Zoom

Tropisk storm förvärrade vattenproblemen i Malawi

Den tropiska stormen Ana som drog in i Malawi i slutet av januari orsakade enorma skador som drabbade närmare en miljon människor.

I slutet av januari drabbades Malawi i sydöstra Afrika av en ny stor naturkatastrof när den tropiska stormen Ana svepte in över landet. Ännu en gång förstördes mängder av vattenkällor och sanitära anläggningar – och konsekvenserna kan bli stora.

En av alla som drabbades av stormen Ana är Josephine Kumwanje i Blantyre. Natten till den 24 januari vaknade hon av det hårda regnandet mot hennes plåttak.

– Det var länge sedan jag upplevde en sådan kombination av hårda vindar och kraftiga regn, berättar hon.

Plötsligt hörde hon en kraftig duns. Det var först på morgonen som hon förstod varför. Dasset utanför hennes hus hade fallit samman och gick inte längre att använda. Flera grannar fick också sina dass förstörda och många drabbades även av att taken på deras hus blåstes bort under stormen.

Det tog Josephine Kumwanje, som jobbar med att sälja begagnade kläder, en vecka att bygga upp ett nytt temporärt dass till henne och de tre barnen. Men det handlar om en enkel konstruktion som inte kommer att kunna stå emot nästa storm.

Översvämningar i 16 av 28 distrikt

Ana orsakade massiva översvämningar och stor förstörelse i 16 av de 28 distrikten i det långsmala och tättbefolkade Malawi, som har drygt 19 miljoner invånare.

Enligt landets katastrofberedskapsmyndighet drabbades nästan en miljon människor av förödelsen. 190 000 malawier förlorade sina hem och minst 46 personer uppges ha omkommit i samband med stormen.

Särskilt hårt har avlopp och vattenkällor drabbats. Enligt en tidig uppskattning gjord av en grupp som leds av Unicef har över ett tusen vattenbrunnar förstörts. För stora delar av befolkningen på landsbygden är dessa källor avgörande för deras vattenförsörjning.

Vid sidan av all materiell förstörelse har många vattenkällor förorenats i de översvämningar som följde efter den senaste stormen – vilket kan få allvarliga hälsokonsekvenser för befolkningen
Vid sidan av all materiell förstörelse har många vattenkällor förorenats i de översvämningar som följde efter den senaste stormen – vilket kan få allvarliga hälsokonsekvenser för befolkningen. Foto: Charles Mpaka/IPS

Mängder av vattenbrunnar har dessutom blivit förorenade och ett stort antal vattenledningar har förstörts, liksom mängder av sanitära anläggningar.

Unicef varnar för att förstörelsen kan få långtgående hälsokonsekvenser för befolkningen.

– Det finns en förhöjd risk för sjukdomsutbrott och att barnens hälsa kommer att drabbas, säger Michele Paba, chef för Unicefs arbete för vatten och sanitet i Malawi, till IPS.

Slår mot återbyggnaden från stormen 2015

De översvämningar som stormen orsakade har ytterligare förvärrat situationen efter tidigare översvämningar – och slagit hårt mot det tidigare återuppbyggnadsarbetet.

För knappa tre år sedan drabbades Malawi, tillsammans med Zimbabwe och Moçambique, av cyklonen Idai – som drog fram med enorm styrka och förstörde allt i sin väg. Även 2015 drabbades landet av stora översvämningar.
Flera av de distrikt som drabbades hårt av dessa katastrofer har nu tvingats uppleva ytterligare ett stort bakslag.

Studier som gjordes efter översvämningarna 2015 visade att i synnerhet vattensystemen drabbades hårt av katastrofen. Regeringen avsatte därför stora summor för att återuppbygga vattenreningsanläggningar och annan viktig infrastruktur.

Charles Kalemba vid landets katastrofmyndighet konstaterar att man inte hinner återställa tidigare skador innan Malawi drabbas av nya katastrofer – och betonar att landet nu måste satsa mycket mer på förebyggande insatser.

Och det är enligt honom ett arbete som nu har inletts.

– Vi måste se över finansieringen och ta oss an de utmaningar som påverkar befolkningen på sikt, säger han.

Inriktat på klimatanpassade lösningar

Unicef uppger att arbetet för att säkra tillgången på vatten och sanitet har blivit alltmer inriktat på klimatanpassade lösningar.

– Den stora flaskhalsen just nu är bristen på de finansiella resurser som krävs, då biståndspengarna har minskat drastiskt på senare år och de statliga anslagen är begränsade, säger Michele Paba vid Unicef.

En studie som gjordes av Unicef för två år sedan visar att Malawis regering visserligen har avsatt en växande andel av statsbudgeten för satsningar på vatten och sanitet de senaste åren. Men studien visar också att satsningarna är mindre än i många andra länder i regionen.

Michele Paba säger att landets myndigheter samarbetar med Unicef för att utveckla en strategi som ska stärka investeringarna i klimatanpassade satsningar på vatten och sanitet.

Regeringen har lanserat en satsning som syftar till att kraftigt öka andelen av hushållen som har tillgång till välfungerande sanitära anläggningar och rent dricksvatten till 2030 – men varje ny katastrof innebär samtidigt ett bakslag i det arbetet.

Omfattande problem med psykisk ohälsa

Denna kris kommer dessutom efter att experter i slutet på förra året satte ljuset på de omfattande problemen med psykisk ohälsa som finns i landet.

I september 2021 begick en tidigare biträdande talman i Malawis parlament självmord inne i landets parlamentsbyggnad. Händelsen fick stor uppmärksamhet i landet, men belyste samtidigt ett växande samhällsproblem.

Statistik från polisen i Malawi visar att antalet självmord har ökat snabbt de senaste åren. Och under första kvartalet 2021 var siffran hela 50 procent högre jämfört med föregående år.

– Ökningen visar hur omfattande problemen med psykisk ohälsa är – och att vi inte gör tillräckligt för att bemöta detta, säger Harry Kawiya, som arbetar på en psykiatrisk vårdklinik på Zomba-sjukhuset, till IPS.

Det är en av mycket få institutioner i landet som är specialiserade på psykisk hälsa och psykiatriska sjukdomar. Detta i ett land med en befolkning på drygt 19 miljoner invånare.

På en polisstation i huvudstaden Lilongwe registrerar man nu i genomsnitt sex fall av självmord i månaden.

Charles Masulani, som arbetar på en katolsk psykiatrisk mottagning i landet, säger att de bristande kunskaperna om psykisk ohälsa är ett annat omfattande problem.

– Om någon drabbas av malaria så vet personen vart man ska vända sig, men kunskaperna är mycket sämre när det gäller psykiska problem. Det gör att många kämpar vidare på egen hand i stället för att söka hjälp, säger han.

Tidigare granskningar från landets ombudsmannaämbete visar att det finns stora brister inom vården för psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar – och att det råder en akut brist på utbildad personal i landet.

Michael Udedi vid landets hälsodepartement medger att det råder stor brist på utbildad personal inom psykiatrin. Han säger till IPS att landets nuvarande hälsovårdsbudget inte innehåller några öronmärkta satsningar på psykisk hälsa, utan att det är de lokala myndigheternas ansvar att avsätta de resurser som krävs. Men regeringen har också planer på nya riktlinjer för den psykiatriska vården.