Radar · Morgonkollen

Stora skador på svenska skogen

Skogen drabbas hårt av betesskador och skador från granbarkborren och olika skadesvampar.

Den svenska skogen fortsätter att fara illa. Framför allt är det granbarkborren och betesskador av älg och annat vilt som ställer till problem, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen.

Enligt en analys från i fjol riskerar den framtida skogstillväxten i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län att bli ungefär 20 procent mindre per år än tidigare beräknat.

– Läget är bekymmersamt. Betesskadorna ligger på för höga nivåer och skadorna från granbarkborren har varit höga sedan den torra sommaren 2018 då vi fick ett stort utbrott, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen.

För att komma tillrätta med betesskadorna behöver antingen viltstammen minskas eller viltet utfordras med annat.

– Den mest förödande skadan är att de äter toppskotten. Träden kan överleva, men det blir en väldigt krokig stam och som inte går att använda som sågvirke, säger Lennart Svensson.

Även skadesvampar är ett stort problem. Rottickan angriper flera olika trädslag, men främst gran, och leder till röta i både stam och rötter. Enbart virkesförsämringen beräknas kosta skogsbruket uppemot en miljard kronor per år.

Av Skogsstyrelsens skaderapport för 2021, som tagits fram i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, framgår att flera skador på skogen också förvärras av klimatförändringarna.

– Normalt ska granbarkborren inte kunna övervinna ett friskt träd, men längre torra perioder på sommaren utan nederbörd stressar granen och gör att den inte orkar trycka tillbaka barkborren. Från och med den 1 april i år får man därför inte plantera gran på mager och torr mark, säger Lennart Svensson.

Fakta: Skadorna varierar över landet

Götaland:
Är värst drabbat av betesskador. Älgbetesinventeringen visar att i genomsnitt 15 procent av ungtallarna har allvarliga betesskador. Skogarna främst i de östra delarna har även drabbats hårt av granbarkborreangrepp.

Svealand:
Här ligger granbarkborreangreppen på samma nivå som 2020. De största skadorna återfinns i den östra delen med centrum i Södermanland. Är även hårt drabbat av betesskador med 12 procent årsskador på tall.

Norrland:
Är hårt drabbat av så kallade multiskador, det vill säga att ungskogen drabbas av flera olika skador och där betesskador från älg har störst betydelse. Även svampangrepp av exempelvis törskate är vanligt.

Källa: Skogsstyrelsen

Radar · Miljö

Lobbyister för carbon capture på COP28

Carbon capture anläggning i Danmark.

The Guardian avslöjar idag att en stor grupp på klimattoppmötet COP28 lobbar för en bransch som anklagas för att vara mer intresserad av att rädda oljeindustrin - än klimatet. – Vi får inte låta en armé carbon capture lobbyister blåsa in ett gigantiskt kryphål i energipaketet här vid Cop28, säger Lili Fuhr, från non-profit organisationen CIEL.

Carbon capture (CCS) har blivit en teknik som fått stor uppmärksamhet under COP28 i Dubai. Genom att fångs in koldioxid vid skorstenarna för att sedan begrava den under mark, ska väthugasen göras ofarlig. Tekniken spelar också en roll i IPCC.s klimatscenarier för hur vi ska klara klimatomställningen – och i Sverige planeras för flera stora anläggningar. Men frågan är hur stor roll den ska och kan spela. 

Enligt non profit organisationen Center for international environmental law (CIEL) deltar ett växande antal lobbyister som representerar tekniken, i klimattoppmötena. I år är det frågan om 475 enligt siffror som organisationen tagit fram för tidningen The guardian. 

Tekniken är oprövad i stor skala och förhoppningen om att det ska gå att applicera i stor omfattning, riskerar att fördröja klimatomställningen, samtidigt som teknikens löften – kan visa sig omöjliga att infria, enligt kritiker.

– Den kraft med vilken fossilbränsleindustrin och deras allierade kommer till Dubai för att sälja idén att vi kan ”fånga upp” eller ”hantera” deras koldioxidföroreningar är ett tecken på deras desperation. CCS är fossilbränsleindustrins livlina och det är också deras senaste ursäkt och förhalningstaktik, säger Lili Fuhr vid CIEL.

Enligt tidningen har inflytandet från olje- och gasindustrin på COP28 aldrig varit större. Totalt rör det sig om 2456 lobbyister, där en av de största grupperna arbetar för att CCS ska implementeras i större skala. Frågan om vilken roll CCS ska spela är också en av de stora stridsfrågorna i diskussion kring den översyn som sker under COP28 av klimatarbetet, inför att klimatplanerna ska uppdateras 2025. Stora olje- och gasproducerande länder som Norge, USA, EU och Saudiarabien anklagas för att blockera en överenskommelse om att fasa ut fossila bränslen, för att istället hänvisa till ”abated” fossilbränslen, det vill säga fossilbränslen där koldioxiden inte fångats in. 

Efter en överenskommelse på COP28 mellan flera länder, däribland Japan, Danmark, EU, Canada och Egypten, har länderna som mål att lagra 1,2 ton koldioxid till 2030. Något som The guardian skriver enbart står för 3 procent av utsläppen 2022. 

Radar · Miljö

Stridslystet i Dubai – oljeland gör motstånd

Förhandlingarna kärvar under COP28 i Dubai.

Det råder dålig stämning bland skyskraporna i Dubai.Infekterade bråk om framtiden för utsläppsbovarna olja, kol och naturgas präglar klimatmötet COP28.

Det år som väntas bli det varmaste som hittills har uppmätts går mot sitt slut. Det gör också det viktigaste klimatmötet sedan Parisavtalet slöts 2015, där förhandlingarna går in i ett avgörande skede de sista fem dagarna.

Ministrar har anlänt till COP28 i Dubai, ökenstaden byggd på oljepengar, för att försöka hitta en väg framåt som lindrar den globala uppvärmningens mest förödande effekter. Annars väntar fler och värre extremväder, som i Libyen där hela familjer spolades bort efter skyfall tidigare i år.

En brännande fråga är framtiden för olja, kol och naturgas. Världens länder har aldrig kunnat enas om att göra slut med dessa fossila bränslen, trots att de är den största boven bakom klimatförändringen.

– Jag kommer att driva på hårt för att konstatera att vi behöver fasa ut fossila bränslen. Men Sverige fick inte totalt gehör för den frågan i EU ens, så det är en uppförsbacke, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TT:s utsända i Dubai.

– Det är ett fantastiskt tillfälle, när man är i ett land som Förenade arabemiraten, att faktiskt prata om oljan, gasen och kolet.

Svårt läge

Men det ser tufft ut.

Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie konstaterar att man inte alls har rört sig framåt i de svåraste frågorna under första veckan.

– Det som är märkbart är hur konsekvent motståndet har varit. Det har varit väldigt tydligt att man inte vill göra framsteg, säger han.

– Motståndet är nästan av en sådan art att det inte ens har gått att gå in i substantiella förhandlingar.

Förutom att mötet hålls i ett oljeland och leds av en oljechef deltar rekordmånga fossillobbyister. Inne i förhandlingsrummen står bland annat oljeländer för motståndet.

– Saudiarabien är ett av de länder som tydligast är emot utfasning (av fossila bränslen) och är kanske det land som hörs mest, säger Frumerie.

Ord ska gå till handling

FN publicerade under fredagen ett nytt utkast till klimatavtal. När det gäller framtiden för fossila bränslen finns fem förslag på formuleringar, varav fyra kräver någon form av snabb utfasning.

Men ännu återstår många timmar i de luftkonditionerade mötesrummen.

Bortom fossila bränslen riktas ljuset mot den inventering som för första gången genomförs för att se hur världens länder lever upp till Parisavtalets mål. Det gör årets klimatmöte extra viktigt, enligt Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Alla vet att det görs för lite och för långsamt, men tanken är att den så kallade globala översynen ska leda till höjda ambitioner i klimatarbetet till 2025.

– Det är oerhört viktigt, det är nu Parisavtalet ska leverera och bli trovärdigt när ord ska gå till handling. Det märks att mycket står på spel. Många positionerar sig och framför kritik kring processen, säger Linnér.

Radar · Miljö

Sverige tappar i klimatranking

Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under COP28 i Dubai.

Med ett fall på fem placeringar hamnar Sverige på plats tio i årets climate change performance index (CCPI), rapporterar SVT nyheter. 

Indexet utgår från förnybar energi, energianvändning, koldioxidutsläpp och annan klimatpolitik. 

– Det som spelar roll i slutänden är ju utsläppen, men de andra indikatorerna är viktiga eftersom de visar i vilken riktning utsläppen kan utveckla sig, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, till Svt.

De första tre platserna i indexet är tomma – inget land klarar målen, enligt klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network som står bakom indexet. 

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller, säger Naghmeh Nasiritousi. 

Men enligt John Hassler som utrett hur Sverige ska anpassa klimatpolitiken till EU:s klimatlagstiftning, menar att det finns brister i hur indexet utformats. 

– Energianvändning, energieffektivitet och annan klimatpolitik kan vara viktiga för ekonomisk konkurrenskraft och social acceptans, men har inget med Parisavtalet att göra.