Danmark ökar försvarsbudgeten kraftigt och landet ska hålla en folkomröstning om tätare försvarssamarbete inom EU. Det säger statsminister Mette Frederiksen. ”Det fanns en tid före Rysslands anfall på Ukraina och det finns en tid efter.”
Statsminister Frederiksen presenterade den nya färdplanen på en presskonferens tillsammans med partiledarna för Venstre, De Konservative, Socialistisk Folkeparti och De Radikale.
Det tvärpolitiska avtalet innebär bland annat en ökning av försvarsbudgeten till 2030, vilket skulle kosta staten 18 miljarder danska kronor.
– Världen har förändrats och det är krig i Europa. Ett fritt land har invaderats. Vi kan inte vara naiva längre, säger Venstres Jakob Elleman-Jensen.
Förutom den ekonomiska biten ska det danska folket få ta ställning till om landet fullt ut ska delta i EU:s försvarssamarbete eller behålla sina förbehåll för samarbetet.
– Det ska hållas en folkomröstning den 1 juni, där vi råder danskarna att mycket tydligt rösta för att avskaffa förbehållet, säger statsminister Mette Frederiksen på en presskonferens i Köpenhamn.
Dagens försvarsförbehåll innebär bland annat att Nato-landet Danmark inte deltar i de delar av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som berör försvarsområdet, inte deltar i gemensamma försvarsövningar eller deltar med soldater i EU-ledda insatser i konfliktområden.
– Krisen i Ukraina har visat oss hur starka vi är när vi står enade på kontinenten. Vi knyts samman av en gemensam historia, gemensamma utmaningar och värderingar, säger Frederiksen.
Hon säger även att Danmark inte längre ska vara beroende av rysk gas, men kunde inte på söndagen ge ett datum för när detta fullt ut ska bli verklighet, bara att det blir ”så snart som möjligt”.
– Energipolitik är inte bara energipolitik, det har i högsta grad också blivit säkerhetspolitik.
