Zoom

Hbtq-personer i Irak kämpar för sina rättigheter – trots extrema risker

Aktivisten Varin, 23, vid en väggmålning för hbtq-personers rättigheter i Sulaymaniyah.

Hbtq-personer i Irak är extremt utsatta och löper risk att drabbas av en lång rad övergrepp, inklusive att bli mördade av väpnade grupper. Trots alla hot finns det aktivister som gör vad de kan för att förändra situationen.

En grupp unga människor med tatueringar och piercingar har samlats på terrassen till vad som skulle kunna vara ett trendigt café i någon av Europas städer. Men vi befinner oss i Sulaymaniyah, den näst största staden, efter Erbil, i den kurdiska regionen i norra Irak.

Vi ombeds att inte beskriva exakt var mötesplatsen ligger eller publicera namnet på den person som tagit med oss hit. Hon är klädd i vita short och en ljus t-shirt och bär ett armband med regnbågens färger på vänster handled, och vill bli kallad Kween.

Hon är en transkvinna som växte upp i östra Irak och i dag är 33 år gammal. Kween berättar att hon länge tvingades leva som en man.

– Jag var tvungen att blockera mitt verkliga jag, trots att jag började klä mig i min mammas kläder redan som femåring, berättar hon.

Nära att bli mördad

Priset har varit högt. Som barn fick hon stryk av sin äldre broder när han kom på Kween i kvinnokläder och i skolan blev hon mobbad för att hon var annorlunda.

För knappa tio år sedan var hon nära att bli mördad. Detta efter att hon stämt träff strax utanför hemstaden med en person som hade kontaktat henne på internet. Väl på plats möttes Kween i stället av fem personer som utsatte henne för en mycket brutal misshandel. När hon helt nedblodad vände sig till en åklagare för att anmäla händelsen blev hon i stället tillrättavisad.

– Budskapet var att jag antingen lämnade in en anmälan och därmed drog min familjs namn i vanära för evig tid, eller att jag slutade vara den jag är, berättar hon.

Hon kunde inte berätta för någon i familjen om vad som hade hänt och än i dag vet ingen i Kweens hemstad om hennes identitet som transperson.

Drabbas av tortyr och våldtäkter

Trots att situationen är så svår har Kween under flera år samarbetat med en utländsk organisation för att stärka skyddet för sexuella minoriteter i sitt hemland. Hon arbetar bland annat med en ordlista på kurdiska, där hbtq-personer benämns med uttryck som inte är djupt nedsättande. Arbetet för stärkta rättigheter tar upp det mesta av Kweens tid.

– Om jag har något mål i livet så är det detta, säger hon.

Folk höll upp bilder på shiamuslimen Muqtada al-Sadr under fredagsbönen 2 december i Kufa, Irak
Folk höll upp bilder på shiamuslimen Muqtada al-Sadr under fredagsbönen 2 december i Kufa, Irak. Han drog sig undan från politiken för fyra månader sedan men har nu brutit tystnaden för att lansera en anti-hbtq-kampanj. Foto: Anmar Khalil/TT

Tidigare i år beskrev Human Rights Watch i en rapport hur extremt utsatta hbtq-personer är i Irak. De löper risk för att drabbas av tortyr och våldtäkter, men också för att mördas av olika väpnade grupper – inklusive statliga representanter.

”Gruppen tvingas leva med en konstant rädsla för att fångas in och mördas av väpnade grupper, som inte löper någon risk att bestraffas”, skriver HRW-medarbetaren Rasha Younes i rapporten.

Många minns också de fruktansvärda bilderna av hur terrorgruppen IS mördade homosexuella genom att kasta ned dem från höga tak, eller bilderna av en kurdisk transkvinna som i februari i år mördades av sin egen bror.

– Jag känner många som aldrig går ut på gatorna, säger den 23-åriga aktivisten Varin till IPS.

Hon säger att det var tack vare internet hon fick kontakt med andra aktivister i Sulaymaniyah. I dag utgör de enligt Varin ett 30-tal personer, som brukar mötas på olika caféer.

Att organisera en demonstration är dock uteslutet, det skulle vara alldeles för farligt.

Trots riskerna anses Sulaymaniyah var en av de minst farliga platserna för hbtq-personer i Irak, och många från andra delar av landet uppges ta sig hit.

Samtidigt greps ett flertal unga män i staden så sent som förra året – anklagade för ”homosexualitet och omoral”, som polisen uttryckte saken. Stadens polismyndighet vägrar dock att besvara några frågor om fallet för IPS.

Intolerans och förtryck

Även organisationer som på något sätt försöker stötta hbtq-personers rättigheter riskerar att råka illa ut. Detta har bland annat drabbat den lokala gruppen Rasan, som just nu inväntar ett åtal efter att ha blivit anklagade för att ”uppmuntra” hbtq-personer.

Rasans ordförande Tanya Kamal Darwesh säger till IPS att organisationen inte bedriver någon ”uppmuntran” – utan att arbetet syftar till att öka kunskaperna.

– I stället för att acceptera deras existens väljer man att kriminalisera dem. Det sker genom anklagelser om prostitution, droghandel, eller vad som helst, bara för att få bort dem från gatorna, säger människorättsaktivisten.

Tanya Kamal Darwesh säger att fientligheten mot hbtq-personer är något som delas av de allra flesta politiska och religiösa ledare.

Intoleransen och förtrycket har samtidigt ett mycket högt pris för många, berättar en psykolog som i många år har arbetat med personer som fallit offer för olika trauman.

Eftersom hon reser runt i regionen och inte vill drabbas av några repressalier vill psykologen inte bli citerad med sitt namn. Men hon betonar att hbtq-personer riskerar att isoleras – och attackeras – från så många olika håll.

– Det gäller även på arbetsmarknaden, och till och med inom de egna familjerna. Och detta i en region där familjen betyder så mycket, säger hon.

Samtidigt menar hon att personer som Varin och Kween inger hopp – och visar ett mycket stort mod, bara genom att vara sig själva.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV