Lagom till att första talare intar podiet för att inleda eftermiddagens demonstration spricker himlen upp över Stockholms innerstad. Våta banderoller vecklas ut på nytt. Bland de samlade demonstranterna finns 39-åriga Niklas Vanhainen, som är kritisk både till Nato och hur frågan om ett eventuellt svenskt medlemskap hanteras.

– Dels vill jag inte att Sverige ska gå med i en organisation som bland annat stödjer USA:s aggressioner i omvärlden och Turkiets angrepp mot kurder. Jag tror också att det kan destabilisera situationen som vi nu befinner oss i, snarare än att bidra till ökad trygghet, säger Niklas.

Han skulle också vilja se en mer nyanserad offentlig debatt kring fördelar och nackdelar med ett Nato-medlemskap. 

– Som det är nu känns det som att majoriteten av de som får komma till tals är förespråkare för Nato. Det förs ingen ordentlig debatt. Därför tycker jag att vi borde ha en folkomröstning i frågan. Det är enda sättet att sakta ner den här processen lite så vi hinner ha ett riktigt samtal där folk kan sätta sig in i vad det skulle innebära.

Att debatten om Nato präglas av ensidighet är ett återkommande tema även bland dagens talare. 

– Krigsindustrin, politiker och media sjunger samma sång. Vi får en falsk bild av världen, som antingen bygger på ren osanning eller selektivt vald fakta. Vi får höra att Nato är nyckeln till fred men sanningen är den motsatta. Nato är ingen fredsallians, säger Ulf Sparrbåge från organisationen “Nej till Nato”.

25-åriga studenten Ellen oroas över riskerna den upprustning ett Nato-medlemskap skulle innebära.

– Jag är emot upprustning generellt, jag tror att riskerna är större på längre sikt om vi bidrar till upprustning. Det är bara att se till historien och de krig som hade kunnat förhindras. Jag skulle vilja se mer historiska perspektiv på upprustningsfrågan.

Även Ellen är positiv till att folkomrösta om medlemskap i Nato.

– Det känns rimligt med tanke på att denna fråga inte var aktuell under förra valet. Då hade man kanske röstat annorlunda om man vetat hur olika partier skulle agera.

Den 18 november samlas Rebellmammorna under parollen ”Orolig för klimatet? Manifestera med rebellmammorna”.

Rebellmammorna är en gren inom Extinction rebellion, XR, som organiserar mammor, andra föräldrar och allierade för att bekämpa klimatkrisen.

– Det är en dag för social rättvisa och klimaträttvisa. Det är inte bara manifestationer på 20 ställen i Sverige utan också i 20 länder runt om i världen, säger Nauð Vanarot.

"Politikerna tar inte ansvar"

Dagens manifestation är en del av en global rörelse, där cirka 80 städer i 20 länder deltar, enligt Rebellmammorna i Sveriges Facebookgrupp.

– Vi ser redan tydliga tecken på klimatkrisen. Vi upplever bland annat torka, skyfall och svält som följer i dess fotspår. Vi har fruktansvärt många människor och barn som är klimatflyktingar inom sina egna länder. Men trots att klimatkrisen är här fortsätter vi leva likadant, säger Nauð Vanarot.

Hon betonar att åtgärder för att minska klimatkrisen behöver vidtas nu.

– Politikerna tar inte ansvar. De skjuter problemet framför sig och gör låtsassaker. Man lanserar en liten åtgärd för något, men gör inget för att förändra systemet. Även media är för snälla, och ifrågasätter inte riktigt regeringens klimatpolitik eller politiken i övrigt, säger hon.

Kristersson kritisk mot XR

Nauð Vanarot berättar att Rebellmammorna i Linköping ska träffas efter lunch i Sankt Larsparken för att sedan gå till Trädgårdstorget, där de samlas i en cirkel, sjunger och håller tal.

– Jag hoppas att många kommer förbi och vill prata om klimatet!

Statsminister Ulf Kristersson har riktat skarp kritik mot Extinction rebellion, som Syre rapporterat om. Han pekade ut att gruppen var orsaken till att ett klimatmöte ställdes in och menar att de ”stör demokratin”. Såväl XR som flera föreningar och ledarsidor kritiserade uttalandet.

– När jag läste om rebellmammorna förra hösten kände jag det här är något för mig. Gör vi inget åt miljön kommer det att gå åt helvete. Därför känns det häftigt att det är en rörelsen som växer. I Sverige startade den för drygt ett år sedan och nu manifesterar vi på 20 ställen, säger Nauð Vanarot.

Läs mer:

Ministrar kritiserar klimataktivister – stör demokratin

Mammorna som ger klimatrörelsen nytt hopp

Så stigmatiserar högern sina politiska motståndare

Folkinitiativet för en folkomröstning togs av oppositionspartierna SD, KD och Medborgerlig samling. Syftet är att avgöra en strid om det moderata kommunalrådets tjänstgöringsgrad och arvode. Men Sölvesborgs fullmäktige bestämde på måndagskvällen att det inte blir någon folkomröstning, rapporterar Sydöstran. Nu kommer frågan att avgöras i domstol.

– Ja, naturligtvis så kommer vi att överklaga beslutet i kommunfullmäktige till förvaltningsrätten, säger Louise Erixon (SD) till Sydöstran.

Sverigedemokraternas Louise Erixon var i våras säker på att hon och partiet skulle få ihop de 1 500 namnunderskrifter som behövdes för en folkomröstning. Men nu har fullmäktigemajoriteten återigen kommit fram till att underskrifterna inte räcker till.

Detta trots att Louise Erixon fick draghjälp av sitt ex, SD-ledaren Jimmie Åkesson, när han befann sig på hemmaplan. Inte ens att hon själv skrev under tre gånger har hjälpt, enligt Blekinge läns tidning.

Sölvesborg skulle bli SD:s skyltfönster efter valet 2018, då partiet fick makt i det så kallade samstyret med Moderaterna i kommunen. 2022 tog Moderaterna över makten tillsammans med Socialdemokraterna, Centerpartiet och det lokala Sölvesborg- och Listerpartiet. Det nya styret beslöt att både Birgit Birgersson Brorsson (S), kommunstyrelsens ordförande, och Kith Mårtensson (M), vice ordförande, skulle vara heltidsarvoderade kommunalråd.

Beslutet väckte debatt. I det tidigare samstyret var vice ordförande bara arvoderad på deltid, med 20 procent av ett heltidsarvode. Med folkomröstningen vill Sverigedemokraterna få gehör för sitt krav att sänka tjänstgöringsgraden för kommunstyrelsens vice ordförande till den tidigare nivån.

Som Nato-medlem kommer Sverige behöva göra en rad anpassningar, inte bara ifråga om försvarets utformning utan även politiskt. Att Sverige valde att utebli från FN:s konferens om kärnvapenförbud i förra veckan motiverades bland annat med att konventionen inte är förenlig med alliansens principer.

Förutsättningarna för vapenexport påverkas också av ett Natomedlemskap. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för ”tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan”. Även det förändrade säkerhetspolitiska läget utgör en bakomliggande orsak till behovet av en översyn.

– Regeringen går nu vidare med frågan om hur det svenska exportkontrollregelverket påverkas av ett svenskt Natomedlemskap. Sverige har, och ska fortsatt ha, en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel. Ett svenskt Natomedlemskap och det nya säkerhetspolitiska läget ställer dock krav på vissa förtydliganden i regelverket, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande .

Risk för svagare regelverk

Det är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som beviljar tillstånd för export av krigsmateriel. Enligt det nuvarande regelverket får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det, och så länge det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vapenexport bör, om riktlinjerna ska följas, inte beviljas till länder som är eller riskerar att bli involverade i väpnad konflikt. Sedan april 2018 gäller också ett så kallat demokratikriterium, som innebär att högre krav ska ställas på mottagarländernas demokratiska status.

Det faktum att Sverige ändå exporterar vapen till flertalet länder i krig och länder där mänskliga rättigheter kränks visar dock att regelverket kan tolkas generöst, något som ”synliggör svagheterna i regelverket och bristerna i demokratikriteriet”, enligt Svenska freds ståndpunkt. I en rapport konstaterade organisationen nyligen att ett Natomedlemskap kan öka risken för att export sker till odemokratiska länder, vilket Syre tidigare skrivit om, och beskedet om utredningen är på intet sätt betryggande:

– Man tillsätter inte en utredning om man inte vill göra förändringar och det finns stora risker att de frågor utredningen ska se över kommer att leda till att regelverket och/eller prövningarna försvagas. Vi ser med stor oro på att utredningen, och ett svenskt Natomedlemskap, kan leda till att kriterier om demokrati, mänskliga rättigheter och att förhindra väpnad konflikt tonas ned i prövningarna för svenska vapenaffärer. De som får betala priset är människor i de länder som svenska vapenföretag är med och beväpnar, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska freds, i ett uttalande på sociala medier.

Till utredare har regeringen utsett före detta talmannen Per Westerberg (M). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.