Chilenska väljarna sade på söndagen med emfas nej till förslaget om en ny konstitution för att ersätta den föregående som antogs under forne diktatorn Augusto Pinochets styre.
Med 96 procent av rösterna räknade leder nej-sidan med 62 procent mot ja-sidans 38 procent.
Nejet var i och för sig väntat, men omfattningen av motståndet ser ut att vara större än vad opinionsinstituten och experter räknat med. I huvudstaden firade nej-sidan valresultatet med att vifta med chilenska flaggor.
– Vi är glada för att, ja – vi vill alla ha en ny grundlag – men en som är gjord på rätt sätt och den här motsvarade inte förväntningarna hos majoriteten, säger Santiagobon Lorena Cornejo.
2020 röstade nästan 80 procent av chilenarna ja till att den nuvarande konstitutionen skulle bytas ut, men många anser att förslaget till ny författning är för omfattande och radikalt.
Motgång för presidenten
Det nya konstitutionsförslaget har arbetats fram av en folkvald kommission bestående av 154 män och kvinnor, de flesta partipolitiskt obundna, med 17 platser reserverade för personer ur Chiles ursprungsbefolkningar. Om det hade gått igenom hade det inneburit stora förändringar, men kritiker har beskrivit den som för lång, otydlig och att man gått för långt i en del åtgärder, bland annat genom att förklara Chile som ett mångnationellt land, att flera självstyrande områden för ursprungsbefolkningen skulle etableras samt att jämställdhet och miljön skulle prioriteras.
Nejet innebär en förlust för president Gabriel Boric, som har sett sina opinionssiffror dala sedan han tillträdde i mars. Vad som händer nu är ett stort frågetecken. Antagligen behöver ett nytt förslag mejslas fram i hårda politiska förhandlingar.
Läs mer:
