Trots att prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige saknas ett nationellt screeningprogram. Men problemet som stoppat ett screeningprogram kan nu vara löst, anser forskarna bakom en ny studie.
(Uppdaterad) Att det inte finns någon nationell screening för prostatacancer, som ensamt står för runt en tredjedel av alla cancerfall i landet, har sin förklaring.
Många gånger hittas harmlösa tumörer, som aldrig kommer att utgöra någon fara, men som medför onödiga cancerbesked och behandlingar som kan ge biverkningar som impotens och urinläckage.
Det har hittills fått Socialstyrelsen att – till vissas förtret – säga blankt nej till ett screeningprogram motsvarande det som finns för kvinnor för att hitta bröstcancer.
Det vanliga tillvägagångssättet för att upptäcka tumörer i prostatan är att mannen lämnar ett blodprov. Om det visar förhöjda värden av ämnet PSA (prostataspecifikt antigen) tas vävnadsprover för att avgöra om det rör sig om cancer. Men metoden är för ospecifik och nackdelarna överväger fördelarna, anser Socialstyrelsen.
Därför pågår en intensiv jakt efter sätt att förfina diagnostiken.
Skonsammare provtagning
Ett möjligt sätt är att lägga till en undersökning med magnetkamera av prostatan, vilket nu testats i en stor studie från Göteborgs universitet. Där tittade man även påom det går att ta prover från prostatan på ett skonsammare sätt.
Drygt 37 000 män mellan 50 och 60 år boende i Göteborgsområdet bjöds in till PSA-testning under åren 2015–2020. Vid förhöjt PSA-värde (över 3) erbjöds en magnetkameraundersökning. Ungefär häften av de inbjudna männen deltog, och delades in i två grupper.
I den ena gruppen användes den metod som är standard på många håll, nämligen att ta många vävnadsprover från hela prostatan om PSA var förhöjt. Och om magnetkameraundersökningen visade tecken på cancer togs några prover till från det misstänkta området.
Färre prover
I den andra gruppen togs vävnadsprover bara om magnetkameraundersökningen visade misstänkta förändringar, och då bara från det cancermisstänkta området. Syftet var att se om man kan fånga upp färre ofarliga tumörer, samtidigt som man fortfarande hittar de elakartade.
Och mycket riktigt – risken att hitta harmlösa tumörer minskade med drygt häften i den andra gruppen, enligt resultaten som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine.
– Det är ett jättestort framsteg. För det är detta som har varit det stora dilemmat – att majoriteten av dem som vi har hittat med PSA-test varit ganska harmlösa, eller väldigt långsamväxande tumörer, som sannolikt aldrig hade gett sig tillkänna. Så vi har gjort väldigt många män till patienter i onödan, säger Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som varit ansvarig för studien.
Oenighet om vävnadsprover
Enligt forskarna bakom studien visar resultaten att det räcker att provta misstänkta områden, även om upptäckten av tumörer fördröjdes hos en liten del av patienterna. Dessa tumörer bedömdes dock inte vara livshotande, så länge de övervakas noga för att se att de inte utvecklas och blir farliga, menar forskarna.
Samma bedömning gör dock inte alla. Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet, publicerade i fjol en studie om just magnetkamera som tillägg till PSA-testning. Han tycker att det är bättre att ta vävnadsprover på hela prostatan om magnetkameran visar tecken på cancer, för att upptäcka fler fall i ett tidigt skede.
– Nackdelen är att man då hittar lite fler av de ”snälla” tumörerna men det tycker jag övervägs av att man även hittar fler av dem som kräver behandling, säger han.
Enligt Jonas Hugosson kommer de tumörer som missas genom att enbart provta det misstänkta området inte att falla mellan stolarna utan följas upp två år senare.
– Det behöver inte vara en nackdel att vi inte hittar de tumörerna extremt tidigt, det kan rentav vara en fördel även där – att hitta dem när de blir lite större, säger han.
"Nu har vi verktygen"
Om ett screeningprogram ska bli verklighet framöver ligger på Socialstyrelsen att avgöra. Senast myndigheten tog upp frågan var 2018 och då landade det alltså i ett nej.
– För att rädda livet på en man, måste tio få diagnosen. Det är ganska högt. Kan man minska den kvoten och komma ned på fem, sex så är man på samma siffror som bröstcancer har för screening. Då tror jag att Socialstyrelsen kommer värdera prostatacancerscreening på ett annat sätt, säger Jonas Hugosson.
Samtidigt måste andra faktorer, exempelvis kostnader och tillgänglighet till magnetkameraundersökning, tas med i bedömningen.
Eftersom prostatacancer ofta inte ger symtom förrän i ett sent skede, när den är svår att bota, är allmän testning av till synes friska män är enda sättet att minska dödligheten i sjukdomen, anser Henrik Grönberg.
Med de framsteg som gjorts på området de senaste åren tycker han att det nu finns tillräckligt bra metoder för att införa en allmän screening, där man rutinmässigt kallar alla män i en viss åldersgrupp.
– Ja, det är min ståndpunkt. Nu har vi verktygen för det.
Fakta: Prostatacancer
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män, omkring hälften är över 70 år. Varje år upptäcks omkring 10 000 nya fall.
Cirka 2 200 svenska män dör av sjukdomen under ett år.
Cancer i prostatan innebär att en cancertumör har bildats. Först växer den bara inuti prostatakörteln och märks inte. Det kan ta upp till 10 till 15 år innan tumören sprider sig eller ger symtom.
Symtom som kan tyda på prostatacancer är att kissa ofta, att urinen dröjer när man vill kissa, att urinstrålen är svag och att det finns blod i urinen.
Källa: Cancerfonden, 1177.se
