fått lägre koldioxidutsläpp än om de inte hade haft systemet. Under 2019 ökade koldioxidutsläppen bara med 0,2 procent, parallellt med att tillväxten ökade markant, vilket i vanliga fall skulle ha lett till högre utsläpp, säger regeringskällor till CBC.
Det är ju en massa Nobelkonomer som tycker att ”avgift och utdelning” är en bra idé, vad tänker du om det?
– USA och många andra länder klarar inte ens av att införa en koldioxidskatt, eftersom motståndet är så starkt politiskt. Då kan jag tycka att det är mycket mer rimligt att konstruera en sådan skatt där, men inte här, säger Patrik Söderholm.
Men Cathy Orlando, programansvarig för den ideella organisationen Citizen climate lobby, CCL, i Kanada, som förespråkar systemet med koldioxidavgift, har en annan syn. Hon anser att utdelningen betyder mer än att bara vara pengar från regeringen, särskilt om den delades ut som en form av basinkomst.
– Den skulle innebära ett nytt sätt att tänka. Klimatet, luften, vattnet och naturresurserna tillhör folket och kallas ofta allmänna. En klimatinkomst gör att vi delar naturens rikedom mellan oss och får ett kollektivt ägande och därmed också ett kollektivt ansvar, skriver Cathy Orlando, i ett mejl, vilket Syre skrivit om tidigare.
Läs mer:
Liberaler vill att landsmötet röstar för basinkomst och koldioxidavgift
