Radar · Morgonkollen

Demokraterna tar sista senatsplatsen

Raphael Warnock vinner andra valomgånge i Georgia, och får sitta kvar som senator.

Demokratiske senatorn Raphael Warnock vinner andra valomgången i det jämna senatsvalet i Georgia, enligt flera bolags prognoser.
Nu får partiet en buffert i senaten.

– Låt oss dansa, för vi har förtjänat det, säger han i sitt segertal.

Den sittande demokraten Raphael Warnock fick flest röster i första valomgången tidigare i november, men lyckades inte i det jämna valet säkra de 50 procent av rösterna som krävs för att undvika en andra valomgång.

Det krävdes en andra, avgörande omgång där han ställdes mot ex-presidenten Donald Trumps handplockade kandidat, tidigare NFL-stjärnan Herschel Walker.

– Låt oss fira lite på det här berget, låt oss dansa – för vi förtjänar det. Men i morgon går vi ned i dalen igen, för att göra jobbet, säger Warnock, som är pastor, i segertalet, och tillägger att även om det ser mörkt ut så segrar alltid ljuset.

– Jag är redo att fortsätta att jobba. Jag kan fortfarande höra pappa säga: kliv upp, klä på dig, sätt på dig skorna, gör dig redo. Är ni redo Georgia? säger Warnock.

Förste svarta

Warnock skrev redan för två år sedan historia, när han vann senatsposten i ett fyllnadsval och blev delstatens förste svarta senator. Nu blir han den första senatorn från Georgia att väljas till en full mandatperiod på sex år.

– En sak som gör att resultatet inte är överraskande är att förhandsröstandet var så stort. Det är främst svarta väljare, och jag misstänker att de övervägande gick till Warnock, säger Andra Gillespie, statsvetare vid Emory University i Atlanta, till TT.

Trots att Warnock kampanjat intensivt sedan första valomgången, och hans parti överöst hans kampanj med pengar, så bjöd utmanaren Herschel Walker upp till kamp.

Walker har inför andra valomgången hållit en lägre profil. Han har haft motvind i valrörelsen, där flera tidigare flickvänner har anklagat den tidigare NFL-stjärnan för att vara otrogen, ljuga och för att ha visat våldsamma tendenser. Han anklagas också för att ha pressat kvinnor att göra abort.

Jämnt i räkningen

Trots motgångarna gick Walker starkt även i andra valomgången, och var bitvis under rösträkningen i ledningen.

Med 98 procent av rösterna har Warnock 51,2 procent, mot Walkers 48,8.

Andra Gillespie konstaterar dock att Walker var en svag kandidat, vilket märktes.

– Det var ett lägre valdeltagande generellt jämfört med första valomgången. Warnock verkar ha tappat färre väljare. Det är inte bara för att Warnock haft en stark kampanj för att få ut folk att rösta, säger hon och fortsätter:

– Som republikan hade du inte riktigt någon anledning att gå och rösta på honom i andra valomgången, om du redan var lite tveksam till honom.

"Är jätteviktigt"

Den demokratiska sidan hade redan innan andra valomgången i Georgia säkrat 50 stolar i landets senat, mot Republikanernas 49. Men i och med Warnocks seger behöver partiet inte förlita sig på vicepresident Kamala Harris utslagsröst, partiet får också en slags buffert och minskar inflytandet hos vissa demokratiska senatorer som lutar högerut.

– Det är en jätteviktig seger. Demokraterna får också en medlem i utskotten, vilket kommer att vara viktigt. Georgiademokraterna kan också säga att de vunnit flera val i rad, vilket kan vara psykologiskt viktigt. Partiet får också en större buffert i valet 2024, där tre sårbara demokratiska senatorer står inför omval. Att ha den här stolen som buffert är inte tillräckligt, men hjälper.

En republikansk seger hade inneburit större inflytande för partiet, som hade kunnat begränsa och försena Demokraternas agenda.

Gillespie ser också segern som ett tecken på att Georgia fortsätter att skifta färg, från republikanskt djupröd till att åtminstone skifta i demokratiskt blått.

– Republikanerna är fortfarande i majoritet i delstaten, men Demokraterna växer och kan lyckas utnyttja om Republikerna nominerar en svag kandidat. Det fanns en tid då det inte fanns tillräckligt med demokrater i delstaten för att rubba en Walker, men det gör det nu, säger hon.

Fakta: USA:s senatsval

USA:s senat, den övre kammaren, består av två senatorer från varje delstat, som väljs för sex år. För att bli senator ska man vara minst 30 år gammal och ha varit amerikansk medborgare i minst nio år och bo i den delstat som man blir invald av.

En tredjedel av USA:s 100 senatorer valdes i mellanårsvalet i november i USA. Inför valet var det helt jämnt mellan de två politiska sidorna, med 50 stolar vardera och vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst.

Demokraterna vann i mellanårsvalet över en stol som tidigare tillhörde en Republikan (i Pennsylvania), och den demokratiska sidan i och med segern i Georgia en majoritet på 51 senatorer mot 49 från och med nästa år.

I de 51 ingår två senatorer, Angus King och Bernie Sanders, som formellt sett är oberoende, men brukar rösta med Demokraterna.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV