Efter en första runda förhandlingar är världen nu ett steg närmare ett globalt plastavtal. Men länderna står ännu långt ifrån varandra, samtidigt som Greenpeace varnar för att oljeländer vill vattna ur avtalet.
Det var i samband med FN:s miljöorgan Uneas årliga möte i mars, som medlemsländerna tog beslut om att inrätta ett legalt bindande avtal för att stoppa de växande miljöproblem som plastskräp innebär.
– Det här är den viktigaste multilaterala överenskommelsen sedan Parisavtalet, sa då FN:s miljöchef Inger Andersen om det historiska beslutet.
Intensivt lobbyism
Nu har delegater från länderna för första gången träffats, för att diskutera och förhandla om hur det globala plastavtalet ska se ut. Efter en dryg veckas långt möte i Punta del Este, Uruguay – har de börjat känna på varandras positioner, samtidigt som miljö- och branschorganisationer höjt varningsflaggor.
– I slutänden hoppas vi att kommittémedlemmarna kommer till samma slutsats som oss, vilket är att ökad återvinning innebär den bästa lösningen för att reducera plastskräpet, sa Matt Seaholm, vd för branschorganisationen, Plastic industry association i ett uttalande – som inte ville se krav på minskad plastproduktion.
Greenpeace var av en annan åsikt.
– Om plastindustrin får gehör, kommer plastproduktionen fördubblas de närmsta 10 till 15 åren och tredubblas till 2050 – med katastrofal påverkan på vår planet och dess invånare, sa Graham Forbes, kampanjledare från miljöorganisationen i ett uttalande.
Miljöorganisationens anklagelse mot branschorganisationen om att den använder återvinning som ett sätt att vattna ur plastavtalet, har fått PLA att i sin tur anklaga Greenpeace för att negligera den roll plast har i att minska matsvinn.
– Plast måste omfamnas för dess egenskaper att bygga pålitliga, hållbara försörjningskedjor i världsekonomin, skriver Matt Seaholm i ett debattinlägg.
Men Greenpeace har också stöd av en internationell expertgrupp, som nyligen publicerade ett ställningstagande i tidskriften Science.
– Även om vi återvinner och försöker hantera avfallet så mycket vi kan, skulle vi fortfarande släppa ut mer än 17 miljoner ton plast per år i naturen, sa då Melanie Bergmann från tyska Alfred-Wegener-Institutet, som är en av författarna bakom artikeln, i ett uttalande.
Krav återspeglas hos parterna
De båda organisationernas diametralt olika positioner, återfinns också hos parterna som ska förhandla fram avtalet. En högambitionskoalition där bland annat Sverige och andra EU-länder ingår, gick fram med förslag som fokuserar på att minska platsproduktionen medan en grupp av olje- och gasproducerande länder som USA och Saudiarabien, ville fokusera på ökad återvinning, rapporterar Climate home news. En splittring syntes också i frågan hur avtalet ska utformas. Den senare gruppen länder vill att avtalet bygger på frivilliga bidrag, likt Parisavtalet medan högambitionskoalitionen vill se bindande mål för alla länder, samt förbud mot olika plasttyper.
Nästa möte ska äga rum i Frankrike, förhandlingarna väntas inte bli färdiga förrän 2024.
Läs debattartikeln i Science:
A global plastic treaty must cap production
Läs pressmeddelande om artikeln från Göteborgs universitet:
Forskare kräver minskad produktion av plast för att stoppa föroreningarna
