En ny indonesisk huvudstad på Borneo ska ersätta den nedsmutsade och översvämningsdrabbade mångmiljonstaden Jakarta. Men bland miljöaktivister är oron stor för öns natur – och frågan är vad som händer med de miljontals människor som blir kvar i det sjunkande Jakarta.
En översvämmad gata, där en grupp människor desperat försöker rädda sina tillhörigheter från vattenmassorna genom att placera dem i plastpåsar på huvudet.
Bilden från de våldsamma översvämningarna i Jakarta i februari förra året skildrar en alltför välbekant verklighet för stadens luttrade invånare. Den indonesiska huvudstaden är världens snabbast sjunkande stad. Fortsätter utvecklingen i dagens takt beräknas en tredjedel av Jakarta att ligga under vatten 2050.
Stigande havsnivåer är en orsak till att megastaden sjunker – men framförallt handlar det om den rådande bristen på rent vatten, som gör att många av Jakartas invånare tvingas pumpa upp grundvatten genom tusentals olagliga brunnar. Vilket i sin tur leder till att den redan porösa marken faller sönder än mer.
Studier visar att de norra delarna av staden, vars storstadsregion rymmer nära 30 miljoner människor, sjunker med upp till 25 centimeter per år. Bara under de senaste 20 åren har vissa stadsdelar sjunkit fyra meter.
Ett laglöst och okontrollerat byggande, ofta av skrupelfria byggherrar, har dessutom lett till att vattnet i de 13 floder som flyter genom staden inte längre har någonstans att ta vägen, då nära nog varje centimeter är bebyggd. Även relativt korta perioder av ihållande regn gör därför att vattendragen svämmar över, och tusentals människor tvingas lämna sina hem.
"Smart" huvudstad
Tanken på en ny huvudstad långt ifrån Jakartas nedsmutsade gytter är inte ny. År 2019 beslutade president Joko Widodo att flytta landets regeringssäte och statsförvaltning till provinsen Östra Kalimantan på ön Borneo.
I januari i år fick staden sitt namn – Nusantara – en ”smart stad” som, enligt Widodo, till skillnad från Jakarta, ska vara såväl hållbar som skyddad från framtida naturkatastrofer.
”Det handlar om att bygga det lokomotiv som för Indonesien framåt på utvecklingen mot en nation byggd på innovation, teknologi och en grön ekonomi”, sade den indonesiske presidenten inför parlamentets godkännande av flyttplanerna, enligt AP.
Miljöorganisationer kritiska
Men alla delar inte Widodos entusiasm inför det gigantiska flyttprojektet.
I dagsläget bor endast 3,5 av landets 270 miljoner invånare i Östra Kalimantan, som en gång täckts av regnskog, men som genom illegal avverkning förlorat mycket av sin ursprungliga växtlighet.
Fortfarande finns där dock nära tre miljoner hektar skyddad skog. I nationalparken Kutai lever bland annat näsapor, den utrotningshotade orangutangen, malajbjörnar och trädleoparder.
Nusantara ska anläggas i den östra delen av provinsen, där årtionden av avskogning och skövling redan decimerat regnskogen – och det enorma projektet riskerar att ytterligare rubba områdets redan känsliga ekosystem, enligt Dwi Sawúng från den indonesiska miljöorganisationen WALHI.
– Flytten utgör ett hot mot platsens vattensystemen, mot dess flora och fauna, och leder till föroreningar och skador på miljön, säger hon till AP.
Kritik har även riktats mot att flytten leder till ökade luftföroreningar i området, som redan drabbats av utsläpp från bland annat den palmoljeindustri som finns. Enligt Irwan Gunawan, ordföranden för WWF Indonesia, riskerar även skogsavverkningen att ytterligare öka i och med projektet.
– När folk flyttar hit behöver de hus. Det leder i sin tur till ett behov av trä, vilket kan leda till ökad skogsavverkning, säger han till BBC.
Även människorättsgrupper har riktat kritik mot att områdets ursprungsbefolkning – dayakerna – överhuvudtaget inte konsulterats kring det enorma projektet, och nu riskerar att fördrivas från sina marker.
Leder till sociala förändringar
Det utopiska Nusantara är inte den enda stad som konstruerats genom politiska beslut och inte vuxit fram organiskt.
Länder som Nigeria, Australien och Myanmar har tidigare bytt plats på sina huvudstäder. Så även Brasilien, vars huvudstad Brasilia vid invigningen 1960 blev världskänd för sin modernistiska arkitektur – som dock visade sig vara mindre lämpad att klara av det tropiska klimat byggnaderna placerats i.
Vad gäller Nusantara ska placeringen, enligt president Widodo, vara optimal för att skydda invånarna från framtida naturkatastrofer i form av översvämningar, jordskalv och vulkanutbrott, som annars är vanliga i den seismiskt aktiva regionen.
Hur flytten istället kommer att påverka de miljontals människor som blir kvar i ett sjunkande och alltmer nedsmutsat Jakarta efter att såväl regering som statsförvaltning – och hundratusentals tjänstemän – försvinner därifrån, är dock oklart.
Fakta: Flyttade huvudstäder
Indonesien är inte först ut att flytta sin huvudstad. Här är några exempel på länder vars huvudstäder bytt plats till så kallade ”planerade städer”.
Nigeria, 1991: Huvudstaden flyttas från överbefolkade Lagos till Abuja, en planerad stad som byggdes på 1980-talet och bedömdes som mer central och mindre tätbebyggd.
Australien, 1927: Canberra, som planerades 1908 och började anläggas 1913, fick bli huvudstad för att stävja huvudstadsrivaliteten mellan Sydney och Melbourne.
Brasilien, 1960: Planerna på att flytta huvudstaden från Rio de Janeiro till den planerade staden Brasília inleddes på 1950-talet. Den nya staden hyllades för sin moderna arkitektur som till stor del bestod av betong och glas. Brasília har inga gatunamn, utan i stället en form av kodindelningar.
