Vänsterpartiet tappade en dryg procentenhet i valet, och gick från 8,0 procent i valet 2018 till dryga 6,7 procent 2022. Ett tapp som i sin tur ledde till fyra färre ledamöter i riksdagsgruppen.

Partistyrelsen egna valanalys är nu färdig, och den försöker förklara vad som hände.

– Vi backade i riksdagsvalet och det var en besvikelse. Det är en splittrad bild eftersom vi samtidigt gick framåt i regioner och kommuner. Men framför allt misslyckades vi med det som var det överordnade målet i vår valstrategi, nämligen en rödgrön regering och det ökade inflytande det hade gett, säger biträdande partisekreterare Hanna Gedin, som har lett arbetet med valanalysen, i ett pressmeddelande.

Flera förklaringar

Analysen ger flera förklaringar till varför partiet tappade väljare. Partiet ville flytta debatten till ekonomisk politik och till reformer och investeringar för jämlikhet och jobb.

– Det lyckades vi inte med, konstaterar Hanna Gedin.

När regeringen den 28 februari föreslog att skicka vapen till Ukraina så röstade Vänsterpartiet nej.

”Vänsterpartiet var enda parti i riksdagen som sa nej till vapen och det uppmärksammades stort av massmedia och med en påtagligt negativ vinkel”, står det i valanalysen.

Två dagar senare, efter ett nytt partistyrelsemöte, ändrade sig Vänsterpartiet och stödde vapenleveranser.

PKK i Almedalen

Under Almedalsveckan demonstrerade ledande partiföreträdare med en PKK-flagga, utan partiledningens kännedom, till stöd för kurderna. Socialdemokraterna och Centerpartiet använde sedan den händelsen aktivt för att skada Vänsterpartiet i opinionen och peka ut partiet som icke  regeringsdugligt, står det i analysen.

”Ett impopulärt första beslut om nej till vapen till Ukraina och PKK-flaggviftande i Almedalen, påverkade valresultatet negativt.”.

Jens Holm pekas ut

Vänsterpartiet lyfter även partiets interna konflikter om klimatpolitiken som en av de största anledningarna till väljartappet.

Vänsterpartiet gick till val på att prioritera klimatomställningen med fokus på investeringar i industri- och transportsektorn. Det innebar ett minskat fokus på den enskilda individens ansvar och ett ökat fokus på offentliga investeringar som exempelvis stora satsningar på infrastruktur och halverade kollektivtrafikpriser.

Att partiet bytte fokus i klimatpolitiken anger inte partiledningen i sig som en anledning att väljarna lämnade. Men att flera företrädare offentligt protesterade mot den nya inriktningen ledde till en bild av ett parti med interna konflikter och ”en dålig klimatpolitik” står att läsa i rapporten.

Partiets nya klimatpolitik ”underminerades gång på gång genom att enskilda medlemmar och klimattalespersonen offentligt ifrågasatte inriktningen.”

Dåvarande klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet var Jens Holm, i dag ledamot av kommunfullmäktige Stockholms stad.

– Jag avgick som klimatpolitisk talesperson i maj när jag inte ville vara talesperson för partiledningens nya klimatpolitik. Efter det har jag inte recenserat den nya klimatpolitiken offentligt, säger Jens Holm till Syre.

– Därför är det märkligt att partistyrelsen pekar ut en enskild person på det här viset, och det känns orättvist när jag var en av de som arbetade hårt i hela valrörelsen för en vänstervalseger.

Han delar inte partiledningens uppfattning om att bytet av fokus i klimatpolitiken inte skulle ha påverkat väljarstödet.

– Jag tror snarare att det är partiledningens omläggning av klimatpolitiken som gjort att många av våra väljare inte längre har känt igen sig i den nya politiken och därför valt att rösta på ett annat parti, säger Jens Holm.

”Centerpartiet har varit ett sänke”

Ambitionen för partiledningen har varit att ”etablera uppfattningen att Vänsterpartiet är ett möjligt regeringsparti”.

Men det har partiet misslyckats på grund av Socialdemokraterna, och främst Centerpartiet.

”Centerpartiet har varit ett sänke för de rödgröna partierna. Inte bara på grund av den högerpolitik som Centerpartiet står för, utan i synnerhet på grund av att Centerpartiet så kategoriskt genom valrörelsen avfärdade Vänsterpartiet som en del av det potentiella regeringsunderlaget”, står det i analysen.

Jämfört med valet 2018 tappade Vänsterpartiet framför allt väljare till Socialdemokraterna och i andra hand till Miljöpartiet. Omvärldsfaktorer som pekas ut i valanalysen är bland annat Rysslands invasion av Ukraina som sannolikt gjorde att många väljare slöt upp bakom regeringspartiet, samt att Miljöpartiet låg nära fyraprocentspärren och riskerade att åka ut riksdagen vilket ledde till att delar av Vänsterpartiets väljare valde att stödrösta på Miljöpartiet.

– Det går inte att komma runt att regeringsfrågan var viktig för väljarna. Centerpartiet hade en avvisande hållning gentemot Vänsterpartiet trots att vi behövde varandra för majoritet. Socialdemokraterna gjorde inget för att hålla ihop vår sida, snarare tvärtom, säger Hanna Gedin och fortsätter.

– Den splittrade bilden ställdes mot högersidan som framstod som ett samlat regeringsalternativ. Osäkerheten gynnade troligen Socialdemokraterna på bekostnad av Vänsterpartiet, samtidigt som det i den större bilden blev en fördel för de blåbruna gentemot de rödgröna.

”Interna destruktiva konflikter”

I valanalysen återkommer man till partiet har problem med ”interna destruktiva konflikter”. För att det ska gå bättre för partiet i framtiden rekommenderar Hanna Gedin och de övriga författarna partistyrelsen att försvara de ”inbrytningar” som Vänsterpartiet gjort i vissa miljonprogram, växa bland arbetare och unga, förstärka kommunikationen inom sociala medier och just ”vidta nödvändiga åtgärder för att reducera risken för att kommande valrörelser ska karakteriseras av interna destruktiva konflikter”.

Läs mer:

V kräver plats i regering – C utesluter det

Ny analys: Sex av åtta partier missar helt Parisavtalets 1,5-gradersmål

Jens Holm lämnar som klimatpolitisk talesperson