I över hundra år har vattenkraft bidragit med förnybar el men strimlat ål och utrotat svenska lax- och öringbestånd. Nu måste de svenska vattenkraftverken för första gången ansöka om förnyade miljötillstånd.
Vattenkraften bidrar inte bara med nära hälften av vår elenergi, den har också en nyckelroll i energiomställningen. När solen går i moln eller vinden avtar, kan energiproduktionen i kraftverken kompensera genom att släppa ifrån sig mer av det magasinerade vattnet. Men ur fiskarnas perspektiv har utbyggnaden av svensk vattenkraft varit katastrofal. Där de tidigare kunnat vandra fritt till sina lekplatser, har de många gånger mötts av en betongmur.
– Vi är så vana vid det att vi inte tänker på vilket stort miljöproblem vattenkraften innebär. Till exempel har vi massor av vildlaxstammar som slagits ut på grund av att vi byggt ut vattenkraften så mycket, säger Mia Svedäng, sakkunnig för sötvatten på Naturskyddsföreningen.
Andra vattenlevande organismer – både växter och djur – har fått se sina hem torrlagda. Att de inte haft mycket att säga till om när Sveriges runt 2000 vattenkraftverk uppfördes, behöver kanske inte påpekas. Men det kan det snart bli ändring på – i alla fall via ombud. För samtidigt som vattenkraften lyfts som ovärderlig i den förnybara energimixen, ska den prövas för förnyade miljötillstånd, med start den första februari.
En smått gigantisk uppgift för landets fem miljödomstolar, som startar med runt hundra kraftverk i år. Helt klar beräknas man inte vara förrän om tjugo år, tidigast.
– Det är en gammal kollektiv skuld som vattenkraftsfamiljen nu rättar till, säger Anna Jivén.
"Det blir vackert"
Hon är vd för Vattenkraftens miljöfond, som skapats av åtta svenska energibolag. Med hjälp av tio miljarder som pytsats in i fonden ska kraftverksägare runt om i landet få pengar till alla de ansökningar som ska lämnas in till landets mark- och miljödomstolar. Men också de miljöåtgärder som de nya tillstånden kommer att kräva.
Något som Anna Jivén beskriver som den största satsningen på miljön i svenska vatten – någonsin.
– Det blir vackert och förhoppningen är att naturen och ekosystemet reagerar väl, säger hon.
Kraftverk kommer också att rivas och vattendrag förvildas, i de fall ägarna inte ser någon framtid för verksamheterna. Även det kommer att kunna finansieras till stor del av Vattenkraftsfonden. Tidigare i höstas meddelade Skellefteå Kraft att tre av deras kraftverk kommer att demoleras. I Skåne där 18 vattenkraftverk längs med Rönne kommer att prövas under den första omgången i år, är det en dryg handfull som aviserat att de istället vill riva, enligt Kristian Wennberg, enhetschef på länsstyrelsen i Skåne.
– Vi kommer att få tillbaka gamla forsar men också lugnare partier där ån kommer att slingra sig fram. Ofta hittar ån sin gamla fåra som legat bortglömd under dammen, säger han.
Kan överklagas
Men majoriteten av vattenkraften väntas stå kvar då utgångspunkten i den nya lagstiftningen är att de ska kunna fortsätta i drift men med bättre miljöhänsyn. Exakt hur det ska gå till blir nu upp till mark- och miljödomstolarna att avgöra. Naturskyddsföreningen som hoppas kunna delta i samverkansprocesser runt om i landet vill se omfattande förbättringar. Bland annat fria vandringsvägar och att kraftverken alltid måste släppa ifrån sig en viss mängd vatten. Detta för att undvika att vattnet står helt stilla och forssträckor torrläggs.
– Vi hoppas att det blir så bra för miljön som möjligt, annars kan vi komma att överklaga, säger Mia Svedäng på Naturskyddsföreningen, som också hoppas att ägarna till gamla kraftverk med låg energiproduktion och utan höga kulturhistoriska värden väljer att avveckla helt och hållet.
Samtidigt skulle den typ av nya miljöåtgärder och rivna vattenkraftverk som Naturskyddsföreningen vill se innebära en förlust av förnybar energiproduktion. Även om det enligt Mia Svedäng enbart rör några enstaka procent av all elproduktion från vattenkraften har det väckt oro inom vattenkraftsbranschen. Svensk Vattenkraftsförening, som samlar småskaliga vattenkraftverk, anser inte att vattenkraftverk ska rivas, även om produktionen är låg.
"Win, win"
– De har en enskild betydelse i den ort de finns där många kan upprätthålla ett litet ö-nät. Skulle något hända i ett nationellt perspektiv, att elnätet rasar, kan de här små vattenkraftverken bygga upp ett lokalt nät som kan försörja ett ålderdomshem, så det är mycket som behöver vägas in, säger organisationens presskontakt Jan-Åke Jacobson.
Han hyser också en oro för att miljöåtgärderna som krävs kommer att vara för stora och ineffektiva. Istället vill han se miljötillstånd som både kan gynna miljön och öppna upp för ökad energiproduktion genom att effektivisera många av de gamla småskaliga vattenkraftsverken.
– Det går att göra och ändå ha bra miljöåtgärder. Om man vill konstruktivt resonera kring de här frågorna kan vi hitta lösningar, då kan vi få en win win, fortsätter han.
”Utgå från naturens behov”
I dag når endast en tredjedel av Sveriges vattendrag god ekologisk status, en starkt bidragande orsak är att vattenkraften förstört miljön i många åar och älvar. Men hösten 2019 lades ett förslag fram om att miljöanpassa vattenkraften. Enligt planen finns ett riktvärde på 1,5 Twh, som anger hur mycket energiförlust som kan godtas på grund av de samlade miljöåtgärderna. Totalt handlar det om drygt 1 800 vattenkraftverk som ska miljöanpassas. Flera miljöorganisationer har krävt att nya miljövillkor inte ska begränsas av det nationella riktvärdet, utan utgå från naturens behov.
