Radar · Inrikes

Riksrevisionen: Bara hälften av reformerna har nått sina mål

Det finns betydande brister i regeringens underlag till och utvärdering av de kostnadsmässigt största reformerna i Sverige, enligt en ny granskning från Riksrevisionen.

Majoriteten av de största reformerna i Sverige under de senaste två decennierna baseras på bristande underlag och hälften når inte upp till sina mål, visar en ny granskning av Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat underlagen till 25 av de, sett till belopp, största reformerna som genomförts i Sverige mellan åren 2000 och 2017. Resultatet visar att en majoritet av dem påvisar stora brister i sina underlag.

Bristerna rör exempelvis vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvas eller vilka konsekvenserna blir och till vilken kostnad. I dessa områden är det endast 5 av totalt 25 reformer som lever upp till grundläggande kvalitetskrav, enligt Riksrevisionen.

Ett annat problem som myndigheten pekar på är att reformerna endast beskrivs översiktligt av regeringen inför beslut om medel i riksdagen och att ett genomarbetat beslutsunderlag inte presenteras förrän senare.

– Riksdagen behöver ett gediget beslutsunderlag, särskilt vid reformer som omfattar stora kostnader. Här bör regeringen göra ett bättre jobb, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Utvärderas inte

Granskningen visar även på brister i hur väl reformerna utvärderas i förhållande till sina mål, samt att det saknas rutiner för att säkerställa att större reformer följs upp. Det försvårar bedömningen av huruvida staten använder resurserna ändamålsenligt och om landets största reformer faktiskt når upp till sina mål.

Endast 11 av de 25 granskade reformerna har följts upp av regeringens försorg, konstaterar Riksrevisionen, som har granskat ytterligare 8 tillsammans med andra aktörer. Ungefär 60 procent har inte varit möjliga att utvärdera i förhållande till mål eller förväntade effekter, och totalt uppskattas bara hälften av reformerna ha nått upp till sina mål.

Med utgångspunkt i vad som framkommit i granskningen rekommenderar Riksrevisionen regeringen att säkerställa att reformernas mål och förväntade effekter samt kostnader redovisas tydligt, företrädesvis kvantitativt, samt att det införs en rutin som säkerställer att alla stora reformer utvärderas.