Akuta problem står i fokus när Kenya går till val: höga matpriser, växande klyftor och ingrodd korruption.
Det jämna läget mellan två politiska veteraner väcker oro för ett omtvistat resultat.
Såren efter det traumatiska valet 2007 – då fuskanklagelser utlöste en våldsexplosion med över tusen döda – är ännu inte helt läkta. Mycket har hänt i Kenya sedan dess. Men två av huvudfigurerna från den tiden är fortfarande med i leken när kenyanerna ska välja president och parlament 15 år senare.
I tisdagens presidentval gör den 77-årige Raila Odinga sitt femte försök att vinna posten i en valkampanj som präglats av världsläget. Pandemin lämnade djupa spår i landets ekonomi och på sistone har höga matpriser, som drivits upp av kriget i Ukraina, liksom den generella globala inflationen gjort det svårt för många kenyaner att få pengarna att räcka till.
– Valet har handlat väldigt mycket om socioekonomiska frågor, säger Anders Sjögren, statsvetare vid Uppsala universitet.
Odinga lovar bland annat ett månatligt stöd på 6 000 shilling till landets fattigaste. Finansieringen ska säkras genom krafttag mot den utbredda korruptionen. Odinga lovar även billigare sjukvård genom sitt så kallade ”Baba Care”-program.
"Inga enorma skillnader"
Rivalen, den nuvarande vicepresidenten William Ruto, för fram en ekonomisk modell han kallar ”nedifrån-och-upp”. Det innebär löften om investeringar i framför allt jordbrukssektorn för att generera nya jobb och minska den höga ungdomsarbetslösheten.
– Det är dock inga enorma skillnader i vallöftena vad gäller att möta de höga levnadsomkostnaderna. Där kan i stället kandidaternas trovärdighet bli avgörande, säger Anders Sjögren.
Ruto utmålar sig gärna som en man av folket som jobbat sig upp i samhället från en enkel uppväxt som barfotabarn. I dag är han en välbärgad markägare med många år i det politiska etablissemanget bakom sig, och anklagas återkommande för korruption.
Trovärdighet kan avgöra
Detsamma gäller hans vicepresidentkandidat, företagaren Rigathi Gachagua, som nyligen dömdes att återbetala miljontals shilling som bedöms komma från oegentliga affärer.
Odinga kan å sin sida ha gjort ett vinnande drag i att välja Martha Karua som sin kampanjpartner. Den tidigare justitieministern är respekterad av många för sitt förflutna som försvarare av människorättsaktivister och en stärkt demokrati. Vid en valvinst blir hon landets första kvinnliga vicepresident.
Läget är jämnt. Men Odinga-sidan tycks ha lockat fler och fler obeslutsamma väljare under valspurten och drar ifrån en aning i de sista mätningarna.
– Det kan bero på att Odinga och Karua ses som mer trovärdiga åtminstone vad gäller viljan att tackla korruptionen, säger Anders Sjögren.
Risk för tvist
Den tidigare oppositionsledaren Odinga har dock fått vänja sig vid att beskrivas som etablissemangets kandidat. Detta sedan han 2018 i en halsbrytande politisk vändning slöt en pakt med den sittande presidenten Uhuru Kenyatta, som nu uppmanar sina väljare att rösta på Odinga.
Plötsligt befinner sig de mångåriga rivalerna i samma läger, medan Kenyattas svikne vicepresident Ruto kunnat ta rollen som outsider.
Den låga förtroendet för valmyndigheten och historien av fusk gör att risken är stor för att valresultatet kommer att ifrågasättas. In i det sista har en strid pågått om det digitala röstsystemet ska backas upp med manuella röstlängder.
– Om valprocessen blir kaotisk ökar risken för våld. Men omfattande våldsamheter i stil med det som hände 2007–2008 tror jag ligger långt borta, säger Anders Sjögren.
