Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Ukraina: Hon vill sätta fast krigets brottslingar

      Rysslands krig i Ukraina fortsätter att rasa och sedan invasionen har rapporter om våld mot civila duggat tätt. Advokaten Kateryna Rashevska är en av många som arbetar intensivt för att en dag kunna ställa de…
    • Kateryna Rashevska.
      Zoom

      Ukraina: Hon vill sätta fast krigets brottslingar

      Rysslands krig i Ukraina fortsätter att rasa och sedan invasionen har rapporter om våld mot civila duggat tätt. Advokaten Kateryna Rashevska är en av många som arbetar intensivt för att en dag kunna ställa de skyldiga till svars. Fokus är på folkmord – det grövsta av de brott som Internationella brottmålsdomstolen i Haag hanterar. ”Vi måste kunna visa att Ryssland vill utplåna den ukrainska identiteten”, säger hon när Syre träffar henne i Stockholm.

      De skräckfilmslika berättelserna har inte gått att värja sig ifrån: en sönderbombad förlossningsklinik i Mariupol, massgravar i Kievs förstäder och otaliga rapporter om sexuella övergrepp och våldtäkter. Nu pågår ett idogt arbete med att samla in bevis på den ryska krigsmaktens brott medan de fortfarande är färska. En av de som har vigt sitt liv åt det de senaste månaderna är den 25-åriga advokaten Kateryna Rashevska. Syre träffar henne när hon är i Stockholm för att delta i en stor konferens med människorättsförsvarare från världens alla hörn, anordnad av Civil rights defenders. Kateryna Rashevska matchar det eleganta hotellet där konferensen hålls klädd i en skir, svart blus med glittrande knappar.

      – Förra veckan var jag i Warsawa för en annan konferens och snart börjar jag ett nytt jobb på Ukrainas chefsåklagares kontor. Då kommer jag att ha ännu mer att säga om allting som har med kriget att göra, säger Kateryna Rashevska, som växlar blixtsnabbt mellan att vara allvarlig och att skratta högt. Ofta åt olika absurditeter som kriget har fört med sig.

      Förutom förra veckans resa till Polen och denna vecka i Stockholm har hon varit i Ukraina hela tiden. Luftrummet över Ukraina är stängt – så för att komma till Stockholm från Kiev åkte de först tåg till Warsawa. 

      Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT
      Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

      "Svårt att bevisa"

      Regional center for human rights advokater arbetar med att samla bevis för att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag ska kunna ställa Ryssland till svars. ICC utreder de folkrättsliga brotten krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Folkmord är det grövsta av dessa grova brott – och det som är det svåraste att bevisa.

      Det är också den brottsrubricering som Kateryna Rashevska och hennes kollegor arbetar med. Om det ska lyckas måste de hitta trovärdiga och konkreta bevis för att Rysslands syfte är att medvetet utrota den ukrainska identiteten och nationaliteten.

      – Vi jobbar endast med brott som har begåtts i en kontext som kan utgöra folkmord. Vi samarbetar nära deras åklagare och har mycket kontakt med dem. Det är omöjligt att säga hur många brott som har begåtts, eller hur många våldtäkter. Särskilt våldtäkt är jättesvårt att bevisa och många vill inte heller prata om det. Vilket jag både förstår och respekterar. Men det vi vet är att det rör sig om oräkneligt många, säger Kateryna Rashevska.

      ICC får utreda

      Innan Rysslands fullskaliga invasion arbetade Regional center for human rights på det ockuperade Krim. Också då begicks tydliga övertramp mot mänskliga rättigheter. Men någonting som har ändrats är hur vanligt förekommande det könsbaserade och sexuella våldet har blivit, menar Kateryna Rashevska som mer eller mindre frivilligt har blivit expert på det sedan kriget startade.

      En kvinna som skadades i attacken mot en förlossningsklinik i Mariupol fördes till ett annat sjukhus, men klarade sig inte
      En kvinna som skadades i attacken mot en förlossningsklinik i Mariupol fördes till ett annat sjukhus, men klarade sig inte. Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT

      – Det sexuella våldet kan utgöra folkmord – om det går att bevisa att det är en strategi för att utplåna ett folk. Det är inte säkert att vi kommer att lyckas bevisa det, men jag hoppas. Det bygger på att offren talar ut om vad de har varit med om och nu när kriget fortfarande pågår är det svårt. Vi använder oss av det material som har samlats in av polis, myndigheter och andra instanser – att intervjua människor igen skulle vara att de måste uppleva traumat av att berätta igen.

      ICC har länge haft ett vakande öga på Rysslands framfart i Ukraina. Varken Ukraina eller Ryssland har skrivit under Romstadgan, det dokument som bestämmer över ICC:s uppdrag. Men Ukraina har gett domstolen mandat att utreda brott på sitt territorium. Över 40 stater som skrivit under Romstadgan har också skriftligt låtit meddela domstolen att de vill se en utredning av brotten.

      ICC:s tidigare chefsåklagare Fatou Bensouda sa år 2020 att domstolen hade information om ryska förbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter på den ockuperade Krimhalvön och i de ockuperade delarna av östra Ukraina. Sedan den 24 februari i år har domstolen öppnat en ny utredning och startat en portal där privatpersoner kan skicka in material till domstolens åklagarkontor.

      Rättssystemet inte "redo"

      FN:s kontor för mänskliga rättigheter, OHCHR, hade i juni i år tagit emot 124 rapporter om konfliktrelaterat sexuellt våld. Ukrainska myndigheter har 40 fall på sitt bord. Det är i sammanhanget bara en droppe i havet och vägen mot rättvisa är lång och krokig. FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina, HRMMU, som grundades efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014, arbetar också intensivt med att kartlägga brott mot mänskliga rättigheter i Ukraina. HRMMU:s chef Matilda Bogner har i flera rapporter sagt att krigföringen strider mot en lång rad mänskliga rättigheter och krigslagar. Om kriget fortsätter så är det “absoluta minimumet” att till fullo respektera internationell lag. Matilda Bogner har hittills talat för döva öron.

      – Ärligt talat så var vårt nationella rättssystem inte redo att hantera så många anmälningar vid tiden för invasionen och den arbetsbelastning som kriget innebär, säger Kateryna Rashevska, och tillägger att det internationella samfundets engagemang för Ukraina och stödet från internationella organisationer därför är mycket viktiga.

      Stödet från internationella organisationer, enskilda stater och människorättsorgansiationer är – som Kateryna Rashevska påpekar – mycket stort. Så pass stort att OHCHR i andra rapporter skriver att omvärldens fokus på Ukraina har gjort att andra konflikter och de som drabbas av dem har fått stå tillbaka.

      Något som sätter handklovar på FN:s möjligheter att använda sin makt är det faktum att Ryssland är permanent medlem i säkerhetsrådet och därför har veto. Ryssland har använt sitt veto i omröstningar om att annekteringen av fyra regioner i Ukraina skulle vara ett “hot mot internationell säkerhet och fred”. Skulle andra resolutioner komma på fråga skulle man med all sannolikhet blocka också dem. Däremot har generalförsamlingen röstat för att fördöma annekteringen, men dess makt är inte lika stor som säkerhetsrådet då det som generalförsamlingen beslutar om inte är bindande.

      En kvinna köper blommor på en marknad
      En kvinna köper blommor på en marknad. Trots att kriget pågår försöker människor leva vardagsliv i den mån det går. Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

      Olika orsaker

      Sexuellt våld under väpnade konflikter är långt ifrån ovanligt. Statsvetarna Maria Eriksson Baaz och Maria Stern har studerat konflikten i Kongo, som blivit ökänd för gruppvåldtäkter och sexuella övergrepp på barn. De poängterar båda att det inte finns någon biologisk anledning bakom att det förekommer sexuellt våld i väpnade konflikter och krig.

      Däremot kan det förekomma olika typer av grupptryck eller kulturer inom en väpnad grupp som gör sexuellt våld mer eller mindre accepterat. I vissa konflikter och militära grupper råder det en nolltolerans mot sexuellt våld och övergrepp.

      – Ofta är det i så fall inte ”bara” sexuellt våld som är förbjudet utan alla former av våld mot civila. Att behandla civila illa kan motverka gruppens syften – det är svårt att få dem med sig om man beter sig illa, säger Maria Eriksson Baaz, och fortsätter:

      – Hur effektiv och välorganiserad militärorganisationen är påverkar också: att man får information om brott mot civila när de begås och att man ser till att de skyldiga straffas. Ett exempel är Tamilska tigrarna i Sri Lanka, där var det uttalat att man skulle skydda civila. Sexuellt våld förekom – men det var jämförelsevis lite. I Kongo var istället regeringsarmén svag och dysfunktionell. Detta kan delvis förklara varför det begås mer sexuellt våld i vissa konflikter.

      Sexuellt våld i konflikt

      Att sexuellt våld skulle vara ett strategiskt vapen i konflikter är en populär tanke bland politiker och andra makthavare. Också FN använder sig av det uttrycket. Pramila Patten, FN:s specialrepresentant för sexuellt våld i konflikt, sa i somras att det råder ett gap mellan säkerhetsrådets många resolutioner som förbjuder användandet av sexuellt våld som en taktik i kriget. Något kriget i Ukraina tydligt visar, enligt henne.

      Maria Eriksson Baaz och Maria Stern vänder sig dock emot att det – med få undantag som i Bosnien och Rwanda – skulle vara en uttalad strategi med taktiska mål.

      – Varför en enskild soldat gör som han gör är det mycket svårt för oss forskare att veta. Forskning nuförtiden kommer fram till flera olika anledningar och motiv. Om man menar att våldtäkt används som ett sätt att skada och förnedra fienden – så ja, det är klart att det är ett vapen. Men om man menar att det är en specifik militär strategi som har beordrats från militärledningen för att uppnå konkreta mål så är det oftast inte så även om det förekommer i vissa konflikter. Till exempel i Bosnien och Rwanda. Det är snarare något som tolereras och därför kan fortgå, säger Maria Stern.

      En kista med ett odentifierat civilt offer bärs till sin gravplats i Bucha, utanför Kiev
      En kista med ett odentifierat civilt offer bärs till sin gravplats i Bucha, utanför Kiev. Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

      Komplexa orsaker

      Maria Stern menar att det är komplext och kan handla om många olika drivkrafter.

      – Det finns kopplingar mellan sexualitet, makt och våld. Detta är skapat i sociala sammanhang även om det kan kännas som att det är naturligt bland förövare att begå övergrepp. Jag tycker det är väldigt viktigt att poängtera att det inte är biologiskt drivet. Om man ska jobba med för att förhindra sexuellt våld så ska man ta fasta på de här könsideologierna och kopplingarna mellan sex, makt och våld och försöka jobba med dem på samhällsnivå.

      Att sexuellt våld skulle vara ett vapen är en “desirable truth” bland politiker och makthavare.

      – Det blir ett enkelt svar med tydliga budskap om hur det kan förhindras som också gör att det är lätt att få uppslutning kring. Man kan hävda att orsakerna är militära och rationella och att det går att förhindra sexuellt våld på samma sätt som andra vapen, genom olika former av straff och sanktioner.  Att jämställdhet i fredstid skulle bidra till mindre sexuellt våld i konflikter är inte heller vetenskapligt belagt. Men om det skulle vara så är det ännu ett argument för att man måste satsa på det, säger Maria Eriksson Baaz

      Alkohol och droger

      När frustration och en känsla av meningslöshet möter alkohol och droger ökar ofta våldet.

      – Sambandet mellan alkohol och misshandel är välkänt, konstaterar Maria Eriksson Baaz, som inte i detalj har studerat situationen i Ukraina. Men att det förekommer användande av alkohol bland de ryska soldaterna har ett flertal nyhetsinslag och rapporter gjort gällande.

      Att invasionen av Ukraina inte har gått som Kreml hade planerat har länge varit uppenbart. I september kunde tidningen New york times efter månaders intensivt arbete med att transkribera telefonsamtal och bekräfta identiteter avslöja att ryska soldater redan i mars hade trotsat förbudet om att ringa sina anhöriga. Och vad de sa rimmar mycket illa med den bild av kriget som president Putin vill att folket ska ha.

      ”Ingen talade om för oss att vi skulle ut i krig. De varnade oss en dag innan vi åkte”, skriver Sergey till sin mamma.

      ”Allt var fucking plundrat. All alkohol var fucking drucken. Och alla kontanter var stulna… Alla gör det här”, skriver Nikita till sin vän.

      Uttalad strategi?

      Signaturen Nikita säger i ett annat samtal till sin partner att döda civila ligger kvarlämnade på gatorna, något han beskriver som ”fucked up”. Exemplen är många. Soldaterna klagar öppet till sina anhöriga om brist på materiel, misslyckanden och strategiska snedsteg. I ett samtal kallar en soldat självaste president Putin för en ”idiot” och en annan säger att det inte är en specialoperation utan ett krig, något Kreml fortfarande inte vill kalla invasionen. Några veckor in i kriget börjar soldaterna berätta för sina anhöriga om stora förluster av manskap. 

      – Vittnesmål från soldater där de beskriver att ”när jag kom var jag helt chockerad över hur folk betedde sig” och ”jag tänkte att såhär kommer jag själv aldrig att bli” Men sedan efter ganska kort tid så blir man en del av det, säger Maria Eriksson Baaz, och fortsätter:

      – Det som är skillnad med krig och fred är just kriget, och vad kriget gör med en människa psykologiskt. Att strida i krig är mycket mindre rationellt än vad det framställs och är psykiskt påfrestande med mycket rädsla, ångest och stress och det är väldokumenterat att gör något med oss psykologiskt. Jag kan inte själv säga att jag inte skulle bete mig illa i en sådan situation. Det är ibland frustrerande när människor som inte har någon erfarenhet av krig uttalar sig utan någon som helst förståelse av vad krig är och vad det kan göra med människor.

      Vittnesmål från soldater

      Samtidigt som missnöjet luftas öppet i samtal med nära och kära råder det straffrihet för ryska soldater i Ryssland. Den första rättegången om våldtäkt startade i Kiev den 24 juni. Mikhail Romanov, en 32-årig rysk soldat, anklagades i sin frånvaro för att ha våldtagit en kvinna flera gånger i Kievregionen. Innan dess ska han enligt åklagarens kontor också ha mördat kvinnans man – någonting som det kommit många rapporter om.

      – Det är ett problem – att flera rättegångar kan komma att hållas i frånvaro av den anklagade. De ryska soldaterna som är skyldiga kan återvända till Ryssland utan att riskera att straffas, säger Kateryna Rashevska. Straffrihet råder – men det är desto svårare att bevisa att det sexuella våldet har beordrats uppifrån. Kateryna Rashevska menar att det finns sådana indikationer, bland annat baserat på information som har spridits i kanaler på meddelandeappen Telegram. Men det räcker inte som bevis.

      Den sjätte oktober inleddes den första rättegången i Ukraina som kan användas i den anmälan om folkmord som nu förbereds. Dock behövs långt mer än ett fall – men det är en början, menar Kateryna Rashevska. Det finns historiskt erkända folkmord där antalet offer uppskattas till runt 1000, så det behöver inte vara den magnitud som i Bosnien, Rwanda eller Armenien.

      Också denna rättegång hålls precis som den första i frånvaro av den anklagade.

      – Det är en rysk journalist, eller propagandist, som jobbade för statliga Ria Novosti och skrev att “det finns ingen ukrainsk nation, alla ukrainare är nazister och borde dödas” och “alla barn adopteras bort så de blir ryssar och utbildas som ryssar”, säger Kateryna Rashevska.

      En äldre kvinna sträcker fram sitt id-kort för att ta emot nödhjälp i en kyrka i Bucha, Kiev-regionen
      En äldre kvinna sträcker fram sitt id-kort för att ta emot nödhjälp i en kyrka i Bucha, Kiev-regionen. Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

      Resa till befriade Charkiv

      Journalisten Olesia Bida har liksom Kateryna Rashevska valt att stanna och arbeta sedan kriget startade. När Syre pratar med henne en gråmulen oktoberdag håller hon på att förbereda sig inför en resa till Charkiv.

      – Barn har kidnappats. Nu är det många föräldrar som är helt förtvivlade – det är viktigt att förstå att de inte hade något annat val än att släppa ifrån sig sina barn. Hur barnen ska identifieras och kunna återförenas med sina föräldrar den dag kriget är över återstår att se, säger Olesia Bida.

      Hon planerar att stanna kvar och fortsätta rapportera om kriget. Nu vill hon göra research om och skriva en artikel om kvinnor som tillfångatagits av ryska styrkor. Ingen vet exakt hur många det är.

      – Det finns regler i krig. Man får inte tillfångata civila. Men de ryska soldaterna tillfångatar alla som uttrycker stöd för Ukraina – både kvinnor, män och barn. Många kvinnor som har tillfångatagits har varit militära sjukvårdare – hur ska vi se till att alla kommer tillbaka till Ukraina? Det kommer bli mycket svårt, säger hon.

      Gravid efter våldtäkt

      De länder som har tagit emot flest flyktingar från Ukraina är de baltiska länderna, Polen, Rumänien och Moldavien. I Polen är abortlagarna mycket strikta och enligt Kateryna Rashevska, som har varit i kontakt med en ombudsman i Ukraina, har över 100 kvinnor sökt hjälp från organisationen Abortion Dream Team Poland efter att ha anlänt i Polen och upptäckt att de varit gravida efter att ha våldtagits. Syre har sökt organisationen via mejl och Facebook för att få reda på mer men de har inte svarat angående en intervju.

      – Jag tror att många ukrainska kvinnor har sökt hjälp i andra länder än Polen på grund av deras strikta abortlagar men jag har ingen information om det. Även om våldtäkt är ett undantag då abort är tillåtet så är det svårt. Kvinnorna som har våldtagits av ryska soldater i Ukraina är inte offer i den mening som lagen kräver. De gick uppenbarligen inte till polis i Ukraina och anmälde det, och när de kommer till Polen kan det vara för sent att bevisa övergreppen, säger Kateryna Rashevska.

      Att bli gravid eller tvingas behålla barnet mot sin vilja kallas för tvångsgraviditet. Ett av de mer uppmärksammade exemplen från Ukrainakriget är en rapport från Lyudmyla Denisova, landets ombudsman för mänskliga rättigheter, från i april:

      – Cirka 25 flickor och kvinnor mellan 14 och 24 år stängdes in i en källare och våldtogs systematiskt under ockupationen av Bucha. Nio av dem blev gravida. Ryska soldater sa till dem att de skulle våldta dem tills de aldrig skulle vilja ha sexuell kontakt med en man igen, för att hindra dem från att få ukrainska barn, sa Lyudmyla Denisova i våras.

      Ensidig rapportering

      Maria Eriksson Baaz är noga med att betona att det är svårt att förstå sexuellt våld i konflikt om man kopplar bort det från andra typer av våld. Sedan resolution 13:25 från FN:s säkerhetsråd har sexuellt våld i konflikt setts som en “speciellt fruktansvärd handling”.

      – Ett pris vi har fått betala för resolution 13:25 är att det har blivit ytterligare politisk gångbart att anklaga motståndaren för sexuellt våld. Om man vill ha uppmärksamhet – man kan tänka sig att Ukraina vill få med sig väst ännu mer – så vet man att om det är någonting som omvärlden bryr sig om och reagerar på så är det kvinnor och barn. Det har vi sett i andra krig. Så att ta fram de här berättelserna kan också vara en del av politiken för att skapa uppmärksamhet och stöd för den egna parten, säger Maria Eriksson Baaz. När hon och Maria Stern studerade konflikten i Kongo var det tydligt hur anklagelser om sexuellt våld blev en del av det politiska spelet då alla visste att det var just denna typ av våld som omvärlden reagerade på.

      – Många förövare i många krig är inte heller militärer utan civila. Det är också något som ofta glöms bort eftersom vi tänker oss att sexuellt våld i krig är fundamentalt annorlunda från det vi ser i fred. Verkligheten är mycket mer komplex.

      I fråga om kriget i Ukraina har rapporteringen också varit ensidig, något som är “problematiskt”.

      – I många krig blir rapporteringen lite ensidig. Detta sker ännu mer i Ukraina eftersom Ryssland har inlett ett invationskrig som bryter mot alla lagar, och rapporteringar i Väst speglar detta. Man vet ganska lite om vad ukrainska soldater gör, även om viss rapportering börjar komma, medan det är mycket rapportering om de ryska styrkorna. FN är i Ukraina och arbetar med bevakning av våld mot civila, inklusive sexuellt våld, redan nu. Det är ganska nytt att man kan göra sådant medan kriget pågår. Förut brukade det vara efteråt. Men att avhumanisera ryska soldater tjänar ingen på. Det finns ju även mycket information om att många av dem har känt sig lurade in i kriget. Att unga människor dör, oavsett vilken sida de kämpar för, är fruktansvärd, säger Maria Stern.

      I krig ska civil infrastruktur skyddas men i Ukraina har civila mål varit föremål för otaliga attacker
      I krig ska civil infrastruktur skyddas men i Ukraina har civila mål varit föremål för otaliga attacker. Foto: Andriy Andriyenko/AP/TT

      Krävs konkreta bevis

      Även om det sexuella våldet har varit utbrett är det en lång väg kvar innan det går att ta ställning till hur “taktiskt” det har varit. Kateryna Rashevska tar fallet med de 25 flickorna och unga kvinnorna som ombudsman Lyudmyla Denisova har bekräftat som ett exempel på hur sexuellt våld kan begås inom ramen för folkmord. Ännu återstår det att se om det räcker hela vägen och faktiskt har varit så pass avsiktligt som det krävs.Kateryna Rashevska stryker varsamt bort en slinga blont hår ur ansiktet och rätar på sig på den obekväma barstolen.

      – Det finns information om att det har uppmuntrats från högt uppsatta men det räcker inte. Bevisen måste vara väldigt konkreta och gå att verifiera för att de ska gå att använda i en rättegång. De får inte bygga på åsikter eller förvridas, säger hon.

      Ukrainska barn anländer i Ryssland
      Ukrainska barn anländer i Ryssland. 

      Istället ska de lämna in en anmälan i samarbete med ukrainska myndigheter om att tvångsförflyttningarna och adoptionerna av ukrainska barn till Ryssland har gjorts inom ramen för folkmord – för att radera ut den ukrainska staten och nationaliteten. Där har de konkreta exempel som bygger på uttalanden från den ryska barnombudsmannen Maria Lvova-Belova, som har hamnat på USA:s sanktionslista. I ett videoklipp som har fått stor spridning på sociala medier syns ett flygplan med barn från Luhansk-regionen när de flygs till Ryssland. Maria Lvova-Belova säger i klippet att “nästa grupp barns dokument är snart klara”, vilket betyder att fler barn ska få nya “hem” i Ryssland.

      Maria Lvova-Belova har i ett annat uttalande sagt att 30 barn som deporterades från Mariupol till Moskvaregionen har ändrat sin uppfattning om Ryssland. Deras initialt negativa inställning har ”övergått till kärlek för Ryssland”. Att lämna in en anmälan mot Lvova-Belova till Internationella brottmålsdomstolen är det första steget för Kateryna och hennes kollegor.

      – Vår deadline är den 24 oktober – det är dagen innan Maria Lvova-Belovas födelsedag. Tanken är att hon ska få det som en födelsedagspresent, säger Kateryna Rashevska och ler snett.

      När Syre kontaktar Kateryna Rashevska några dagar efter den 24 oktober bekräftar hon att deras anmälan om tvångsförflyttningar av ukrainska barn till Ryssland nu vilar hos Internationella brottmålsdomstolen, och att Maria Lvova-Belova personligt är utpekad i den.

      Fotnot: Det pågår nu många parallella insatser för att dokumentera den ryska krigsmaktens brott i Ukraina. ICC har öppnat en portal där alla som vill och kan, privatpersoner såväl som organisationer, har möjlighet att ladda upp material. Ett antal länder, bland annat Sverige, har också öppnat “strukturella förundersökningar”. Det innebär att personer som är i Sverige och har viktig information kan lämna det till svensk polis, som utreder krigsbrott i Ukraina enligt principen om universell jurisdiktion.

      Fakta: Strukturell förundersökning

      Sverige har inlett en så kallad strukturell förundersökning gällande krigsbrott i Ukraina. Flera andra länders rättsvårdande myndigheter har inlett liknande arbete. Det innebär att svenskt rättsväsende tar emot och samlar in bevis från personer som kan ha information om eller själva ha upplevt krigsbrott begångna i Ukraina. Man har gjort likadant i fråga om Syrien, något som har varit framgångsrikt och har lett till en fällande dom i Tyskland. 

      Att Sverige och andra länder kan utreda brott i ett annat land som har begåtts av medborgare som inte är svenska är möjligt genom principen om universell jurisdiktion. Universell jurisdiktion kan tillämpas av alla länder som önskar det och innebär att dessa länder har möjlighet och rätt att väcka åtal mot en person som har begått ett grovt folkrättsligt brott (folkmord, brott mot krigets lagar, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott) oavsett offrets eller gärningspersonens nationalitet. 

      Källor: aklagare.se, polisen.se

      Fakta: Internationella brottmålsdomstolen

      Internationella brottmålsdomstolen (ICC), även kallad Internationella tribunalen i Haag, är en internationell domstol som utreder de grövsta brotten mot folkrätten. Dessa är: folkmord, brott mot krigets lagar, brott mot mänskligheten och sedan 2010 också aggressionsbrott. Dessa brott brukar ofta klumpas ihop och kallas för ”krigsförbrytelser” eller ”krigsbrott” fast det rör sig om olika rubriceringar, som i sin tur kan bestå av olika brott som mord, tortyr eller våldtäkt.

       Domstolens funktion och jurisdiktion bestäms av bland annat Romstadgan. Romstadgan tillkom 1998 då FN:s generalförsamling samlades i Rom och enades om att inrätta en permanent, internationell domstol. ICC grundades efter att ha föregåtts av flera olika tillfälliga internationella tribunaler, som den för forna Jugoslavien och Rwanda. Syftet är att sända en signal om att krigsförbrytelser är oacceptabelt och möjliggöra för världssamfundet att skipa rättvisa. 123 länder har idag skrivit under och ratificerat ICC:s stadgar (Romstadgan).

      ICC har rätt att döma krigsförbrytare som är medborgare i någon av staterna som har skrivit under ICC:s stadgar eller den person som har begått krigsförbrytelser i ett land som har skrivit under. FN:s säkerhetsråd kan också referera en person eller situation och ge domstolen jurisdiktion. Men eftersom medlemmarna i säkerhetsrådet har vetorätt krävs det ett helt enigt råd för att det ska gå. Varken Ryssland eller Ukraina har ratificerat ICC:s stadgar. Men Ukraina gav efter Rysslands annektering av Krim ICC mandat att utreda brott på dess mark, och har sedan den fullskaliga invasionen utökat det mandatet till hela Ukraina. 

      Det som gör krigsbrott (och dess olika rubriceringar) extra svåra att utreda är att det inte bara handlar om att bevisa att det skett ett mord eller en våldtäkt. Bevisen måste också tala om att brotten har skett inom ramen för kriget och konflikten och inte skulle ha ägt rum om det inte vore för det. Gällande folkmord, som anses vara det grövsta av alla brott ICC utreder, måste åklagaren bevisa att ”i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp”. Tortyr och våldtäkt kan således vara folkmord. 

      Källor: ICC, Svenska FN-förbundet, aklagare.se

    • Vem städar? Stridsfrågan på tufft klimatmöte

      Förtroendet mellan rika och fattiga länder – och frågan om vem som ska betala klimatnotan. Mycket står på spel när det kanske svåraste klimatmötet hittills inleds i Egypten idag.
  • Krönika