Patienter inom psykiatrin ska bli mer inkluderade i den egna vården, samtidigt som det ska bli lättare att kontinuerligt följa upp den behandling som ges. Det är förhoppningen med det digitala verktyget Dialog+ som nu har anpassats till Sverige och inom kort kommer att testas på Sahlgrenska universitetssjukhusets psykiatriverksamheter.
En av de stora utmaningarna inom psykiatrin är att ge patienterna möjlighet till insyn och därmed delaktighet i den egna vården. Att behandlare kan ha svårt att leta upp patientens åsikter och tankar kring behandlingen i journaler och få en kontinuerlig överblick är ytterligare en faktor som försvårar både patientens och vårdgivarens kommunikation över behandlingen, samt vårdgivarens möjligheter att ta tillvara på data för att förbättra den. Men med hjälp av det engelska digitala verktyget Dialog+ som nu har anpassats till Sverige hoppas Sahlgrenska universitetssjukhuset få en lösning på problemen inom psykiatrin.
Verktyget ska ge patienten möjlighet att kontinuerligt skatta sin upplevelse av vården och olika livsområden utifrån en sjugradig skala, från ”helt missnöjd till ”helt nöjd”. Patienten kan även lyfta och ta ställning till frågor som upplevs som extra viktiga. Tidigare skattningar kommer också gå att jämföra med nya, vilket ger både patient och behandlare möjlighet att upptäcka positiva och negativa förändringar.
– Det blir mer överskådligt än att leta bland journaltext, där det inte heller finns samma möjlighet att jämföra över tid. Det är framförallt något som verkligen är görbart i mötet med patienten, som inte tar så lång tid att genomföra men som kan ge stor effekt. Det har också en fördel att det kan användas i digitala vårdmöten vilket ju har blivit vanligare under pandemin, säger Andreas Gremyr, psykolog på Psykiatri Psykos på Sahlgrenska universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.
”Kan bespara patienten onödigt lidande”
Verktyget utvecklades först i Storbritannien som ett sätt att följa upp vården gemensamt för patienter och behandlare. Det har använts inom psykiatrin i London av brittiska National Health Service, NHS, där det har visat sig vara effektivt både i att stödja ökad delaktighet och patienternas väg mot en bättre hälsa. Efter att en svensk version nu har testats framgångsrikt i liten skala kommer verktyget snart att användas på Sahlgrenska universitetssjukhusets fem vuxenpsykiatriska verksamheter. Andreas Gremyr har goda förhoppningar om att det kommer att bidra till en större trygghetskänsla hos patienterna, vilket i sin tur kan förhindra återfall och öka möjligheten till ett gott liv.
Johanna Sandström, som är ordförande i Intresseföreningen för schizofreni och liknande psykoser (IFS) i Göteborg, är också positiv till det nya verktyget. Hon tror att det kommer ge en större möjlighet för patienterna att peka på vad som fungerar bra och mindre bra, även om man exempelvis skulle ha kognitiva svårigheter i att uttrycka sig.
– För en person som mår på så olika sätt kan det vara svårt att uttrycka vad problemet är. Eftersom personalen ofta byts ut på boenden är det med det här verktyget lättare för både patient och personal att följa hur patienten mår och var problemet ligger. Kanske är det maten, aktiviteter, medicinen eller något annat som behöver lösas för att patienten ska må bra. Att i tidigt skede se och följa upp hur patienten mår kan öka chansen att förhindra återfall i psykos och bespara patienten onödigt lidande, säger Johanna Sandström i ett pressmeddelande.
