Jag tror att staten för att kunna skapa en storskalig värnplikt skulle behöva höja den övergripande skattenivån till runt 50-60 procent så att man alltså betalar halva eller mer än halva sin lön till staten. Eller att man skulle behöva avveckla stora delar av den nuvarande offentliga välfärden, skriver debattören.
DEBATT. “Fler ska göra värnplikt”, det har olika politiker sagt sedan 2017 och nu sägs det igen i samband med kriget i Ukraina och det kommande valet i september. Tanken om en storskalig “alla ska göra värnplikt”-doktrin är också populär hos Sveriges invånare. Men att majoriteten anser att något är bra betyder inte att majoriteten har rätt i sak vilket blir tydligt när man tittar på glappet mellan våra förväntningar och våra institutioner och resurser.
Många ser i dag det brutala kriget i Ukraina som en bekräftelse på att Sverige behöver mer militär och därmed ett större värnpliktssystem. Samtidigt försvarar sig Ukraina främst med professionella – alltså anställda – soldater, och frivilliga medborgare som ställer upp genom hemvärn och andra grupperingar som anarkistiska förband. Frågan är hur det kommer sig att ledande politiker ändå drar slutsatsen att värnplikt är den bästa lösningen?
Ett problem med den svenska debatten rörande värnplikt är att majoriteten inte förstår situationen när det kommer till kostnader, resurser och rådande budget. Enligt Försvarsmakten ligger kostnaden på 390 kronor per tjänstgöringsdag för värnpliktiga i samband med tre månaders grundutbildning.
Det blir en kostnad på runt 35 000 kronor per värnpliktig under 90 dagars utbildning och i den kostnaden ingår inte allt annat som kostar under själva utbildningen som förbrukad ammunition, bränsle och mat. Skulle Sverige ha en storskalig värnplikt så skulle det i praktiken kunna innebära att runt 50 000 killar, tjejer och andra tvingas att göra värnplikten årligen.
Det skulle innebära kostnader på runt två miljarder kronor för att bara ge 50 000 individer själva grundutbildningen. Utöver det får man tänka på att utbildning av så många värnpliktiga årligen också skulle kräva fler officerare, nya förband, underhåll och mycket annat som måste bekostas.
Enligt Ekonomifakta var statens utgifter under 2020 runt 1200 miljarder kronor vilket jag menar betyder att den typ av värnplikt som majoriteten i Sverige önskar sig i Sverige är mer eller mindre omöjligt utan att göra stora institutionella förändringar.
Jag tror att staten för att kunna skapa en storskalig värnplikt skulle behöva höja den övergripande skattenivån till runt 50-60 procent så att man alltså betalar halva eller mer än halva sin lön till staten. Eller att man skulle behöva avveckla stora delar av den nuvarande offentliga välfärden. Men hur många väljare skulle vilja gå med på det och verkligen rösta för det?
Ett problem med representativ demokrati är att människor tenderar att främst rösta utifrån känslor och upplevelser än utifrån tankar och rationella grunder. För missnöjen med demokratin bygger även på att människor inte får det man förväntar sig få medan politiker lovar att leverera och fixa det som man inte kan göra finansiellt eller på andra sätt.
Tyvärr är värnpliktsdebatten och retoriken om “ett starkt försvar” exempel på det. Både politiker liksom vi invånare och väljare bör tänka igenom saker och ting mer komplext och djupare innan vi önskar oss en viss åtgärd.
