En fröbank som redan hade världens största samling av bönor och kassava flyttade i mitten av mars till nya lokaler i Colombia. Här lagras mängder av grödor för att avvärja framtidens hot mot den globala livsmedelsförsörjningen.
Växter har en central plats i ekosystemen och ger oss kläder på kroppen, mat att äta, det syre vi andas och de läkemedel som kan göra oss fria från sjukdomar. Men många växter riskerar utrotning. Bland de största hoten för världens växter är jordbruken – bland annat genom produktionen av palmolja, ett ohållbart skogsbruk, och den globala uppvärmningen.
I fröbanken Seeds of the Future skyddas några av mänskligheten allra viktigaste basgrödor. Här finns bland annat många tusentals bönprover.
Den österrikiske forskaren Peter Wenzl pekar mot en hylla där det finns fröer från en växt som har hämtats från Ecuador. Den innehåller en gen som hjälpte forskarna att förstå hur man kan stärka skyddet mot en typ av baggar som är skadliga mot bönväxter. Det har i sin gjort det möjligt för forskare vid fröbanken att förädla fram varianter som är bättre rustade mot dessa skadeinsekter, som annars kan orsaka stora förluster.
– Vårt mål är att genom forskning utveckla förädlade sorter. Fröbanken är en genetisk framtidsförsäkring, säger biologen Peter Wenzl.
Han är en av de internationella forskare som arbetar vid Internationella centret för tropiskt jordbruk, CIAT, för att skydda den biologiska mångfalden.
Seeds of the Future invigdes i mitten av mars av Colombias president Iván Duque. Lokalen beskrivs som ett stort steg framåt tekniskt och miljömässigt jämfört med den gamla fröbanken, som grundades redan 1973.
Målsättningen är centret ska bidra till att säkerställa grödornas biologiska mångfald och därmed skydda den framtida livsmedelsförsörjningen. Forskningen är även inriktad på att upptäcka fler näringsrika grödor som är resistenta mot olika växtsjukdomar och som klarar ett förändrat klimat bättre.
Målet är att sedan nå ut med de fröer och den information och teknik som utsatta bönder världen över är i behov av.
I samband med en visning av det nya centret berättar Peter Wenzl att man nu kommer att ha större möjligheter att lagra fröer och även kan utöka forskningen och lansera nya projekt.
Stärker motståndskraften
Den accelererande klimatkrisen har stora effekter på världens jordbruk – genom stigande temperaturer, längre torkor och en ökad spridning av växtsjukdomar. Fröbankens arbete är inriktat mot att stärka jordbrukets förmåga att anpassa sig till denna verklighet genom att bidra med förbättrat utsäde och nya varianter av fröer.
FN:s klimatpanel, IPCC, belyste i en rapport som kom i slutet av februari behovet av en ökad mångfald i den globala matproduktionen. Detta samtidigt som nästan en tredjedel av världens åkermarker riskerar att bli obrukbara framåt slutet av detta århundrade – om inte utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar.
Forskare vid CIAT samlar in grödor från hela världen. Sedan fröbanken startade har de också distribuerat mängder av fröer till olika sorters bönor och kassava till en lång rad länder i världen.
CIAT driver också stora odlingar i kommunen Palmira, som ligger nära staden Cali, där forskarna testar olika tekniker för att kunna förbättra skördarna av kassava, bönor och olika foderväxter.
I dag utgör runt 20 växtarter grunden för den mesta mat som produceras i världen. Detta samtidigt som mänskligheten historiskt har konsumerat runt 5 000 olika arter – medan det finns ytterligare 369 000 växtarter som skulle kunna användas som föda.
Mänskliga aktiviteter utrotar arter
Samtidigt försvinner växtarter i en rasande fart på planeten i stort. En miljon växt- och djurarter riskerar att försvinna de kommande decennierna – vilket också innebär ett framtida hot mot mänskligheten.
FN uppger att en stor majoritet av världens markbaserade miljöer, våtmarker och havsområden tydligt har drabbats negativt av mänskliga aktiviteter.
Enligt FN är mer än 8 400 arter utsatta för ett akut hot om utrotning medan hoten är stora mot många fler arter.
”Över hela världen är naturlivet hotat. En fjärdedel av alla arter hotas av utrotning, främst på grund av att vi har förstört nästan hälften av de ekosystem där de lever. Vi måste agera nu, för att vända denna utveckling”, skriver FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande i samband med att Världsdagen för djur- och naturliv tidigare i år.
FN betonar att det inte bara är en moralisk plikt att skydda jorden – utan att detta också är avgörande för människans framtid.
Hot mot mänskligheten
Även Internationella naturvårdsunionen, IUCN, betonar att de fortsatta förlusterna av arter och förstörelsen av ekosystem innebär ett stort hot mot mänskligheten. Detta eftersom människor över hela jorden är beroende av de resurser och tjänster som naturen förser oss med i form av bland annat mat, läkemedel, bostäder och kläder.
FN understryker också att klimatförändringar, skogsskövling, utbredningen av jordbruk och kreatursuppfödning samt den växande illegala handeln med vilda djur ökar riskerna för att människan ska drabbas av sjukdomar som överförs från djur.
Enligt Marie Bout vid Greenpeace är endast 15 procent av världens skogar intakta och bara en bråkdel av världens hav fortfarande opåverkade av mänskliga aktiviteter. Hon påpekar samtidigt att den förlust av arter och biologisk mångfald som just nu pågår endast går att jämföra med det massutdöende som inträffade på jorden för 65 miljoner år sedan.
