Ett ”historiskt” steg och en ”världsunik överenskommelse”. Så kommenterar miljöorganisationerna det förslag som miljömålsberedningen lade fram idag. Men trots det så hade de kunnat lägga ambitionsnivån än högre, menar WWF och Naturskyddsföreningen.
– Det här är en världsunik överenskommelse om att ta ansvar för hela landets klimatpåverkan från konsumtionen. Detta kan leda till en större global diskussion om hur länder ska mäta och ta ansvar för sina utsläpp och förhoppningsvis kommer fler länder nu ta fram klimatmål för hela konsumtionen, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
Även Naturskyddsföreningen välkomnar förslaget som presenterades för regeringen idag.
– Så mycket som 60 procent av svenskarnas utsläpp sker utomlands. Hittills har dessa utsläpp varit osynliga i den svenska klimatstatistiken. Att de nu kommer inkluderas i Sveriges utsläppsmål är historiskt och något som Naturskyddsföreningen med flera länge har drivit på för att uppnå. Vi välkomnar att samtliga partier till slut kom överens, även om vi helst hade sett ett ännu mer ambitiöst mål, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Samtidigt ser de båda organisationerna att detaljerna hade kunnat vara ännu skarpare i sina formuleringar.
– Samtidigt är det en svaghet att målsättningen föreslås påverkas av andra länders eventuella oförmåga att leva upp till Parisavtalet. Den senaste IPCC-rapporten är glasklar med att varje tiondel över 1,5 grader är livsfarlig för människor och ekosystem på hela jorden, och Sverige måste göra sin del, säger Karin Lexén.
Två alternativa vägar oroar
WWF ser det som oroande att det presenteras två olika sätt att nå målet. Ett huvudförslag där Sverige ska minska de konsumtionsbaserade utsläppen med 66 procent senast år 2045, och där de återstående utsläppsminskningarna kan tillgodoräknas genom olika internationella åtgärder, såsom negativa utsläpp, internationella klimatinvesteringar och klimatnytta från svensk export.
Det alternativa målet, som är i linje med IPCC:s 1,5-gradersmål, skulle innebära en ökad ambition i utsläppsminskningen till 77 procent senast år 2045.
– Sverige måste såklart minska utsläppen i linje med IPCCs 1,5-gradermål och därför är det oroande att politikerna kommit överens om en huvudmålbana som har lägre ambition om hur mycket utsläppen ska minska, säger Madeleine van der Veer.
Hon är också besviken över att inte allt internationellt flygresande kommer att ingå i målet, utan bara den tankning som sker i Sverige.
– Det är en rejäl besvikelse att partierna i beredningen inte enats om att ta ett helhetsansvar för svenskarnas totala flygande. Utsläppen från svenskarnas flygresor ligger i nivå med hela personbilstrafiken i Sverige och borde inte bortses av partierna, som de nu i praktiken gör.
Karin Lexén känner också en oro över att målen stannar vid just mål.
– Klimatpolitiska rådet har gång på gång visat att de politiska styrmedlen måste förbättras om vi ska minska våra inhemska utsläpp och samma sak kommer naturligtvis gälla de utsläpp som sker utomlands, säger hon.
Läs mer:
Sverige kan bli först i världen med konsumtionsbaserat klimatmål
