Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Sverigedemokraternas nästa måltavla kan vara kulturpolitiken

      Val hägrar om mindre än en vecka. Sverigedemokraterna ser ut att bli näst största parti – och oavsett vad nästa statsminister heter kommer SD kräva inflytande för sin politik. ”SD vill ha mer än vad…
    • Så kan din röst bli en fackla i den brinnande skogsfrågan

      Få klimatpolitiska frågor är så infekterade som den som rör skogen. Men en sak kan politikerna enas om. Den kan inte räcka till allt. Men inte vad som ska prioriteras, visar Syre stora valenkät om…
    • Syre har ställt 14 frågor om skogen till riksdagens åtta partier, ska den fjällnära skogen skyddas eller skogsproduktionen öka eller minska? Foto: Tor Erik Schrøder/TT.
      Zoom

      Så kan din röst bli en fackla i den brinnande skogsfrågan

      Få klimatpolitiska frågor är så infekterade som den som rör skogen. Men en sak kan politikerna enas om. Den kan inte räcka till allt. Men inte vad som ska prioriteras, visar Syre stora valenkät om skogen.

      The Guardian-kolumnisten George Monbiot har beskrivit ett träd som en magisk maskin som suger koldioxid, bygger sig själv och kostar väldigt lite. Det kan låta enkelt. Men i Sverige är skogens roll i klimatarbetet lika glödhett aktuell som den är svår att hitta någon samsyn kring. Där ett parti vill minska produktionen för att öka kolsänkan, vill ett annat öka produktionen för att Sverige ska kunna få ut fler produkter baserade på träråvara för att ersätta det fossila.

      För att komplicera det ytterliggare kan klimatet inte skiljas från frågan om den biologiska mångfalden. Hälsosamma ekosystem är mer resistenta för klimatskador, än de som utarmats.

      Så vilken roll ska skogen spela i Sverige – och för världen?

      Syre ställde riksdagspartierna 14 frågor för att söka svaret på frågan. Till att börja med. Om nu inte skogen ska räcka till allt, vad ska prioriteras? Partierna gavs möjlighet att värdera mellan 1 och fyra, där 1 var högst – och fyra lägst.

      Sverigedemokraterna prioriterade virkes och massaproduktion över biologisk mångfald och sociala värden. Miljöpartiet angav istället biologisk mångfald högre prioriterat än virkes och massaproduktionen, vilket de kommenterade med hänvisning till att:

      ”Vi måste se till att det är naturen som sätter ramarna för samhällets verksamheter. Det gäller även för virkesproduktionen. När vi värnar biologisk mångfald får vi skogar med stora sociala värden och som är bättre klimatanpassade samt förenliga med renskötseln. Starka, funktionella ekosystem är också helt nödvändigt för att säkra produktion långsiktigt”.

      Vänsterpartiet som ligger nära Miljöpartiet i skogsfrågan ville inte prioritera.

      ”Vi anser att det svenska skogsbruket inte är hållbart. Hänsyn till biologisk mångfald, klimatet och skogens sociala- och kulturella värden måste stärkas i relation till produktionsintresset,” skriver partiet i en kommentar.

      "Ställer inte upp på en detaljreglering"

      För att möta EU:s mål om 57 procent mindre klimatpåverkan av våra utsläpp till 2030, kommer kolsänkan behöva öka i Sverige. Intensiva förhandlingar pågår nu inom unionen om hur mycket. Men det går att möta EU:s krav utan att öka sänkan – om Sverige istället överpresterar vad gäller utsläppsminskningar inom exempelvis jordbruket, byggnadsektorn eller vägtrafiken. Det genom att använda sig av en flexibilitetsmekanism inom EU:s ansvarsfördelsningsförordning. Men den möjligheten vill varken Vänsterpartiet eller Miljöpartiet att Sverige använder sig av, uppger partierna i Syres enkät.

      ”Absolut inte. Det ger mindre utsläppsminskningar och innebär dessutom att kasta alla svenskars klimatinsatser i vardagen, som att ta cykeln till jobbet istället för bilen, i sjön – dubbelt fel!”, skriver Miljöpartiet.

      Men Centerpartiet som Miljöpartiet kan komma att behöva förhandla skogsfrågan med vid en valvinst, ser det däremot som en bra möjlighet.

      ”Ja, det skulle möjliggöra en årlig avverkning upp till vad som nationellt bedöms vara en hållbar avverkningsnivå men däremot ställer vi inte upp på en detaljreglering av det svenska skogsbruket utifrån en europeisk kontext,” skriver partiet.

      Spricka i högerblocket

      Men det är inte den enda skogsfrågan, där partierna drar åt olika håll. MP anser likt V att svenskt skogsbruk inte är hållbart. Det gör däremot S och C, som inte heller står bakom att skogsbruket behöver begränsa kalhyggena.

      ”Nej. Den svenska skogen är på många sätt värdefull och det är viktigt att skogsbruket är hållbart, långsiktigt och att äganderätten för enskilda skogsägare är stark. På så sätt kombinerar vi produktion och miljöhänsyn”, skriver Centerpartiet.

      Men även inom högerblocket kan det skönjas sprickor i synen på skogen. Under en utfrågning arrangerad av Naturskyddsföreningen, svarade Liberalernas klimatpolitiska talesperson Helena Gellerman, att partiet ställer sig bakom att 30 procent av hav och land ska skyddas till 2030 – och att man vill medverka till nya satsningar för ökat skydd av fjällnära skogar.

      – Vi anser att det är en del av det som behöver ingå i det skyddsvärda, vi pratade tidigare om 30 procent skydd av hav, jordbruk och skog. Det är ett av områdena som bör ingå i det arbetet, sa hon.

      Av Syres enkät framgår att varken Sverigedemokraterna eller Kristdemokraterna anser att mer medel bör avsättas för rättsligt skydd av skog och mark.

      Läs alla svaren i Syres stora skogsenkät nedan (L och M har avböjt att svara på grund av tidsbrist).

      Centerpartiet:

      1. Skogspolitik handlar till stor del av prioriteringar. Hur prioriterar ni?
      Värdera 1-4. Där 1 innebär högst prio och 4 lägst.
       
      Biologisk mångfald? 1
       
      Virkes och massaproduktion? 1
       
      Rekreation – social värden? 2

      Kommentar: Svensk skogspolitik bygger på de två jämställda målen att skogen ska kunna ge hög och värdefull virkesproduktion och att skogens miljövärden ska kunna bevaras och utvecklas. Centerpartiet står bakom den inriktningen och anser att målen går att förena.

      2. Bör EU:s nya mål om ökad kolsänka klaras av med bibehållen virkes- och massaproduktion?

      Ännu är inte målet satt då det ska slutförhandlas under hösten. Centerpartiet anser att målet om en ökad kolsänka inte får leda till minska virkes- och massaproduktion, eftersom en växande skog binder koldioxid och utan det aktiva skogsbruket skulle Sveriges klimatpåverkan vara mycket större än idag. Hade andra länder haft en skogspolitik som Sverige så hade det sett mycket bättre ut i många EU länder. Sverige avverkar 80% av den årliga tillväxten i skogen så kolsänkan ökar hela tiden. EU har hamnat snett i klimatfrågan när man bara betraktar ett träd som kolsänka och bortser från den mångdubbla nyttan trädet gör genom substitutionseffekten.

      3. Vill ni i så fall använda er av den möjlighet till flexibilitet som ansvarsfördelningsförordningen medger?

      Ja, det skulle möjliggöra en årlig avverkning upp till vad som nationellt bedöms vara en hållbar avverkningsnivå men däremot ställer vi inte upp på en detaljreglering av det svenska skogsbruket utifrån en europeisk kontext.

      4. Hur mycket bör satsas på att återställa våtmarker per år under mandatperioden?
       
      Centerpartiet vill se åtgärder på stora delar av landets infrastruktur för vatten och avlopp (VA), där ett av förslagen är att vi vill se utökade satsningar på våtmarker och vattendammar för att öka retentionen av näring i landskapet. För att nyttja våtmarkernas ekosystemtjänster krävs att vi aktivt vårdar och restaurerar de redan befintliga, men också att vi förstärker arbetet med att anlägga nya områden. Totalt vill vi satsa 1,6 miljarder kronor på dessa åtgärder?

      5. Om ni anser att skogsproduktionen bör minska som ett sätt att klara målet om ökad kolsänka. Ser ni en risk att värdefulla skogar i andra länder ersätter den förlorade svenska produktionen?

      6. Behöver konsumtionen av exempelvis biobränsle i kraftvärmeproduktion samt papper/papp minska? 

      Nej. Kraftvärme är en viktig del i det förnybara energisystemet. Däremot är det bra om träprodukter kan nyttjas längre och få ökad cirkularitet i samhället innan de förbränns.

      7. Ser ni i så fall någon risk för att  den så kallade ersättningseffekten skulle minska? Det vill säga när träråvara ersätter fossilt?

      8. Bör mer medel avsättas till rättsligt skydd av skog och mark? 
       
      Svar: Nej. Vi anser att inte mer skog eller mark ska skyddas, och om skog och mark behöver avsättas ska det göras på frivillighet av skogs- och markägaren. Skulle Sverige räkna i enlighet med den internationella naturvårdsorganisationen IUCN modeller (som andra EU länder gör) så skulle vi gå från att skydda minst marker i EU till att skydda mest.

      9. Bör den fjällnära skogen skyddas? 
       
      Svar: I den mån nya avsättningar ska göras i området bör det förutsätta skogsägarens medgivande. Frivilligheten och den lokala dialogen bör vara centrala när det gäller satsningar och förändringar i svensk fjällskog. Idag är 52% procent av den fjällnära skogen skyddad och det är framförallt i den norra delen. Ju längre söderut man kommer desto mer av rena produktionsskogar hittar man. Ska man skydda höga naturvärden så måste varje skifte eller varje avverkning bedömas om det är skyddsvärt eller inte.

      10. Anser ni att ett svenskt skogsbruk är hållbart? 
       
      Svar: Svenskt skogsbruk är hållbart och den mångfald och mosaik vi har i det svenska skogslandskapet har uppkommit genom att de många skogsägare vi har i Sverige. Sedan 1993 då vi fick den lagstiftning kring skogen vi kallar ”frihet under ansvar” har det mesta i skogen blivit bättre ur naturvårdssynpunkt. Vi kan fortfarande bli ännu bättre på balansera brukande och skydd.

      11. Nämn två prioriterade åtgärder för att utvecklingen för miljömålet Levande skogar vänds och blir positiv? 
       
      Svar: Att bygga naturvård på frivillighet samt ge kompensation till mark- och skogsägare som gör viktiga insatser för skogen. Ska man lyckas med naturvård så måste man få medborgare och skogsägare med sig. Tyvärr så har vi hamnat i en situation där vissa organisationer och myndigheter tar sig rätten att köra över människor. Sådana metoder är aldrig framgångsrika.

      12. Vill ni på något sätt begränsa kalhyggen? – I så fall, i vilken grad? 
       
      Svar: Nej. Den svenska skogen är på många sätt värdefull och det är viktigt att skogsbruket är hållbart, långsiktigt och att äganderätten för enskilda skogsägare är stark. På så sätt kombinerar vi produktion och miljöhänsyn.  Om man zoomar ut till Sverigenivå och ser att mindre än 1% avverkas per år så kan man knappast kalla Sverige ett kalhygge utan man skulle till och med kunna kalla det hyggesfritt om man se på hela arealen.

      13. Om ni vill förbjuda kalhyggen. Hur lång omställningsperiod ser ni framför er?

      14. Om ni vill inför mer hyggesfritt. Hur stor del av skogsmarken vill ni se hyggesfritt?

      Miljöpartiet:

      1. Skogspolitik handlar till stor del av prioriteringar. Hur prioriterar ni? Värdera 1-4. Där 1 innebär högst prio och 4 lägst.

      Biologisk mångfald? 1
       
      Virkes och massaproduktion? 2
       
      Rekreation – sociala värden? 2

      Kommentar: Vi måste se till att det är naturen som sätter ramarna för samhällets verksamheter. Det gäller även för virkesproduktionen. När vi värnar biologisk mångfald får vi skogar med stora sociala värden och som är bättre klimatanpassade samt förenliga med renskötseln. Starka, funktionella ekosystem är också helt nödvändigt för att säkra produktion långsiktigt.

      2. Bör EU:s nya mål om ökad kolsänka klaras av med bibehållen virkes- och massaproduktion?

      Vi kommer att behöva minska på produktionsvolymen för att klara av att leva upp till vår del av EU:s klimatlag och klimatmål, där den ökade kolsänkan utgör en bärande del.

      3. Vill ni i så fall använda er av den möjlighet till flexibilitet som ansvarsfördelningsförordningen medger?

      Absolut inte. Det ger mindre utsläppsminskningar och innebär dessutom att kasta alla svenskars klimatinsatser i vardagen, som att ta cykeln till jobbet istället för bilen, i sjön – dubbelt fel!, skriver Miljöpartiet.

      4.Hur mycket bör satsas på att återställa våtmarker per år under mandatperioden? 

      Miljöpartiet vill satsa 3 miljarder om året på åtgärder för värdefull natur. En betydande andel av detta ska gå till att återställa våtmarker, vilket innebär ett mångdubblat anslag. Vi vill också genomföra en rad andra åtgärder för att kunna öka takten i Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas arbete med återvätning.

      5. Om ni anser att skogsproduktionen bör minska som ett sätt att klara målet om ökad kolsänka. Ser ni en risk att värdefulla skogar i andra länder ersätter den förlorade svenska produktionen?

      Det är något som vi till varje pris måste undvika, och den nya EU-lagen mot handel med produkter från avskogningsområden kunde blivit ett helt avgörande verktyg i det arbetet. Nu har tyvärr S, C, M, KD och SD tillsammans sett till att vattna ur denna lag ordentligt, för att skydda svensk skogsindustri. Men vi ser fortfarande ett behov av att Sverige går före och tar ansvar för en hållbar förvaltning av våra skogar genom ökad kolsänka. Den totala konsumtionen av nytt material måste minska och vi vill se ett mål om minskad resursförbrukning till 2030 samt högre skatt på jungfruligt material, för att på allvar ställa om till en cirkulär ekonomi.

      6. Behöver konsumtionen av exempelvis biobränsle i kraftvärmeproduktion samt papper/papp minska? 

      Ja. Att ersätta allt fossilt med biobaserade produkter är oförenligt med att klara 1,5-graders gränserna i klimatavtalet från Paris. Vissa saker ska inte ersättas utan helt enkelt minska eller tas bort helt.

      7. Om svaret är ja – ser ni någon risk för att att den så kallade ersättningseffekten skulle minska? Det vill säga när träråvara ersätter fossilt

      Vi ser den risken, men vår politik är att den totala konsumtionen ska minska och det krävs fler och skarpare styrmedel för att återanvändning och återvinning ska öka.

      8. Bör mer medel avsättas till rättsligt skydd av skog och mark?

      Ja. Vi vill satsa 5 miljarder om året på skydd av värdefull skog. Många markägare som vill skydda sin skog kan inte ges ersättning då anslagen idag är för låga, hundratals markägare står i kö över hela landet.

      9. Bör den fjällnära skogen skyddas?

      Ja! Det är kritiskt att de sista fjällnära skogar som ännu inte kalavverkats ges ett fullgott skydd, och avverkningstakten är nu hög i dessa skogar. Vi vet att skogen är en livsstil, t.o.m. själva livsluften för många markägare, därför går vi nu vidare med att utveckla former för skydd som också ger möjlighet till visst skonsamt brukande, som plockhuggning, där så är möjligt och inte äventyrar syftet med skyddet.

      10. Anser ni att ett svenskt skogsbruk är hållbart?

      Nej. Dagens skogsbruksmetoder är den främsta orsaken till förlust av biologisk mångfald i svenska skogar.

      11. Nämn två prioriterade åtgärder för att utvecklingen för miljömålet Levande skogar vänds och blir positiv?

      Att styra mot en bred övergång till hyggesfria metoder, genom att satsa på ett omställningsstöd till de markägare som vill bruka hyggesfritt men som sitter fast i kalhyggeskalkylen, och sätta stopp för jättekalhyggen.

      12. Vill ni på något sätt begränsa kalhyggen? 

      Ja. Vi vill begränsa hyggen i storlek och antal. Skogsbruksmetoderna måste anpassas efter markens känslighet och behov av klimatanpassning, och det är oerhört viktigt att miljöhänsynen ökar där hyggesbruk bedrivs, vi vill se minst 20 procent långsiktigt lämnad hänsyn vid all avverkning.

      13. Om ni vill förbjuda kalhyggen. Hur lång omställningsperiod ser ni framför er?

      14. Om ni vill införa mer hyggesfritt. Hur stor del av skogsmarken vill ni se hyggesfritt?

      Minst 30 procent till 2030.

      Kristdemokraterna:

      1. Skogspolitik handlar till stor del av prioriteringar. Hur prioriterar ni?
      Värdera 1-4. Där 1 innebär högst prio och 4 lägst.

      Biologisk mångfald: 2.
      Allemansrätten: 1
      Virkes och massaproduktion: 3.

      Kommentar: Vi delar inte bilden om ”massiv förlust av biologisk mångfald”. Det är inte i skogen vi har förlust av arter i Sverige det är främst i naturbetesmarker. Med tanke på skogsexportens bidrag till vår gemensamma välfärd blir det naturligt för oss att prioritera. Allemansrätten ska ej inkräkta på skogsägarens möjlighet att bruka sin skog inom skogsvårdslagens ramar.

      2. Bör EU:s nya mål om ökad kolsänka klaras av med bibehållen virkes- och massaproduktion?

      Ja. Vi menar att virkes- och massaproduktionen kan öka och därmed skapa än mer klimatpositiva effekter genom substitution av fossila drivmedel, stål och betong till exempel.

      3. Vill ni i så fall använda er av den möjlighet till flexibilitet som ansvarsfördelningsförordningen medger?

      Vi har politik om att öka annulleringen av utsläppsrätter, dock inte kopplat till ansvarsfördelningsförordningen.

      4. Hur mycket bör satsas på att återställa våtmarker per år under mandatperioden?

      Vi har inte någon budget beslutad för detta i dagsläget

      5. Om ni anser att skogsproduktionen bör minska som ett sätt att klara målet om ökad kolsänka. Ser ni en risk att värdefulla skogar i andra länder ersätter den förlorade svenska produktionen?

      6. Behöver konsumtionen av exempelvis biobränsle i kraftvärmeproduktion samt papper/papp minska?

      Vi tror att biobränsle är en viktig del i klimatomställningen. Användningen av papper sjunker år för år när det gäller tidnings- och skrivpapper samtidigt som papper för emballage ökar. Alternativet i emballage är i dagsläget framförallt fossila produkter så papper är både miljö- och klimatvänligt.

      7. Ser ni i så fall någon risk för att  den så kallade ersättningseffekten skulle minska? Det vill säga när träråvara ersätter fossilt?

      Ja, träråvaror är ett mycket bra substitut för fossila produkter.

      8. Bör mer medel avsättas till rättsligt skydd av skog och mark? 

      Nej men samhället måste prioritera hårdare så de mest skyddsvärda skogarna skyddas och markägaren får full ersättning för intrånget.

      9. Bör den fjällnära skogen skyddas? 

      Vi menar att ”fjällnära skog” är ett trubbigt begrepp. All skog som ska skyddas måste ersättas av samhället, därför kan hårdare prioriteringar behöva göras vilken mark som verkligen ska skyddas.

      10. Anser ni att ett svenskt skogsbruk är hållbart? 

      Ja. Utan tvekan.

      11. Nämn två prioriterade åtgärder för att utvecklingen för miljömålet Levande skogar vänds och blir positiv?

      Skydda det som är verkligt skyddsvärt, och se till att det sköts. Skydd av skog ska i grunden bygga på frivillighet.

      12. Vill ni på något sätt begränsa kalhyggen? – I så fall, i vilken grad? 

      Nej. Vi anser att de förutsättningar för skogsbruk som skogsvårdslagen anger är till fyllest. Skogsstyrelsen har tittat på frågan om hur stor areal som skulle passa för hyggesfritt skogsbruk och kommit fram till att det endast är en mindre del.

      13. Om ni vill förbjuda kalhyggen. Hur lång omställningsperiod ser ni framför er?

      14. Om ni vill inför mer hyggesfritt. Hur stor del av skogsmarken vill ni se hyggesfritt?

      Vänsterpartiet:

      1. Skogspolitik handlar till stor del av prioriteringar. Hur prioriterar ni? Värdera 1-4. Där 1 innebär högst prio och 4 lägst.
      Vi rangordnar ej. Vi anser att det svenska skogsbruket inte är hållbart. Hänsyn till biologisk mångfald, klimatet och skogens sociala- och kulturella värden måste stärkas i relation till produktionsintresset.

      2. Bör EU:s nya mål om ökad kolsänka klaras av med bibehållen virkes- och massaproduktion?
      Vi bedömer inte att det är möjligt.

      3. Vill ni i så fall använda er av den möjlighet till flexibilitet som ansvarsfördelningsförordningen medger?

      Nej.

      4. Hur mycket bör satsas på att återställa våtmarker per år under mandatperioden? 

      Vi vill öka ambitionsnivån för att skydda värdefull natur och återställa våtmarker och investerar därför 5 miljarder kronor per år över nuvarande nivåer för det ändamålet.

      5. Om ni anser att skogsproduktionen bör minska som ett sätt att klara målet om ökad kolsänka. Ser ni en risk att värdefulla skogar i andra länder ersätter den förlorade svenska produktionen?

      – Vi tar inte ställning till vilken nivå skogsproduktionen ska ligga på. Vår utgångspunkt är att produktionen ska ske inom ramen för vad som är hållbart för natur och klimat nationellt såväl som globalt.

      6. Behöver konsumtionen av exempelvis biobränsle i kraftvärmeproduktion samt papper/papp minska?

      Avgörande är att biobränslet produceras inom ramen för ett hållbart skogsbruk. Papper/papp måste i högre grad återvinnas genom starkare krav på producenterna.

      7. Ser ni i så fall någon risk för att  den så kallade ersättningseffekten skulle minska? Det vill säga när träråvara ersätter fossilt?

      Allt vi gör måste ske inom miljöns och klimatets ramar, omställningen får inte ske på miljöns bekostnad.

      8. Bör mer medel avsättas till rättsligt skydd av skog och mark?

      Ja

      9. Bör den fjällnära skogen skyddas?

      Ja.

      10. Anser ni att ett svenskt skogsbruk är hållbart?

      Nej.

      11. Nämn två prioriterade åtgärder för att utvecklingen för miljömålet Levande skogar vänds och blir positiv?

      Stoppa avverkning av skogar med höga naturvärden samt att Sverige antar en målsättning om att 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas i ekologiskt sammanhängande nätverk med avseende på naturtyp och geografisk utbredning.

      12.Vill ni på något sätt begränsa kalhyggen? – I så fall, i vilken grad?

      Ja. Vi vill fasa ut hyggesbruket helt

      13. Om ni vill förbjuda kalhyggen. Hur lång omställningsperiod ser ni framför er?

      Vi har inte satt någon tidsgräns. För att öka takten vill vi införa statligt omställningsstöd, införa nationella mål för andel kalhyggesfritt skogsbruk och minska kalhyggenas storlek.

      14. Om ni vill inför mer hyggesfritt. Hur stor del av skogsmarken vill ni se hyggesfritt?

      Vi vill att allt skogsbruk på sikt ska vara kalhyggesfritt och att 30 procent av skogsmarken ska skyddas på lång sikt.

      Socialdemokraterna:

      1. Skogspolitik handlar till stor del av prioriteringar. Hur prioriterar ni?
      Värdera 1-4. Där 1 innebär högst prio och 4 lägst.

      Ingen prioritering. Kommentar:

      Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Den svenska skogen är en viktig resurs och har en nyckelroll för att ersätta fossila råvaror. Vi vill utöka bioekonomin och förstärka innovationerna kring skogen för att skapa jobb på landsbygden. Vi vill arbeta med utveckling och planering för ökat trähusbyggande.

      2. Bör EU:s nya mål om ökad kolsänka klaras av med bibehållen virkes- och massaproduktion? 

      Vi ser positivt på kommissionens inriktning mot ökad klimatambition men vi är kritiska till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter den föreslagna ansvarsfördelningen. I nästa del av förhandlingarna är vår utgångspunkt att Sverige ska ha ett åtagande som är kompatibelt med det svenska klimatpolitiska ramverket och som möjliggör en utveckling av bioekonomin med en fortsatt hög aktivitet i svenskt skogsbruk. Vi anser att den svenska skogsproduktionen bör öka.

      3. Vill ni i så fall använda er av den möjlighet till flexibilitet som ansvarsfördelningsförordningen medger?

      Svar som ovan.

      4. Hur mycket bör satsas på att återställa våtmarker per år under mandatperioden?

      Den socialdemokratiska regeringen har tidigare beslutat om att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att återväta utdikade våtmarker för att minska utsläpp av växthusgaser. För 2021 får Skogsstyrelsen använda högst 50 miljoner kronor, för 2022 högst 70 miljoner och för 2023 högst 49 miljoner. Vi ber att få återkomma om hur mycket det bör satsas på under efterkommande år.

      5. Om ni anser att skogsproduktionen bör minska som ett sätt att klara målet om ökad kolsänka. Ser ni en risk att värdefulla skogar i andra länder ersätter den förlorade svenska produktionen?

      6. Behöver konsumtionen av exempelvis biobränsle i kraftvärmeproduktion samt papper/papp minska?

      Nej

      7. Ser ni i så fall någon risk för att  den så kallade ersättningseffekten skulle minska? Det vill säga när träråvara ersätter fossilt?

      8. Bör mer medel avsättas till rättsligt skydd av skog och mark? 

      Nej, För närvarande finns medel avsatta för skydd av skog och mark genom den beslutade skogspropositionen där ett statligt markbytarprogram finns samt regeringens beslut om att inrätta fler nationalparker.

      9. Bör den fjällnära skogen skyddas?

      Ja.

      10. Anser ni att ett svenskt skogsbruk är hållbart?

      Ja.

      11. Nämn två prioriterade åtgärder för att utvecklingen för miljömålet Levande skogar vänds och blir positiv? 

      De senaste åren har regeringen gett flera uppdrag till berörda myndigheter för att begränsa spridningen av granbarkborrar, inklusive i formellt skyddade områden. Regeringen har tillfört extra medel till Skogsstyrelsen för att bekämpa skogsskador och särskilt granbarkborreangrepp, samt till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för förebyggande forskning mot utbrott av bland annat granbarkborre. Nationalparker är av stor betydelse för att bevara värdefull natur, men kan även bidra till bioekonomin och landsbygdsutveckling genom att utgöra en destination för en växande besöksnäring. Regeringen har därför tagit beslut om att inrätta fler nationalparker.

      12. Vill ni på något sätt begränsa kalhyggen? – I så fall, i vilken grad?

      Nej.

      13. Om ni vill förbjuda kalhyggen. Hur lång omställningsperiod ser ni framför er?

      14. Om ni vill inför mer hyggesfritt. Hur stor del av skogsmarken vill ni se hyggesfritt?

      Sverigedemokraterna:

      1. Skogspolitik handlar till stor del av prioriteringar. Hur prioriterar ni?
      Värdera 1-4. Där 1 innebär högst prio och 4 lägst.

      Biologisk mångfald: 3

      Virkes och massaproduktion: 2

      Rekreation – sociala värden: 4

      2. Bör EU:s nya mål om ökad kolsänka klaras av med bibehållen virkes- och massaproduktion?

      Vi anser inte att skogsproduktionen bör minska. Skogens nettoupptag av koldioxid är i Sverige en följd av aktivt brukande. Vi har här länge kunnat avverka mer varje år och samtidigt ha ständigt ökande volym växande skog. Allt bättre skogsskötsel har lett till ökad tillväxt, och eftersom vi avverkar mindre än tillväxten är nettoupptaget av kol nu nästan lika stort som hela Sveriges utsläpp!

      3. Vill ni i så fall använda er av den möjlighet till flexibilitet som ansvarsfördelningsförordningen medger?

      4. Hur mycket bör satsas på att återställa våtmarker per år under mandatperioden?

      Vi har inte avsatt mer medel för detta område.

      5. Om ni anser att skogsproduktionen bör minska som ett sätt att klara målet om ökad kolsänka. Ser ni en risk att värdefulla skogar i andra länder ersätter den förlorade svenska produktionen?

      6. Behöver konsumtionen av exempelvis biobränsle i kraftvärmeproduktion samt papper/papp minska? 

      Nej

      7. Ser ni i så fall någon risk för att  den så kallade ersättningseffekten skulle minska? Det vill säga när träråvara ersätter fossilt?

      8. Bör mer medel avsättas till rättsligt skydd av skog och mark? 

      Nej.

      9. Bör den fjällnära skogen skyddas?

      Sverige har redan idag ca 30 procent skog som är undantaget från brukande. Vi ser inte primärt att mer skog behöver skyddas.

      10. Anser ni att ett svenskt skogsbruk är hållbart? 

      JA, med en ledande skogsindustri, ett skogsbruk som ger arbete i hela landet och en god situation beträffande artförekomst har vi världens kanske mest hållbara skogsbruk, vilket vi vill fortsätta att utveckla.

      11. Nämn två prioriterade åtgärder för att utvecklingen för miljömålet Levande skogar vänds och blir positiv? 

      Behåll och utveckla den svenska modellen för skogsbruk som bygger på frihet under ansvar och att det bedrivs både skogsbruk och naturvård på samma marker. Minska EU:s inflytande över svenskt skogsbruk.

      12. Vill ni på något sätt begränsa kalhyggen? – I så fall, i vilken grad?

      Nej.

      13. Om ni vill förbjuda kalhyggen. Hur lång omställningsperiod ser ni framför er?

      14. Om ni vill inför mer hyggesfritt. Hur stor del av skogsmarken vill ni se hyggesfritt?

    • Hårdare tag mot klimataktivister

      Civila olydnadsaktioner för klimatet har avlöst varandra de senaste veckorna. De har följts av uppmuntran från vissa håll och av kritik eller aggressivitet från andra, samt tuffare markeringar från rättsväsendet, med ett stort antal häktningar.
  • Energi

  • Krönika