Radar · Nyheter

Extremistkampanj hetsar mot socialtjänsten

Spridningen av kampanjen på internet bedöms nu vara mycket stor och fortsätter växa.

Sverige är en fasciststat där socialtjänsten kidnappar barn till muslimer – det är budskapet i en omfattande desinformationskampanj som nu sprids på nätet. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) ligger aktörer med koppling till våldsbejakande extremism bakom.

Enligt MPF kan kampanjen spåras till en arabiskspråkig sajt som sedan slutet av december publicerat ett 20-tal videoklipp om vad man hävdar är övergrepp från svenska myndigheter.

– Det är påståenden om systematisk barnhandel som bedrivs av socialtjänsten, säger Mikael Tofvesson, chef för den operativa avdelningen på MPF, till TT.

Men det var först efter att ett klipp den 19 januari blev viralt som budskapen fick verklig spridning och uppmärksammades i flera arabisktalande medier. Det har sedan dess fortsatt växa och tagit fart i forum och i kommentarsfält.

– Nu såg vi även att det fanns en koordinering i agerandet, som inte bara handlade om att ge uttryck för en åsikt. Och när vi tittade på det såg vi att flera inblandade, särskilt upphovsmannen till sajten det ursprungligen kom ifrån, hade gett uttryck för att stödja Islamiska staten bland annat.

Främmande makt

Upphovsmannen som uttryckt stöd för terrorgruppen IS är inte bosatt i Sverige.

MPF såg även att aktörer kopplade till Muslimska brödraskapet förstärkte budskapet, säger Tofvesson, och tillägger att brödraskapet har en odemokratisk agenda.

– Vi såg att det fanns organisationer med åsikter som besitter en makt, och då kan vi prata om en främmande makt. Då började vi klassificera det som otillbörlig informationsverksamhet riktad mot Sverige.

I kampanjen har det både uppmanats till våld och framförts underförstådda hot om terror.

– Man använder Charlie Hebdo som exempel (islamistiska extremister attackerade 2015 den franska satirtidningen och mördade tolv personer) och kommenterar i stil med att ”blod ska flyta”.

Det noterades även att personer i Sverige som Säkerhetspolisen pekat ut som säkerhetsrisker gav sig in i debatten och hängde ut enskilda myndighetsutövare på socialtjänsten med namn, säger Tofvesson.

Spridningen bedöms nu vara mycket stor och fortsätter växa. I fredags twittrade bland annat arabiska mediebolaget Al Jazeera, med över 17 miljoner följare, om kampanjen.

Hallengren kommenterade

Socialminister Lena Hallengren (S) kommenterade desinformationen förra veckan, då hon uppmanade alla att vara källkritiska.

”Enskilda som läser dessa inlägg kan lätt få intrycket att socialtjänstens personal är illasinnad och vill framför allt nyanlända och muslimer illa. Det finns därmed risk att personer som verkligen skulle behöva söka kontakt med socialtjänsten avstår från att göra det och därmed inte får det stöd och hjälp som man behöver”, skrev Hallengren på Facebook.

I likhet med andra som försökt bemöta kampanjen fick hon snabbt mothugg i kommentarsfältet.

– De som talar emot har i sin tur råkat ut för kampanjer, säger Mikael Tofvesson, som säger att man nu ser en ökning av aggressivt och hotfullt material.

– För oss på MPF är det viktigt att skapa en medvetenhet hos allmänheten om att det är främmande aktörer som försöker skapa polarisering, splittring och hetsar till våld i vårt samhälle. Och det kan få synnerligen allvarliga spridningseffekter.

Informerat myndigheter

Utveckling har fått MPF att aktivera en myndighetssamverkan och informera andra myndigheter via krishanteringssystemet, vilket P4 Örebro rapporterat om.

– Vi tyckte att vi behövde berätta vad vi såg och att det skett en snabb eskalering.

Tofvesson tillägger att det diskuteras om det behövs fler gemensamma myndighetsinsatser för att möta kampanjen.

TT: Vilka konsekvenser oroar ni er för?

– Dels att det övergår till våld, att ensamagerande blir lurade av kampanjen och så upprörda att de väljer att ta till våld. Men också att man försöker påverka myndighetsutövningen, och det tredje är ju att en felaktig bild av den svenska demokratin sprids i andra länder. Det är ett problem.

Fakta: Källkritik – tänk på detta

Vem är avsändare för informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
Vem tjänar på att du sprider informationen?
Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en pålitlig källa som tidigare har levererat bekräftad information?
Kan du hitta informationen i andra källor? Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet. Verkar det vara ”för bra för att vara sant” är det oftast det.
Leta efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar sådant som förstärker din nuvarande åsikt.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
TT