Radar · Inrikes

”Seger” på bekostnad av säkerhet i militärövningar

Stockholms amfibieregemente genomför övningen Archipelago endeavour tillsammans med styrkor från den amerikanska marinkåren i september 2022.

Inte sällan uppfattas säkerhetsreglerna som ett hinder när Försvarsmakten övar, och många är beredda att bryta mot dem för att nå framgång. Det enligt en ny avhandling av militärläraren Martin Schüler.

I avhandlingen Säkerhetsklimatet i en militär organisation har militärläraren och forskaren Martin Schüler undersökt säkerhetsklimatet inom Försvarsmakten och relationen mellan säkerhet och lärande. Forskningsprojektet tar avstamp i Schülers egna erfarenheter inom Försvarsmakten.

– Det var vissa delar i samband med övningar som jag inte riktigt förstod fullt ut varför vi gjorde som vi gjorde. Varför utsätter man personalen för farliga situationer i fredstid och varför tycker man att det är okej? Jag hade också kollegor inom Försvarsmakten som var duktiga på säkerhetsarbete, som blev undanskuffade och vars kompetens inte värderades, jag ville ta reda på varför det var så, säger han i ett uttalande.

Resultatet visar att det brister inom flera punkter vad gäller säkerheten. Bland annat under militära övningsmoment, där drivkraften att vinna och prestera, framförallt i övningar där en slåss mot en motståndare, kan uppfattas som viktigare än att förhålla sig till säkerhetsreglerna.

– Säkerhetsreglerna upplevs hindrande, och många är beredda att bryta mot säkerhetsföreskrifterna för att skaffa sig fördelar och nå framgång. Det anses viktigt att prestera vid övning och eftersom resultaten är det centrala så styr det hur man beter sig, säger Martin Schüler.

Ledningens stöd i säkerhetsfrågor är också ett område som tas upp i avhandlingen. Även där finns brister. Trots att många som innehar högre positioner talar engagerat om säkerhet, syns det inte alls lika tydligt i planeringsarbetet. Säkerhetsföreskrifterna är även skrivna för stabspersonal och inte för de som ska utföra arbetet, och uppfattas av många som krångliga och omöjliga att följa, enligt Martin Schüler. Det saknas även förutsättningar för att det ska få någon effekt i organisationen.

Bristen på kännedom om lagar och föreskrifter, som arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning, är en annan punkt som lyfts i avhandlingen.

– De blivande officerarna får bristfällig eller ingen utbildning i dessa frågor, trots att de ska arbetsleda och vara chefer, säger Martin Schüler.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV