Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information, visar en studie från Uppsala universitet.
I ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige kontaktades 3 430 grundskolor via e-post av en påhittad förälder som ville veta mer om den aktuella skolan. Brevskrivaren lämnade information om sitt namn och yrke.
– Högutbildade föräldrar fick mer vänliga och välkomnande svar. De blev oftare informerade att det fanns plats på skolan och de fick mer positiv information om skolan, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare i statskunskap vid Uppsala universitet.
I mejlet framgick att föräldern var intresserad av att placera sitt barn på den aktuella skolan och frågor ställdes om skolans profil, kötid och hur ansökningsprocessen såg ut. Föräldern var antingen lågutbildad (undersköterskor) eller högutbildad (tandläkare). Vissa föräldrar gavs svenska namn och andra arabiskklingande namn.
– Det har gjorts många diskrimineringsexperiment både i Sverige och i utlandet som rör arbetsmarknaden och det finns mycket forskning om etnisk diskriminering, men mycket mindre som rör skola och utbildning och socioekonomisk diskriminering, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
Mindre välkomnande
Resultatet av experimentet, som täcker nästan alla skolor i Sverige, både kommunala och friskolor, visar att föräldrar inte alltid har samma förutsättningar i skolvalet.
– De mer socioekonomiskt svaga föräldrarna fick mindre vänliga och välkomnande svar, vilket potentiellt minskar sannolikheten att de ställer fler frågor till skolan. Lågutbildade personer med arabiskklingande namn var de som blev mest diskriminerade, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
När det gäller huruvida föräldrarna över huvud taget fick svar på mejlet och på sina tre frågor var det bara små skillnader mellan högutbildade och lågutbildade föräldrar respektive mellan föräldrar med svensk- eller arabiskklingande namn.
Studien hade en svarsfrekvens på drygt 75 procent, vilket visar att rektorer generellt är bra på att svara på mejl.
– Det som sticker ut i studien är alltså de mer kvalitativa aspekterna i hur svaren var utformade. Hur välkomnande är mejlet, fick man svar på sina frågor, framgår det att det finns plats på skolan?
Viktig kunskap
Slutsatserna av studien är enligt Jonas Larsson Taghizadeh att socioekonomisk diskriminering förekommer i den svenska skolan med potentiellt stora negativa konsekvenser både för individen och för skolväsendets möjlighet att erbjuda alla barn en likvärdig utbildning.
– Det här är viktig kunskap som visar på behovet av att ha ett mer centraliserat antagningssystem liknande det som finns för gymnasievalet där administrationen sköts centralt. Då skulle inte föräldrarna ha samma behov av att söka den här informationen informellt och diskrimineringen skulle sannolikt minska, säger han.
